Efter ett halvt år av jävlar anamma är det dags för "Post presidency blues" – vid årsskiftet avslutas Finlands period som EU:s ordförandeland
Vid årsskiftet lämnar Finland över EU:s roterande ordförandeskap till Kroatien. Vilka var höjdpunkterna under ordförandeskapet? Och vad kunde ha gjorts bättre?
Bryssel
En vacker julgran står pyntad i lobbyn till Finlands permanenta representation i Bryssel. Efter en hektisk halvårsperiod börjar många tjänstemän och diplomater vara redo för ett välförtjänt juluppehåll.
Under det roterande ordförandeskapet har personalstyrkan vid representationen närapå fördubblats från drygt hundra till närmare tvåhundra.
Efter årsskiftet återgår man till en normal vardag vid representationen. Telefonerna slutar ringa i ett och e-posten blir hanterlig. De extrainkallade förstärkningarna återvänder till Finland.
Det finns ett särskilt begrepp som beskriver stämningen efter ett avslutat EU-ordförandeskap: Post presidency blues.
– Jag har hört att det är ett faktum. Först är det en lättnad efter att arbetet är slut. Men sedan infinner sig en tom känsla: Vad ska jag göra nu? förklarar Pasi Kokkonen som är ansvarig tjänsteman vid representation.
Åtgärder mot klimatutsläpp och hybridhot
Kokkonen är en av de tjänstemän som lämnar Bryssel efter att Finland lämnat över det roterande EU-ordförandeskapet.
Under det gångna året har han representerat Finland i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik.
Hybridhot hör till de frågor som diskuterats mycket under Finlands ordförandeperiod. Man har bland annat grundat en arbetsgrupp som ska jobba med koordinering av hybridhot, berättar Kokkonen.
Kampen mot klimatförändringen är en fråga som också prioriterats högt.
– Klimatfrågorna har man lyckats gå vidare med. EU-länderna enades om klimatneutralitet tills 2050 och man har också fattat beslut om klassificering av investeringars hållbarhet.
"Finland har varit stridbart"
Att stärka EU:s gemensamma värderingar och rättsstatsprincipen har varit ett annat uttalat mål för det finländska ordförandeskapet.
Det här har inneburit att Finland ibland hamnat på tvären med länder de länder som EU inlett processer mot med anledning av det rättsliga läget.
– Finland har varit väldigt stridbart som ordförandeskap. Det har tagit några stora fighter med Polen inför ett möte och nu senast med Ungern efter ett möte när man misstänkte att en ungersk tjänsteman hade brutit mot regler för mötet, säger Teresa Küchler som är korrespondent för Svenska Dagbladet.
– Det har varit mer jävlar anamma än vad många länder förväntade sig av ett litet land.
Man förväntar sig att Finland som ett nordiskt land ska vara lite medgivande och lamt och sätta sig i baksätet. Det har man inte gjort vilket varit en rolig överraskning för oss gamla i gamet.
― Teresa Küchler, korrespondent
Enligt Küchler har Finland agerat på ett sätt som man kunde vänta sig av större länder som Frankrike eller Italien.
– Men man förväntar sig att Finland som ett nordiskt land ska vara lite medgivande och lamt och sätta sig i baksätet. Det har man inte gjort vilket varit en rolig överraskning för oss gamla i gamet.
Finland utlovade också ökad transparens och genomskinlighet under sitt ordförandeskap. Men det här har man inte märkt av alls, säger Küchler.
– Att säga att man ska vara mer transparent innebär inga stora politiska beslut och vi journalister har i alla fall inte märkt att det finländska ordförandeskapet skulle ha pratat mer eller gett oss mer tillgång till dokument eller vad som händer i kulisserna.
"Budgetförslaget återspeglar inte höga klimatambitioner"
I början av december presenterade det finländska ordförandeskapet ett förslag till långtidsbudget för EU som ska gälla för åren 2021–2027.
Budgetförslaget har fått kritik från alla tänkbara håll: en del länder att notan blir för stor, andra anser att budgeten är för liten.
Prioriteringarna i budgetförslaget har också kritiserats.
– Budgetförhandlingarna är alltid komplicerade. Det blir en väldig dragkamp varje gång mellan EU-länderna. De stora prioriteringarna och målsättningarna glöms bort då man börjar tala om pengar, säger Annika Hedberg som är analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.
– I Finlands fall har kritiken handlat om att man ansett att Finland inte fungerat som en neutral medlare i förhandlingarna, utan man valde att bekänna färg i ett alltför tidigt skede.
Finland har talat om att ta kampen mot klimatförändringen
på allvar. Man hade väntat sig att budgetförslaget som Finland lade fram hade varit i linje med den övertygelsen.― Annika Hedberg, analytiker
I praktiken ansåg många länder att Finland lagt fram ett budgetförslag som är alltför mycket i linje med Finlands egna intressen, förklarar Hedberg.
Enligt Hedberg kännetecknas budgetförslaget också av att man valt att tyngdpunkten ligger på traditionella sektorer som jordbruk och regional sammanhållning på bekostnad av sektorer som säkerhet, konkurrenskraft eller klimat.
– Finland har talat om att ta kampen mot klimatförändringen på allvar. Man hade väntat sig att förslaget som Finland lade fram hade varit i linje med den här starka övertygelsen.
Många beslut skjuts på framtiden
Trots förhoppningar om det motsatta lyckades EU-länderna inte enas om långtidsbudgeten under Finlands ordförandeperiod.
Men det är också möjligt att kompromissen skjuts fram till hösten, då EU-länderna senast måste enas om långtidsbudgeten för att den ska kunna träda i kraft i början av 2021.
– Det var ett område där man redan på förhand visste att det skulle bli svårt. Många tidigare ordförandeländer har försökt komma vidare med den gemensamma asylpolitiken, säger Pasi Kokkonen.
– Finland har främst försökt kartlägga de problem som finns och försöka hitta sätt för att komma vidare med arbetet i fortsättningen.
Kroatien tar över det roterande EU-ordförandeskapet från Finland vid årsskiftet.
Det finns förhoppningar om att förhandlingarna mellan EU och länderna på västra Balkan ska ta ett steg framåt under Kroatiens ledning.