I över fyra år har den nedlagda nöjesparken Wasalandia förfulat stadsmiljön i Vasa – fallet är svårlöst, säger advokat

Nöjesparken Wasalandia i Vasa lades ner år 2015 men står fortfarande kvar och förfular stadsmiljön. Det är ett svårlöst fall, säger advokat Björn Båsk med lång erfarenhet av arrendetvister.

Det har gått över fyra år sedan nöjesparken Wasalandia på Vasklot i Vasa stängde sina dörrar, men sedan dess har inte mycket hänt med området. Nöjesparkens byggnader står kvar och förfaller.

Wasalandias ägare Puuharyhmä har ett arrendeavtal med Vasa stad som är i kraft ända till år 2037. Parterna har hittills inte lyckats komma överens om att säga upp avtalet.

- Min personliga åsikt är att allt ska bort, fort, säger Erkki Teppo (SDP), ordförande för Vasa stads tekniska nämnd.

- Wärtsilä flyttar till Vasklot och hela området förnyas, vi får en ny färja och förhoppningsvis fler turister. Det måste hända något inom 1-2 år, säger han.

Tekniska direktören: Vi har inte bråttom

Det som enligt Teppo fort borde hända är att Wasalandia jämnas med marken, precis som det förfallna och vandaliserade hotell Fenno tidigare i år.

Frågan om Wasalandiaområdet har ändå inte behandlats i tekniska nämnden på flera år, säger Teppo.

- Ärendet ligger i tjänstemännens händer.

Det är alltid möjligt att bryta avtalet men båda måste vara överens

Advokat Björn Båsk

Vasa stads tekniska direktör Markku Järvelä är kortfattad angående Wasalandia. Han säger att det inte finns något nytt att säga i det här skedet.

- Avtalet fortsätter som förut. Vi har inte bråttom, säger han.

Att tekniska direktören säger så bekymrar inte Erkki Teppo.

- Det är förhandlingstaktik. Man får inte ge en bild av att Vasa stad behöver få området tillbaka fort, säger han.

Stora ekonomiska intressen på spel

Men vilka möjligheter har Vasa stad i praktiken att få tillbaka Wasalandiaområdet?

Advokat Björn Båsk i Vasa har haft hand om många arrendetvister. Han förstår att fallet Wasalandia är svårlöst eftersom det är stora ekonomiska intressen på spel.

Det har uppskattats att kostnaderna för att riva nöjesparken kan uppgå till flera hundra tusen euro. Enligt Båsk är lagen tydlig när det gäller ansvaret för att riva anläggningarna.

- I avsaknad av annan överenskommelse ska arrendetagaren Puuharyhmä städa upp området på egen bekostnad i enlighet med jordlegolagen.

Det här ska ske inom tre månader efter att arrendeavtalet upphört. Men avtalet sträcker sig alltså ända till år 2037 och går inte att säga upp utan båda parternas samtycke.

Om området används till annan verksamhet än överenskommet kan det finnas grund för hävning men området används inte överhuvudtaget

Björn Båsk kan förstå att parterna gick in för ett långt tidsbundet avtal eftersom Puuharyhmä investerade stora summor pengar i nöjesparken.

- Nackdelen är ju att mycket sker på 50 år. Det är alltid möjligt att bryta avtalet men båda måste vara överens.

"Ingen rättslig grund för att häva avtalet"

Trots att Wasalandiaområdet är förfallet finns ingen rättslig grund för att häva avtalet, enligt Båsks bedömning.

Oftast finns det ganska noggranna villkor för skötsel och bruk av arrendeområdet, säger han.

- Eftersom jag inte läst avtalet kan jag inte spekulera i vilka hävningsgrunderna kunde vara, men på ett allmänt plan är arrendetagarens största skyldighet att betala arrende.

Det är ett spel mellan parterna

Såvida Puuharyhmä betalar årligt arrende till Vasa stad finns det därmed ingen hävningsgrund på grund av obetalt arrende, konstaterar Båsk.

- Om området används till annan verksamhet än överenskommet kan det finnas grund för hävning men jag ser inte det heller i det här fallet eftersom området inte används överhuvudtaget.

När det gäller arrendeområdets skick ska det finnas väsentliga brister för att en hävningsgrund ska bli aktuell, enligt Båsk.

Så det räcker inte med sönderslagna fönster, trasiga staket och ett allmänt fult intryck?

- Det räcker enligt min initiala bedömning absolut inte.

Björn Båsk var boförvaltare för hotell Fenno på Vasklot som Vasa stad till slut rev på egen bekostnad efter en lång rättslig process mot Fennos ryska ägare.

