"Karleby fyller 64 år och grundades av en kung från Australien" barn, beslutsfattare och arkeolog ger sin syn på staden som fyller 400 i år

Det som skulle bli Gamble Carleby stadh bestod år 1620 av tolv gråa, vindpinade stugor. Men svenske kungen Gustav II Adolf behövde skattepengar.

Den 7 september 1620 grundade Gustav II Adolf både Karleby och Nykarleby på en och samma dag.

Att Karleby är en väldigt gammal stad är Jacob Granholm, 4 år, Jolanda Uusitalo, 5 år, och Väinö Jutila, 5 år överens om.

De är några av barnen i stadens äldsta daghem, Svenska Daghemmet, och får äran att svara på några frågor om sin hemstad.

Efter lite diskussion enas barnen om att staden fyller 64 i år. De är också ganska säkra på att det var Jesus som grundade staden men efter lite hjälp på traven kommer de fram till att det nog ändå var någon annan.

- En kung från Australien. För det är den enda kung som finns.

Barnen tänker sig att staden kommer att fira födelsedagen med spidermankaka, paket och hissad flagga.

Det bästa med Karleby i dag är enligt barnen att det inte finns några vilda djur där.

- Det är bra att bo här. Men om man åker till Amerika finns hajar så man kan inte simma där.

Få invånare i Ristrandsbyn

Det som blev Gamlakarleby var i början av 1620 en gårdsgrupp som kallades Ristrandsbyn.

- Det var säkert ganska kallt och blåsigt där. Och svårt att få rent vatten att dricka. Vi vet att 1638 bodde 164 invånare plus boskap i staden, berättar arkeolog Lauri Skantsi på KH Renlunds museum.

Invånarna var fiskare, säljägare, bönder och hantverkare. Får, kor och grisar har lämnat avtryck som man kunde lukta sig till ännu för några år sedan då det var utgrävningar intill Rooska gården.

- Marken är så lerig att allt bevaras jättebra där, och det fanns spillning från 1600-talet under jordlagren. Våra kläder luktade ganska illa efter utgrävningarna, säger Skantsi.

Havsstranden gick ungefär där Stadssundet i dag går genom centrum.

Hade man år 1620 stått på det som i dag är Långbrogatan och tittat mot stadshuset hade man befunnit sig mitt i en havsvik. Det skulle också dagens stadshus ha gjort.

- Havsviken var 200 meter bred, landhöjningen har förändrat landskapet snabbt. Hamnen fanns där Societetshuset finns i dag.

Namnet Långbrogatan kommer från att det på 1600-talet fanns en lång bro över havet.

- På östra sidan fanns åkrar och på andra sidan var stan.

Jubilerar för en halv miljon och stadsborna får gåvor

Jubileumsåret i Karleby har en budget på 500 000 euro. De pengarna ska räcka till fester på till exempel skolor och daghem, men också till att stöda de som arrangerar något evenemang under året.

Förhoppningen var att få ihop 400 evenemang, men det har man överskridit med råge.

- Jag tror att enbart biblioteket har 400 evenemang, säger stadsdirektör Stina Mattila.

Men utöver pengar för firandet ger staden sina invånare gåvor under årets gång. Staden får bland annat en boulevard då Strandgatan får planteringar och bänkar, och stadssundet ska muddras och Havsparken rustas upp.

Ett beslut om att bygga idrottsarenor för 38 miljoner kan det också bli jubileumsåret till ära. Men också något beslut kring klimatförändringen.

- Vi funderar på att ta ett jubileumsbeslut som gäller klimatförändringen. Det blir troligen i september, men jag kan inte säga ännu exakt vad det kan vara. Men något med tanke på miljön och klimatförändringen. Att vi lyfter upp det för det är jätteviktiga frågor, säger Mattila.

Motto för året är Våga! Lyckan kommer nog.

- Det är något vi vill lyfta upp. En positiv anda, att utveckla staden och att våga. Det finns en risk att man misslyckas men man ska inte ta det så negativt utan tro på sig själv och gå vidare, säger Mattila.

