Koncentrationsläger och högerpopulism: ”Den tyska minneskulturen står inför en verklig utmaning”

Vid tidigare tyska koncentrationsläger och minnesplatser för nazitiden konfronteras man i allt högre utsträckning med ett relativt nytt fenomen. Vissa högerextremister och högerpopulister söker sig till de här platserna för att medvetet provocera och föra fram sina politiska åsikter.

”Jedem das Seine” – åt var och en vad han förtjänar. Det är orden som hälsar en på metallporten vid huvudingången till det tidigare koncentrationslägret Buchenwald, strax utanför staden Weimar.

En vardag mitt i vintern är besökarna som går in genom porten ändå inte värst många.

Största delen av besökarna utgörs av skolklasser, som från porten och lägerområdets egentliga huvudbyggnad guidas kors och tvärs över det stora öppna området där fångbarackerna i tiderna stod, men där endast delar av fundamenten i dag finns kvar.

Man räknar med omkring en halv miljon besökare i Buchenwald varje år. Under senare tid har det också kommit allt fler som man gärna skulle vara utan.

– Vi har klotter, folk som gör Hitlerhälsningen och personer som stör i samband med guidningarna på känsliga platser som i krematoriet.

– Man filmar de här störningarna och lägger ut materialet och folks reaktioner på nätet, redogör professor Volkhard Knigge för olika incidenter i Buchenwald under den senaste tiden.

Bekännande nazister besöker lägret – och anser att lägren var en bra sak

Knigge leder den stiftelse som upprätthåller det tidigare koncentrationslägret och han säger att provokationerna visserligen inte är någon helt ny sak, men att de som ligger bakom dem är andra än förr.

Tidigare hade man främst med förintelseförnekare och med folk som ifrågasatte nazisternas brott att göra. I dag är det bekännande nazister som kommer hit.

– För förnekare kan jag presentera bevis, som till exempel dokument eller så hela den här lägerplatsen med sina olika funktioner. De bekännande nazisterna rår jag däremot inte på, säger Knigge.

– De här personerna säger att lägren var en bra sak och de försöker inte bestrida de brott som har begåtts. De ser överhuvudtaget inga brott och har man den övertygelsen är det inte mycket jag kan göra.

År 2018 hade man i Buchenwald omkring tjugo incidenter. Också i läger som Sachsenhausen utanför Berlin och Dachau utanför München är det här ett problem som man allt mer måste ta i beaktande.

Enligt Knigge har den här sortens besökare blivit fler an efter att det högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland har vuxit sig starkare.

– Det här märker man i synnerhet hos oss i delstaten Thüringen där AfD:s ytterhögerflygel är allra starkast, fortsätter Knigge.

I Sachsenhausen var det under sommaren 2018 en AfD-grupp som bagatelliserade nazisternas brott och ifrågasatte gaskamrarnas existens.

Skärpta besökarregler för att tackla provocerande besökare

Buchenwald var ett av de största koncentrationslägren på tysk mark. Här dödade nazisterna omkring 56 000 människor – politiska motståndare, hemlösa, judar och krigsfångar – bland andra.

Bland de sammanlagt omkring 270 000 fångarna i Buchenwald och de tillhörande mindre lägren, fanns mellan åren 1937 och 1945 människor från hela Europa.

Efter kriget fungerade Buchenwald som ett sovjetiskt interneringsläger för tyskar. Fram till år 1950 dog ytterligare omkring 7 000 människor i lägret.

För att tackla problemet med provokationer från ytterhögern har man bland annat skrivit om reglerna för besökare.

Till exempel kläder eller en klädkod som tyder på kopplingar till extremhögern är i dagens läge förbjudna.

I koncentrationslägret Moringen, nära staden Göttingen, kom det i mitten av november till en provokation där högerextremister bar kläder med antisemitiska budskap.

I det här fallet tvingades personerna lämna området och det samma sker också i Buchenwald.

– Lämnar personerna inte frivilligt området kallar vi på polisen och vi tvekar inte heller att polisanmäla olika incidenter, säger Knigge.

