Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

"Vi jobbar med skattebetalarnas pengar men får inte kritisera varandra" – revisionsnämndsmedlem i Pargas ryter till om osaklig bilaga

Från 2020
en kvinna i ljust hår och ljusa kläder och mörka glasögon står mitt i ett kontorsrum
Bildtext Revisionsnämndsmedlemmen Anne Eriksson tycker att man ska få kritisera tjänstemän, ordförande och nämndmedlemmar i revisionsnämnden även utanför nämnden och är kritisk till bilagan som säger annorlunda.
Bild: Yle/Jasmine Nedergård

Vad får man säga och inte säga som revisionsnämndsmedlem i en kommun eller stad? Den här frågan har varit aktuell på Kimitoön, men bakom kulisserna har liknande diskussioner förts i Pargas.

När en bilaga i slutet på förra året dök upp i Kimitoöns revisionsnämnds protokoll kritiserades bilagan av nämndmedlemmen Janne Salonen (obunden).

Salonen hade tidigare uppmärksammats för att han kritiserade alkoholkonsumtionen på ett fullmäktigeseminarium hösten 2017 och ansåg att bilagan "ännu en gång begränsar den enskilda medlemmens yttrandefrihet".

Janne Salonen står vid talarstolen.
Bildtext "Jag tolkar bilagan som att man försöker ge instruktioner som ännu en gång begränsar den enskilda medlemmens yttrandefrihet", sa Janne Salonen när han såg bilagan.
Bild: Amanda Vikman/YLE

Men bilagan var inte skriven av ordförande för Kimitoöns revisionsnämnd. Den kommer från en grannkommun, berättade ordförande för vår reporter i december.

Och denna grannkommun, har Yle Åboland nu fått veta att, är Pargas.

Jag tycker att bilagan var osaklig. Man vill ge sken av att den handlar om utdrag ur kommunallagen och förvaltningsstadgan, men så finns det den sista punkten C som är en helt skild skrivelse om hur man med pekpinne vill peka på hur en revisionsnämndsmedlem ska arbeta.

― Anne Eriksson, revisionsnämndsmedlem i Pargas

"Vi vill att nämndmedlemmarna vet vilka spelregler som gäller"

I Pargas dök bilagan upp på revisionsnämndens sista möte förra året, alltså hösten 2019.

Varför har denna kritiserade bilaga dykt upp i Pargas från första början? Det har ju varit Kimitoöns revisionsnämnd som varit i hetluften de senaste åren, inte Pargas revisionsnämnd.

Jag ställer frågan åt ordförande för Pargas revisionsnämnd, Carita Henriksson.

- Eftersom vi har så många nya medlemmar beslöt vi att ta upp det här ärendet, så att nämndmedlemmar vet vilka spelregler som gäller.

Men har det förekommit några problem och diskussioner om det här som berättigar formuleringarna i bilagan?

- Nej, det har inte varit några problem. Men det verkar som att nämndmedlemmar inte vet vad man kan göra och inte göra, så då vill vi bara se till att vi har rena spelregler.

"Här vill man med pekpinne berätta hur en revisionsnämndmedlem ska arbeta - jag tycker det är osakligt"

Henriksson berättar att hon tillsammans med revisorn är ansvarig för bilagan som kan delas in i tre delar: A, B och C.

- A och B handlar om lagen och C är mera fritt formulerat. Där finns också lite taget från lagen, men det är liksom blandat.

Men nämndmedlemmen Anne Eriksson blev paff när hon första gången såg bilagan på mötet. Hon är speciellt kritisk till C-delen i bilagan.

- Man vill ge sken av att den handlar om utdrag ur kommunallagen och förvaltningsstadgan, men så finns det den sista punkten C som är en helt skild skrivelse om hur man med pekpinne vill peka på hur en revisionsnämndsmedlem ska arbeta.

- Jag tycker att bilagan helt enkelt är osaklig!

C-delen i revisionsnämndernas bilaga:

C-delen börjar med att betona att "god sed samt gängse paxis" gäller i revisionsnämndens verksamhet...

en text som handlar om vad revisionsnämndens uppgift är, där det bland annat står att man ska följa god sed samt gängse praxis.
Bild: Kimitoöns kommun/Skärmdump från bilaga C

... men fortsätter sedan att i versaler betona orden "sekretessbelagda" och "tystnadsplikt" då det gäller vad en revisionsmedlem får göra och inte göra. Det här är skrivet i lagen påstås det.

en text som handlar om vad en revisionsnämndsmedlem får göra och inte för göra där orden "tystnadsplikt" och "sekretessbelagda" är skrivna med stora bokstäver
Bild: Kimitoöns kommun/Skärmdump från bilaga C

"Nog ska man kunna få kritisera utan att sådana här dokument dyker upp"

Eriksson kritiserade arbetet i nämnden våren 2019 och upplever att revisionsnämnden inte lyckas med sina uppgifter, men upplevde att kritiken hon framförde talades för döva öron.

Vad gör en revisionsnämnd?

Att sedan få läsa bilagan i slutet på året gav upphov till mera frustration.

- Nog ska man kunna få kritisera eventuella tjänstemän vars service man betalar för, givetvis också nämndmedlemmar, sig själv och ordförande, utan att man behöver komma ut med dokument av det här slaget.

Ska nämndens agerade och vad som osar inne i nämnden och den harm eller frustration man känner inom sin nämnd, ska det också vara sekretessbelagt?

― Anne Eriksson, revisionsnämndsmedlem i Pargas

Eriksson jobbar dagtid som lärare i lag och förvaltning inom läkemedelsindustrin och anser sig ha bra koll på vad sekretessbelagda ärenden och tystnadsplikt handlar om.

- Det finns sekretessbelagda ärenden i en revisionsnämnd, javisst. Men ska nämndens agerade och vad som osar inne i nämnden och den harm eller frustration man känner inom sin nämnd, ska det också vara sekretessbelagt?

- Vi har ju kommuninvånarnas mandat och jobbar med skattebetalarnas pengar och jag tycker inte vi lyckas med vårt jobb inom revisionsnämnden just nu.

"Det är viktigt att vi har ett förtroende för varandra"

Både Anne Eriksson och Carita Henriksson anser att revisionsnämndens arbete är betydelsefullt.

Och då är förtroendet viktigt, säger Henriksson.

- Det är viktigt att nämndmedlemmarna har ett förtroende för varandra och vågar tala ut och vågar diskutera saken och ärendet, annars leder det ingen vart. Det blir dålig stämning.

Men Henriksson anser själv inte att det förekommit några stora problem inom nämnden.

Och även om Eriksson är kritisk, så grundar sig kritiken i att hon helt enkelt vill göra ett bra jobb som revisionsmedlem.

- Första året satt jag nog, som man säger i Pargas, som en fågelholk, och inte riktigt kanske hade på det klara vad vi allt ska göra här, säger Eriksson.

- Men under andra året vet jag nu lite vad vi egentligen jobbar med och vad det är jag vill ha och kan kräva för att kunna skriva namnet under utvärderingsberättelsen och skicka den till stadsstyrelsen och fullmäktige. Och det är ett viktigt dokument som idag inte får den uppskattning som det borde få.

Diskussion om artikeln