En av landets rikaste städer

Man kan fråga sig varför svenska kungen valde att göra stad av tolv gråa stugor på en våtmark i östra delen av riket. Enligt Lauri Skantsi handlade det dels om pengar - kungen behövde skatteinkomster och tullinkomster.

Men han behövde också något annat.

- Det var viktigt att ha folk som kunde läsa, skriva och räkna. Östra delen var lite problematisk för här fanns inte så många som kunde det. Och tjänstemännen behövde kunna både finska och svenska.

När Ristrandsbyn blev stad fanns också en lista över vad som enligt kungamakten måste finnas i en stad. Det var skola, borgmästare, rådhus och tullstaket kring staden.

Befolkningen började rätt snabbt öka i Gamlakarleby. På 1700-talet bromsades utvecklingen av smittkoppor och Stora Ofreden.

Men efter det tog det fart igen och tjära, virke och skeppsbyggnad gjorde Gamlakarleby till en viktig stad.

- Det var en av de rikaste städerna i landet i slutet av 1700-talet, säger Skantsi.

Det var också då som släkterna Roos, Rahm, Kyntzell och Donner gjorde sig en förmögenhet.

- Kanske Rooska gården i centrum är det bästa exemplet från den här tiden på hur jätterik en släkt kunde bli, säger Skantsi.

Platsen där stadsteatern i dag finns låg på 1600-talet i stadens utkant och fungerade som avrättningsplats. Rådhusets källare fungerade som fängelse.

En av de första borgmästarna i staden kom från Kronoby och hette Erik Jönsson.

- Men han var ganska hatad i Gamlakarleby. Han åtalades för ditt och datt och var bara här några år.

Fullmäktiges ordförande vill se mod och kreativitet

Fullmäktigeordförande Tiina Isotalus (SDP) säger att Karleby i dag är en lagom stor stad med nära till både natur och service.

- Det är en klassisk stad med vackra byggnader och grönområden i centrum. Och ändå finns också en ganska urban stadsmiljö. Det är lagom mycket av allt.

En av de stora utmaningarna inför framtiden är ekonomin och i synnerhet vårdkostnaderna, enligt Isotalus.

- Utmaningarna är egentligen de samma för alla kommuner utanför huvudstadsregionen. Vi är alla i trubbel med vårdutgifterna. Det kanske krävs en helhetslösning från statligt håll för att få det hela hållbart.

Inför jubileumsåret tog fullmäktige i Karleby beslut om att sänka skatten från 21,75 till 21,5 procent. Isotalus hade gärna behållit den högre skattesatsen med tanke på att kommunernas skatteinkomster överlag minskar.

Och den senaste befolkningsstatistiken är dyster läsning.

- Men det är bara prognoser och det finns alltid undantag. Det krävs kreativitet och mod.

Men var det rätt att sänka skatten?

- I slutändan är det fråga om så lite av stadens kassa. Att sänka eller höja löser inget på lång sikt och de där 1,8 miljonerna (som faller bort, reds.anm.) känns såklart men hade inte räddat oss heller. Och börjar man höja skatten för att lappa ihop ekonomin så blir den vägen nog mycket kort, säger Isotalus.

Kungen svarar i mars

Både Karleby och Nykarleby firar sin födelsedag under hela året. Allt kulminerar förhoppningsvis i september med kungligt besök.

Städerna har gjort gemensam sak och bjudit in svenska hovet för att fira med städerna. Svar från hovet kommer troligen inom mars eller april.

- Det är spännande. Jag har redan övat på att niga. Nä, men det skulle vara roligt att få hit dem och vi har mycket att vara stolta över och vi vill visa dem att det lönade sig att grunda en stad här, skrattar Isotalus.

Senast en svensk kund besökte Gamlakarleby var på 1700-talet enligt Stina Mattila.

- Det skulle lyfta profilen och ge oss nationell synlighet om kungen kom hit på vår födelsedag.