Behovet av talterapi ökar i landet, men fortfarande är bristen på svenskspråkiga talterapeuter stor
Sedan 2010 har 110 talterapeuter utexaminerats vid Åbo Akademi, vilket är en betydlig ökning jämfört med år 2005 då det fanns endast cirka 40 svenskspråkiga talterapeuter i Finland. Men utbudet täcker ändå inte behovet, enligt experter vid Åbo Akademi.
År 2005 öppnade Åbo Akademi en utbildningslinje inom logopedi, vilket gjorde det möjligt att utbilda sig till talterapeut på svenska i Finland. Innan det kunde man studera logopedi på finska i Helsingfors och Uleåborg.
- De första talterapeuterna utexaminerades på 1960-talet i Helsingfors, och de har nu börjat gå i pension, så det behövs nya talterapeuter som kan ersätta dem, säger akademilektor Pirkko Rautakoski vid Åbo Akademi.
Talterapeuter behandlar allt fler patientgrupper
Men också behovet av logopedisk behandling ökar hela tiden. Till exempel behandlar talterapeuter som jobbar på sjukhus allt fler patienter med sväljningssvårigheter, något som inte hände tidigare.
- Läkarna visste inte att man kan skicka de här patienterna till talterapeuterna, säger Rautakoski.
Talterapeuternas klienter är allt från nyfödda till äldre. I Finland jobbar talterapeuter främst med barn med språkstörningar där tal- och språkutvecklingen inte kommit igång eller är avvikande.
Men också det här håller på att förändras. En patientgrupp som ökat kraftigt är äldre människor med olika kommunikationsproblem och sväljningssvårigheter, berättar Rautakoski.
- Nu har vi tyvärr inte tillräckligt med talterapeuter som kan ta hand om de här klienterna.
Också människor med olika typer av skador på hjärnan kan behöva få behandling av en talterapeut. Skadorna kan uppkomma till exempel i samband med en hjärnblödning.
Men man kan också få problem med rösten på grund av en skada på stämbanden eller genom överansträngning, om man till exempel använder sin röst mycket i sitt arbete.
- Det här är vanligt till exempel bland lärare, säger Viveka Lyberg Åhlander, som är professor i logopedi vid Åbo Akademi.
Talterapeuter behövs i skolorna
En yngre patientgrupp som ökat de senaste tjugo åren är människor med läs- och skrivsvårigheter.
- I Sverige är det i dag mer vanligt att det finns logopeder vid skolorna, och det finns inte så mycket här i Finland, säger Lyberg Åhlander.
- Men det skulle behövas, för läs- och skrivsvårigheterna bland barn påverkas ju inte endast av vilket språk som finns i grunden så att säga, utan det har att göra med andra saker, som språklig förmåga och kognition.
Få som kommer in på utbildningen
Enligt akademilektor Pirkko Rautakoski har man höjt på antalet som blir antagna till logopedutbildningen, men på grund av brist på resurser betyder det ändå att endast ungefär 14 av cirka 80 sökande varje vår blir intagen till linjen vid Åbo Akademi.
- Programmet kräver ganska mycket individuell handledning och vi har inte så mycket personal här, så vi hinner inte handleda fler än det här, säger Rautakoski.
Både Rautakoski och Lyberg Åhlander anser att undervisningsministeriet därför borde satsa mera pengar på logopedutbildningen.
Från pedagogi till logopedi
Charlotte Lövkvist studerar logopedi för första året vid Åbo Akademi. Hon har tidigare börjat studera pedagogik och ska avlägga magisterexamen inom ämnet, men har alltså valt att komplettera klasslärarstudierna med studier inom logopedi.
Enligt Lövkvist liknar logopedistudierna klasslärarstudierna eftersom båda har med människor att göra, men däremot är arbetssättet olika mellan de två linjerna.
- I klassrum jobbar man kanske mera med att tala till grupper och undervisa i grupp, medan man som talterapeut jobbar med enskilda människor.
Lövkvist tycker att det låter mera lockande att jobba som talterapeut än klasslärare eftersom klienterna som man jobbar med själva har sökt hjälp.
- Det finns en motivation från deras sida att lära sig, medan skoleleverna kommer till skolan oberoende, så där måste man kanske jobba ganska mycket med bara själva motivationsdelen, säger Lövkvist.
Motivation en viktig faktor
Lövkvist tycker att det skulle vara viktigt att allt fler talterapeuter skulle utexamineras för att täcka det växande behovet i samhället.
Antagningsprocessen till logopedutbildningen är relativt krävande. Om man får tillräckligt höga poäng på inträdesprovet blir man kallad till en lämplighetsintervju, och på basis av den avgörs vem som kommer in på linjen.
- Men jag tror nog att om man är motiverad och vill komma in, och sätter sig in i vad talterapin går ut på i stora drag, så kommer man ganska långt med att bara visa intresse och förstås sätta sig in i förhandsuppgifterna, säger Lövkvist