Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Sibbolärare: För få lektioner i svenska på högstadiet gör de finskspråkiga eleverna frustrerade

Från 2019
Uppdaterad 19.12.2019 17:48.
kvinna framför orange vägg
Bildtext Svensklärare Hanna Graeffe tycker eleverna i Sipoonjoen koulu kunde ha fler lektioner i svenska.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

När finska elever började läsa kort svenska ett år tidigare, fick de inte alls mer lektioner. Samma antal lektioner breddes ut över fler år.

En Sibbolärare larmar om att eleverna hinner glömma svenskan med så få undervisningstimmar.

Hanna Graeffe lär ut svenska i Sipoonjoen koulu. Hon tycker antalet lektioner är för litet för dem som läser den korta B-svenskan. De börjar på årskurs 6 enligt den nya läroplanen.

- I sjuan och åttan har man här i Sibbo bara en lektion svenska per vecka. I genomsnitt är det 45 minuter svenska per vecka. Det betyder att man knappast hinner lära sig någonting nytt, säger Graeffe.

kvinna i grann sjal
Bildtext Hanna Graeffe bor själv i Träskända, och hon önskar också att hennes hemkommun skulle satsa på mera svenskundervisning.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Hon har en kopp svart kaffe i handen och ska strax fortsätta undervisa. Det är inte alltid eleverna är entusiastiska över att läsa svenska.

- Det syns i attityderna att de har så lite svenska. De känner sig frustrerade. De flesta kan engelska mycket bättre än de kan svenska, vid det här skedet kan de bara grunderna.

Det är inget under att svenskan känns svår

Hanna Graeffe

Ibland kan det bli en lång paus utan någon svenskundervisning alls.

Sipoonjoen koulu har ett system med perioder. Eleverna får inte samma antal lektioner varje vecka, eftersom de under olika perioder koncentrerar sig på olika ämnen.

- De som går i åttan nu hade svenska senast i april och nu har de börjat igen. Naturligtvis har de glömt ganska mycket. Det är inget under att svenskan känns svår, säger Hanna Graeffe.

orange skolkorridor, lärare går i korridoren
Bildtext Skolkorridoren är orange. Bakom finns matsalen, där både finska och svenska elever rör sig.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Hennes elever behöver inte gå långt för att höra svenska. De behöver bara stiga ur den orange korridoren ut i matsalen för att träffa de svenska eleverna från Kungsvägens skola.

Nickby hjärta är ett tvåspråkigt skolcentrum.

- Jag tycker det är konstigt, i och med att Sibbo är en väldigt starkt tvåspråkig kommun, att det är så här lite svenska dom flesta finskspråkiga får, säger Graeffe.

Huvudstadsregionens städer betalar extra för mer lektioner

I den nya läroplanen som trädde i kraft 2016 tidigarelades svenskundervisningen. De som läser kort svenska, eller B-svenska, börjar med språket redan i lågstadiet på årskurs 6.

Men det här betyder inte att eleverna får mera svenskundervisning. Istället har samma antal lektioner bretts ut över fyra år istället för tre.

kvinna i grann sjal framför orange vägg
Bildtext Hanna Graeffe fick i år pris för sitt jobb med svenska av OKKA och Svenska kulturfonden.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Hanna Graeffe påpekar att många kommuner i huvudstadsregionen har utökat antalet lektioner i svenska.

I Esbo, Grankulla och Helsingfors får de som läser B1-svenska två lektioner per vecka varje år från årskurs sex till nio.

I Sibbo har eleverna på årskurs sex och nio två lektioner i genomsnitt per vecka, men på årskurs sju och åtta bara en lektion per vecka.

- Det här sätter våra finskspråkiga elever här i Sibbo i en konstig situation. Det är många som fortsätter till gymnasier i Helsingforstrakten, och där har de nya skolkompisar som läst betydligt mycket mera svenska än i vårt tvåspråkiga Sibbo, säger svenskläraren Hanna Graeffe.

Sibbo kommun: Det är en ekonomisk fråga

På kommunen medger tf bildningsdirektör Hannu Ollikainen att det är olyckligt att antalet lektioner inte utökades när undervisningen tidigarelades.

Men han vill betona att många Sibbounga läser lång svenska eller går i språkbad.

- Att tidigarelägga undervisningen tycker jag är en bra tanke, men det olyckliga där var att man inte nationellt satt till timmar, utan man urvattnade det på högstadiet, säger Ollikainen.

man i blå stickad väst
Bildtext Tf bildningsdirektör Hannu Ollikainen på Sibbo kommun.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

B1-svenskans start flyttades till årskurs sex, men i högstadiet minskade antalet lektioner.

- Det har sina fördelar och nackdelar. Idealt skulle det vara så att man skulle fortfarande ha samma antal lektioner i högstadiet, men det är en ekonomisk fråga.

Det är upp till politikerna i Sibbo att besluta om de vill satsa mer pengar på svenskundervisning i de finska skolorna.

Hannu Ollikainen lyfter fram det stora antalet elever som läser lång svenska. Över 20 procent av Sibboeleverna läser den långa A2-svenskan, och dessutom går tio procent av de finskspråkiga eleverna i språkbadsskola.

- Vi satte inte in mera timmar i B1-svenskan för vi erbjuder i så gott som alla skolor möjligheten att läsa svenska som A2 språk. Och det är väldigt populärt i Sibbo om man jämför med grannkommunerna.

- Dessutom har vi språkbad. Därför tycker vi att vi satsar en hel del redan på svenskan i finska skolor i Sibbo, säger Ollikainen.

20.12.2019: Östnyland får ett eget vårdområde i julklapp

20:48

Diskussion om artikeln