Karleby kan bygga idrottsarenor för 38 miljoner - idrottsfolk: "Satsa ordentligt då man en gång satsar"

I Karleby finns planer på att bygga ut ishallen, bygga idrottsarena och fotbollsstadion. Många verkar vara överens om att arenorna från 1960-talet tjänat ut sin tid, men prislappen får en del att tveka.

Hans-Erik Sund som är ordförande i Gamlakarleby Bollklubb (GBK) säger att projektet skulle bli ett stort lyft för nästan alla idrotter i Karleby.

- Det låter väldigt bra förstås, och det här är en plan som uppfyller alla behov. Både fotbollen, ishockeyn och friidrottarna och inomhusidrottarna får sina behov tillgodosedda om det här går framåt, säger Sund.

Ordförande Jan-Ove Nyman vid Gamlakarleby idrottsförening (GIF) tycker att det är bra att staden satsar stort.

- Om man en gång satsar så tycker jag att man ska satsa ordentligt. Så att så många som möjligt har nytta av det, säger Nyman.

Samtidigt säger Sund att finansieringen såklart måste övervägas noga och det blir en hel del jobb innan projektet är i mål. Om 38 miljoner är för mycket låter Sund förbli osagt.

- Det är svårt att säga vad som är okej eller inte okej. Men föreningarna har inte möjlighet betala mycket mer för planerna än de gör för tillfället. Det finns inte mycket att ta från deras små kassor.

Nyman påpekar att GIF till exempel har 140 friidrottare som behöver träningsutrymmen. Jens Friis som varit aktiv inom hockeyföreningen Hermes i tiotals år tycker för sin del att det verkligen behövs fler isar.

- Vi har 300 hockeyjuniorer och konståkningen har 200 juniorer.

Men samtidigt uppmanar Friis beslutsfattarna att ha is i hatten.

- Räcker pengarna till allt? Börja lite mindre och gör i ordning allt så småningom, säger Friis.

Grusplan kunde bli vardagsrum

Om planerna blir verklighet innebär det att hybridarenan, med allaktivitetshall och fotbollsstadion, samt en utbyggd och renoverad ishall skulle finnas bara ett stenkast från centrum.

Bakom den nuvarande idrottsgården. I dag är området en stor grusplan och omfattar totalt 26 hektar.

- Det här är Karlebybornas outnyttjade vardagsrum och ett sådant här projekt kunde betyda enormt mycket. Förutom en investering i hälsa och välmående är det en investering i stadens dragningskraft, säger idrottsdirektör Lotta Nyqvist.

Tanken är att hallarna också ska användas för konserter, mässor och andra evenemang. Målet är minst 4000 sittplatser i allaktivitetshallen.

Stadens idrottsgård och centralplan är båda från 1960-talet. Enligt Nyqvist har idrottsgården omkring 200.000 besökare årligen.

- En stor satsning kan föra med sig stora evenemang och nationella och internationella matcher.

Finns pengar att låna

Fullmäktige i Karleby ska ta beslut om projektet i februari. Men redan nu har fullmäktige lovat att staden köper träningstider i arenorna för 1,5 miljoner euro varje år då bygget står klart.

Det kan låta lite bakvänt men kan enligt Nyqvist vara riktigt vettigt.

- Investeringskostnader är en engångskostnad, och det finns pengar att låna. Det är inte det som är problemet utan det är hur den långsiktiga användningen och ekonomin fungerar. På det här sättet tryggar vi på lång sikt ekonomin i de här fastigheterna.

Innan fullmäktige fattar beslut ska flera olika alternativ redas ut noggrannare.

- Målsättningen är att 2022-2023 ska något vara klart för att användas, säger Nyqvist.

Kallis: Vi har råd att bygga

Bjarne Kallis (Saml) i fullmäktige anser att de gamla arenorna helt klart har tjänat ut sin tid och att behovet av nya är skriande.

- Vi har stor brist på istider, vi är i praktiken utan idrottshall och har en centralidrottsplan som inte uppfyller ligakraven.

Enligt Kallis investerar Karleby vanligen omkring 16 miljoner per år. På tre år blir det 48 miljoner så på det sättet har Karleby nog råd med nya sportarenor för 38 miljoner euro.

- Du frågar om vi har råd att bygga. Mitt svar är: Vi har inte råd att låta bli. Men det kommer att tära på ekonomin. Och vi kanske måste prioritera ordningsföljden. Allt behöver inte byggas på en gång.

Samtidigt påpekar Kallis liksom Nyqvist att en stad rätt enkelt kan få långa pengar att bygga för. Det är driftskostnaderna som kan bli en börda.

- Vi bör vara medvetna om att driftskostnaderna för staden ökar och det måste kompenseras på något sätt.

Oklart vad man spara på istället

Kallis tänker sig att man för att klara driften måste spara in på något annat.

En arbetsgrupp som ska fundera på inbesparingar har utsetts. Camilla Wikman (SFP) frågar sig om staden verkligen lyckas hitta något att spara på.

- I det här läget ser jag det kanske som svårt att hitta de alternativa inbesparingarna. Vi har fortsättningsvis skolor vi ska investera i och det hela ska gå runt, säger Wikman.

I princip är hon positivt inställd till projektet men säger samtidigt att det är en jättesvår fråga.

- Det är stort, både ekonomiskt och utrymmesmässigt sett. Det är ett intressant projekt och vi behöver säkert många av de här sakerna och man pratar om stadens attraktionskraft och så vidare, säger Wikman.

Men det är viktigt att projektet genomförs på ett ansvarsfullt sätt, enligt Wikman. Hennes gissning är att fullmäktige ger klartecken för projektet.

- Och kanske så att man gör det lite bit för bit. Det är kanske på det sättet man måste göra om vi går in för det. Det kan bli jämnt men jag gissar på en majoritet för att det går igenom.

Fatta inte beslut på lösa boliner

Raimo Hentelä (SDP) håller med om att nuvarande idrottsgård inte håller måttet.

Men om det ska bli mer än en byggnad som ersätter den är han inte säker på. Han kan tänka sig att helt lämna bort fotbollsstadion och vänta med ishallen.

- Jag väntar på mer information. Det handlar om 30-40 miljoner euro och ett sådant beslut gör man inte på lösa boliner.

Hentelä undrar hur staden ska klara det här och andra kommande projekt.

- Vi måste förnya brandstationen, vi har ett par skolbyggen kvar. Och tar vi ännu med en simhallsrenovering och -utbyggnad så kan det bli närmare 100 miljoner i investeringar på 10 år.

Liksom Kallis och Wikman tror också Hentelä att en majoritet i fullmäktige stöder en hybridarena.

- Vi får se sedan då vi får uträkningar för olika alternativ. Visst kan till exempel stora konserter ge mer liv till Karleby. Men det har sitt pris, säger Hentelä.