Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Borgå stad kan bli föregångare inom hållbar energi - förhandlar med lokala företagare om ekologisk energilösning

Från 2019
Två män sitter vid ett bord och tittar på en bärbar dator.
Bildtext Johnny Holmström och Tomas Andersson är Borgåföretagare som jobbar med olika slags smarta energilösningar. Andersson (i förgrunden) är mannen bakom Dimfrosts innovationer.
Bild: Yle / Mira Bäck

Borgå kan bli en föregångare om staden tar i bruk en ny, smart energilösning som lokala företagare utvecklat. Hittills har den testats bland annat på Sagobackens daghem där konsumtionen av el och värme minskade med hälften.

- Det handlar om ett stadsekosystem, energisidan med värme och el, säger Tomas Andersson som är vd och delägare i företaget Dimfrost.

Borgå stad förhandlar som bäst med företagarna om att ta i bruk det här ekosystemet.

Med hjälp av olika tekniska innovationer som företaget har utvecklat går det att effektivera fastigheternas energi- och värmeförbrukning på olika sätt.

Det handlar delvis om att ta till vara och återanvända spillvärme, men inte bara det.

- Vi har utvecklat ett superlågt temperatursystem. Det öppnar upp nya värmeområden för fjärrvärmen, säger Andersson.

Bränsleförbrukningen minskar och naturen är nöjd

Tomas Andersson, grundare av Dimfrost

Det här betyder i praktiken att man kan använda svalare vatten i fjärrvärmerören och ändå få fastigheten lika varm. Då kan samma uppvärmda vatten användas en längre tid, av flera fastigheter, innan det måste värmas upp igen.

Tack vare ett tvåvägssystem kan man i fastigheten samla upp spillvärme och skicka den tillbaka ut i fjärrvärmenätet.

- Bränsleförbrukningen minskar och naturen är nöjd, säger Andersson.

Borgåprodukt

Det är Dimfrost som står bakom tekniken för energilösningarna.

Tillsammans med företagen Iotoi, Hailer och MaWi Automation har man dessutom utvecklat ett styrningssystem, en plattform, med vilket det är lätt att fördela arbete, styra och hålla koll på allt som har med de anslutna fastigheterna att göra.

Mycket ska styrningssystemet förstås fixa automatiskt.

Styrsystemet i ett dagis kan till exempel känna av att det plötsligt blir mycket varmare då barnen anländer på morgonen.

Då kan styrsystemet sänka värmen med några grader och kanske göra samma sak redan på förhand i fortsättningen.

- Fastigheten kan lära sig rytmen i verksamheten, säger Johnny Holmström som driver Iotoi.

Tre män sitter vid ett bord med bärbara datorer framför sig.
Bildtext Johan Söderholm (till vänster) och Tomas Andersson (till höger) jobbar båda på Dimfrost medan Johnny Holmström driver Iotoi. De arbetar alla i samma lokal, i Cospace i Borgå.
Bild: Yle / Mira Bäck

Holmström har tagit på sig uppgiften att försöka överföra allt det tekniska i siffror som är lättare att förstå.

Alla inblandade företagare är Borgåbor som känner varandra sedan förut. Johnny Holmström och Tomas Andersson jobbar i samma lokaler och kan bolla idéer över en kopp kaffe.

- Det här är nog en Borgåprodukt i allra högsta grad, säger Holmström.

Fungerar på dagis och i fabrik

Hittills har tekniken testats på två olika ställen i Borgå: i företaget Eino Korhonens fabrikshall och på Sagobackens daghem.

- Vi använder den lägsta temperaturen i Norden för att värma ett daghem, säger Tomas Andersson.

Ett blått trähus och ett brunt rappat hus står på en gård. I det bruna husets fönster finns julljusstakar.
Bildtext Företagarnas energilösningar har prövats på Sagobackens daghem i Borgå sedan 2016. Arkivbild.
Bild: YLE/Stella Brunberg

Det betyder alltså inte att barnen behöver gå omkring med yllesockor på fötterna, utan att man kan använda svalare vatten i de specialbyggda värmeelementen och ändå få det lika varmt i rummet.

- Vi ville pröva på ett ställe som är jättekänsligt. Det är ett daghem och det ska vara i skick. Det har vi lyckats jättebra med, säger Andersson.

Ekosystem i miniformat

På daghemmet har företaget kunnat testa flera av sina energilösningar, som i ett ekosystem i miniformat.

Man använder bland annat specialbyggda pumpsystem och har byggt ett effektivt solkraftverk på taket.

- Där minskade vi förbrukningen med 50 procent, både på el och fjärrvärme.

Nu går det att sälja överbliven el från daghemmet. Det skulle också gå att sälja värme, men resten av stadens värmesystem stöder inte det här ännu.

- Sedan så har vi Eino Korhonens fabrik. Vi har återvunnit spillvärmen och minskat på hans värmeförbrukning med 95 procent, säger Andersson.

Med företagets teknik går det att ta tillvara och återanvända spillvärme i lägre temperatur.

- Det blir jättestora besparingar. Både för energibolag i bränsleförbrukning, för slutkunden och för naturen, säger Andersson.

Här kan du se en video filmad i Eino Korhonens fabrik för företagstävlingen Uplift:

Ekosystem i större skala

Mest nytta gör de här energilösningarna som en del av ett större ekosystem.

- De här exemplen är trots allt enskilda fastigheter. Lyfter man blicken lite så finns det många fastigheter bredvid varandra som skulle kunna dra nytta av varandras spillvärme, eller som skulle kunna köpa och sälja el eller fjärrvärme, säger Holmström.

För det krävs infrastruktur och ett system som kan styra det hela.

Styrsystemet har man, och infrastrukturen finns från energibolagens sida.

- Vi måste göra samarbete med större fastighetsägare och energibolag. Fördelningsplattformen finns färdig, säger Andersson.

Just nu förhandlar företagarna med flera parter, en av dem Borgå stad.

- Stadens klimatmål är riktigt ambitiösa. Ska vi uppnå klimatneutralitet 2030 så får vi titta på alla möjliga lösningar som finns till buds. Det kommer att krävas en hel del innovationer och nya lösningar för att nå det målet, säger biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

Pågående förhandlingar

Företaget och stadens representanter har träffats och diskuterat olika alternativ, men förhandlingarna är ännu ganska i början.

von Schoultz nämner att tekniken prövats i Sagobackens daghem.

- Där har vi en erfarenhet av deras lösningar. Det har varit riktigt bra resultat, säger von Schoultz.

Mindre ingrepp som man sparar mindre med kan kosta några tusen euro, större ingrepp kan kosta flera hundra tusen

tf lokalitetsdirektör Tony Lökfors

Vid det här laget är det svårt att säga exakt hur mycket staden skulle spara på att ta i bruk Borgåföretagens energilösningar, eller hur mycket installationen skulle kosta.

- Det måste man se per fastighet. Mindre ingrepp som man sparar mindre med kan kosta några tusen euro, större ingrepp kan kosta flera hundra tusen, säger tf lokalitetsdirektör Tony Lökfors från Borgå stad.

Enligt Lökfors får återbetalningstiden för investeringen vara högst tio år.

Enligt Holmström och Andersson kräver installationen inga separata investeringsanslag. Finansieringen grundar sig på sänkt el- och värmekonsumtion.

Diskussion om artikeln