Finland intresserar utländska studerande trots avgiftsbelagda studier– de sökande blir allt fler

Intresset bland utländska studerande att studera vid en finländsk högskola sjönk något då studierna blev avgiftsbelagda, men bara temporärt.

Högskolorna har fått uppbära årsavgift av studenter från utlandet sedan år 2016. Det gäller studenter som inte kommer från ett EU- eller ETA-land. En nedgång i viljan att studera i Finland syntes särskilt år 2017, både vad gäller antalet sökande och hur många som inledde sina studier här.

Finland har varit populärt bland utländska studenter under hela årtiondet. Omkring 20 000 utländska studenter studerade i Finland år 2017 enligt statistikcentralen. Det innebär en minskning på ungefär 1 000 studerande sedan införandet av studieavgifter.

– Minskningen var ändå inte så stor som vi förutspådde att den skulle vara, säget Birgitta Vuorinen, chef för högskolepolitik på Undervisnings- och kulturministeriet.

En liknande nedgång syntes också hos Migrationsverket vad gäller antalet ansökningar om uppehållstillstånd där anledningen till ansökan var studier.

Både hos Migri och på Utbildningsministeriet var nedgången temporär, och ökar nu kraftigt igen. För exempelvis Helsingfors universitets del är antalet utländska sökande nu högre än det var innan studieavgifterna infördes.

En tydligt uppgång bland antalet utländska sökande och studerande syns också vid Östra Finlands Universitet.

Vid Helsingfors universitet har studieavgifterna gjort att de sökande kommer från fler länder än tidigare. Enligt Susanna Niinistö-Sivuranta, utvecklingschef vid Helsingfors universitet, kommer de sökande nu från 20–30 nya länder.

– Fler ansökningar och studerande är från USA än tidigare, säger hon.

Enligt Vuorinen visar situationen på att man uppskattar kvalitén på utbildningen och Finland som samhälle.

– Finländsk utbildning är av hög kvalité och årsavgiften är rimlig. Det går också att ansöka om stipendier, säger hon.

Effekterna av årsavgifter bedöms tills slutet av nästa år

Årsavgiften för utländska studerande är mellan 13 000 och 18 000 euro vid Helsingfors universitet, och mellan 8 000 och 15 000 euro vid Östra Finlands universitet. Summan varierar beroende på studieinriktning.

– Tack vare stipendier är det inte alla som betalar de här avgifterna i sin helhet. Endast en liten del betalar fullt pris, säger Harri Siiskonen, rektor vid Östra Finlands universitet till nyhetsbyrån STT.

Siiskonen konstaterar ändå att vi hela tiden går i riktning mot lägre stipendier och högre årsavgifter.

Vid universiteten har inte årsavgifterna påverkat de studieinriktningar som intresserar utländska studenter mest.

– Studier i naturvetenskap vid Östra Finlands universitet är den mest internationella utbildningen inom ämnet i Finland. Av de utexaminerade magistrarna är över 40 procent utländska studenter, berättar Siiskonen.

Vid Helsingfors universitet är det svårt att uppskatta årsavgifternas effekter på val av inriktning, eftersom flera populära inriktningar grundades i samma veva som avgifterna infördes. Det finns helt enkelt inte något att jämföra med.

– Särskilt statsvetenskapliga fakultetens program och naturvetenskapliga samt rättsvetenskapliga program är populära, säger Niinistö-Sivuranta.

Enligt Utbildningsministeriet följer man med och uppskattar effekterna av årsavgifterna fram till slutet av nästa år.

Jobb i Finland intresserar, men är svåra att få

På årlig basis är det ungefär 5 000 utländska studenter som avlägger högskoleexamen i Finland, enligt Vuorinen.

– Det är en stor mängd kvalificerad arbetskraft, och de utexaminerade vill gärna anställas i Finland. En orsak att studera i Finland är ofta att den finländska arbetsmarknaden anses vara intressant, uppskattar Vuorinen.

– Naturligtvis är det inte alla som kommit hit för att integreras på den finländska arbetsmarknaden, och det måste också vara tillåtet.

Också i Helsingfors syns trenden med att vilja arbeta i Finland.

– Det finns en del förhinder för det: brist på nätverk, oerfarenhet vad gäller den finländska arbetsmarknaden och att söka jobb och språket, säger Niinistö-Sivuranta.

Det är inte alldeles enkelt att integreras på den finländska arbetsmarknaden, erkänner Vuorinen. Det är både krångligt och går långsamt.

Det vill Utbildnings- och kulturministeriet i samarbete med Arbets- och näringsministeriet ändra på i och med programet Talent Boost, som pågår som bäst.

Källa: STT