Det fallet skilde sig ändå från Wasalandiafallet på flera punkter. Bland annat hade arrendet för hotell Fenno varit obetalt i många år.

Bristfällig städning kan leda till rättstvist

Vasa stad har länge varit missnöjd med skötseln av Wasalandiaområdet och man har krävt att Puuharyhmä snyggar upp området ytterligare samt åtgärdar säkerhetsbrister.

Alla byggnader måste underhållas oberoende av om de är i bruk eller inte

Johan Ångerman, ordförande för byggnadsnämnden

Enligt Björn Båsk har Vasa stad en klar skyldighet att se till att området är säkert och man har rätt att hota med vite.

Vid behov kan man låta rätten avgöra om det ska dömas ut vite för bristfällig städning. Men det kan inte leda till att själva arrendeavtalet hävs.

“Ett spel mellan parterna”

För att säga upp avtalet krävs nu kompromissvilja av båda parterna, säger Björn Båsk.

- Jag säger alltid till mina klienter att man ska tacka ja till förlikningsförhandlingar. Det är i bägge parters intresse att få en lösning så snabbt som möjligt.

För att förlikningsförhandlingar ska lyckas krävs förhandlingsteknik, vilket advokater går utbildningar i.

- Jag brukar säga till mina klienter att en bra förlikning är att båda parter är missnöjda, åtminstone till viss del. Det kommer också att krävas i det här fallet.

Båsk säger att det skulle löna sig för Vasa stad att åtminstone till någon del gå Puuharyhmä till mötes vad gäller rivningskostnaderna för Wasalandia, om kostnaderna är en stötesten för bolaget.

- Annars kan de hålla ut och betala 33 000 euro i hyra årligen för de bedömer det som att någonting garanterat händer innan tiden går ut. De tar ett år i taget.Det är ett spel mellan parterna.

“Staden ensidig i sina krav”

Puuharyhmäs vice vd Petteri Järvenpää kan inte säga hur länge bolaget har tänkt fortsätta hyra Wasalandiaområdet.

- Vi är nog intresserade av att nå en lösning före år 2037. Men om de villkor Vasa stad ställer är sådana att vi anser det bättre att stanna kvar som hyresgäster kan var och en dra sina slutsatser om villkoren.

I augusti beslöt Vasa stads byggnads- och miljönämnd att ge Puuharyhmä tilläggstid till slutet av mars nästa år för att snygga upp området.

Man vill att bolaget lämnar in en åtgärdsplan till stadens byggnadstillsyn före årsskiftet.

Petteri Järvenpää säger att det beskedet kom som en överraskning.

- Det har inte specificerats vad som ytterligare skulle behöva åtgärdas och varför, säger han.

Måleri och fönsterbyten

Anna Mügge, miljöjurist vid Vasa stad, säger att ett utdrag ur nämndens beslut har skickats till bolaget.

- Där framgår vilka åtgärder som behöver utföras. Det gäller bland annat måleriarbeten, byten av fönster och städning av skräp. Jag anser nog att beslutet har delgetts Puuharyhmä på behörigt sätt.

Johan Ångerman, SFP, ordförande för Vasa stads byggnads- och miljönämnd, säger att bolaget har några dagar kvar på sig att lämna in sin åtgärdsplan.

- Sedan kan vi konstatera om de tänker göra något eller inte. Byggnadstillsynen gör en ny kontroll på området och sedan kommer det upp till ny beredning i slutet av januari då vi har möte.

Puuharyhmäs vice vd säger att kravet på ytterligare åtgärder på området kom som en överraskning. Hur kan det vara en överraskning?

- Jag ställer samma fråga: Hur kan det vara en överraskning? Han skulle behöva besöka området så skulle han kanske ändra åsikt.

- Området har förfallit. Det är inte snyggt. Alla byggnader måste underhållas oberoende av om de är i bruk eller inte.

Hur länge tror du att Vasaborna får titta på en nedlagd nöjespark?

- Ja man hoppas ju att det skulle gå att komma överens relativt snabbt. Både Vasaborna och de som kommer till Vasa västerifrån skulle vara betjänta av en bättre utsikt.

Byggnads- och miljönämnden föreslog på mötet i augusti att aktören inleder förhandlingar med staden för att antingen häva arrendeavtalet eller återställa området.

Vi har talat med en advokat som säger att det inte finns grund för att häva avtalet.

- Det stämmer säkert.

Men ni föreslår det?

- Något måste ju göras. Vi vill se en ändring på avtalet eller på sättet som området sköts.