Att ha fullständig kontroll över vad som händer på lägerområdet och det närliggande minnesmärket från DDR-tiden är ändå omöjligt.

Området är stort och besökarna kollas inte på samma sätt som i till exempel koncentrationslägret Auschwitz I i grannlandet Polen.

AfD inte välkommet

Vid koncentrationslägret Buchenwald har man ändå redan stoppat politiker från det högerpopulistiska AfD från att delta i minnesceremonier.

Det här skedde till exempel vid minnesdagen för förintelsens offer i slutet av januari i fjol och Volkhard Knigge är beredd att utesluta partiet också i fortsättningen.

– Någon som säger att nationalsocialismen var en fågelskit i tysk historia eller att den här formen av minneskultur försvagar tysk nationalstolthet och tyskt självförtroende, den har inget vid en minnesceremoni i Buchenwald att göra, säger Knigge.

Han hänvisar här till uttalanden av AfD:s nuvarande hedersordförande Alexander Gauland och AfD-chefen i Thüringen Björn Höcke.

Att AfD var den stora valsegraren i delstatsvalet i Thüringen i höstas kan få direkta följder också för stiftelsen som upprätthåller Buchenwald. AfD-politiker kan på det här sättet komma i positioner där man delar ut pengar och bestämmer om riktlinjer.

I delstaten Niedersachsen, där bland annat koncentrationslägret Bergen-Belsen ligger, har man därför redan ändrat på lagen så att de partier som sitter med i den styrande stiftelsen också måste ställa sig bakom stiftelsens mål.

Den högsta författningsdomstolen i delstaten har redan slagit fast att AfD därför inte automatiskt kan utgå från att man kan ta plats i stiftelsen.

”AfD-anhängare vill att vi tiger om politik och ideologi”

Volkhard Knigge som leder Buchenwaldstiftelsen önskar sig en liknande lagstiftning också för Thüringen.

– Inom AfD vill man komma åt det historiska och politiska bildningsarbete som hör till våra huvuduppgifter, det vill säga att vi aktivt arbetar mot fascism och för att något liknande aldrig ska hända på nytt.

Det här betyder enligt Knigge att åtminstone delar av partiet vill att man ska tiga om politiken och ideologin som låg bakom koncentrationslägren.

– Många inom AfD, bland andra förbundsdagsledamoten Stephan Brandner som jag själv hade ett samtal med, vill att platser som Buchenwald ska finnas till enbart för att hedra offren. Allt som går utöver det är enligt dem att politiskt utnyttja de döda.

– Jag är ändå helt säker på att alla överlevande och offer vill att deras historia ska berättas, så att vi kan se till att den här ideologin aldrig mer blir en härskande politisk kraft, säger Knigge.

Han vill samtidigt ta fasta på att antalet besökare i Buchenwald hela tiden blir allt fler och att många av besökarna har en klar tanke bakom sitt besök.

– Vi ser att en stor del av besökarna kommer hit uttryckligen för att markera sitt motstånd mot fascism och ytterhögern.

”Det är igen allvar – den tyska minneskulturen utmanas”

Med tanke på framtiden ser Volkhard Knigge ändå stora utmaningar.

– Den tyska minneskulturen, så som vi känner den står för tillfället inför en verklig utmaning. Det är igen allvar.

Där minneskulturen tidigare främst bara ifrågasattes av en liten minoritet längst ut till höger har det här ifrågasättandet enligt Knigge under de senaste åren vunnit allt mer terräng.

– Det som har byggts upp under många år naggas nu i kanterna av folk från samhällets mitt, av folk som sitter i förbundsdagen och delstatsparlament. De här personerna har spänt upp en skärm till skydd för dem som är beredda att gå ännu längre.

– Jag ser därför att vårt arbete här blir samhällspolitiskt allt viktigare, säger Knigge.

Gällande möjliga provokationer kommer man därför inte att vika en tum.

– Vid porten till lägret står ”Jedem das Seine”. För nazisternas herrefolk betydde det här världen, för alla andra lägret. Det är det här Buchenwald står för och den som delar den här åsikten får av oss det röda kortet, säger Volkhard Knigge.