Allt fler läser om sin egen hälsa via Kantasidorna – den medicinska terminologin kan ändå skapa huvudbry

Allt fler finländare använder databasen för frågor som handlar om deras hälsa, de så kallade Kantasidorna på nätet. Många förnyar sina recept via tjänsten och läser sin vårdjournal. Men den elektroniska tjänsten medför också risker.

– Jag skulle säga att majoriteten av mina patienter använder Kantasidorna. Vi brukar ofta fråga om patienten använder tjänsten för att komma överens om hur vi meddelar om fortsatt vård, säger Annika Kolster, specialist i allmänmedicin vid Hagalunds hälsostation.

Varannan finländare loggar in

På sin mottagning har Kolster märkt att allt fler använder den elektroniska databasen för hälsoärenden, Kantasidorna. Trenden uppåt syns också i en undersökning som tagits fram av bland annat Helsingfors universitetscentralsjukhus, Institutet för Hälsa och Välfärd, THL och Helsingfors universitet.

I databasen finns i dag 100 000 vårdtestamenten och vart fjärde recept förnyas elektroniskt via tjänsten. Men användningen är inte problemfri, varken för patienten eller läkaren.

– På grund av hur anteckningarna registreras i systemet händer det att patienter inte hittar de rätta kommentarerna till ett laboratorieprov. Och så kan det hända att de inte kan tyda den medicinska terminologin eftersom mycket av det som läkaren antecknar också är riktat till en kollega, säger Kolster.

Patientvänliga texter och tajming

Kantasidorna har krävt fokus på patientvänliga texter av läkarna. Enligt Kolster måste läkaren också vara noga med när resultat dyker upp i systemet.

– Ibland kan svaren bli synliga för patienten direkt, före den remitterande läkaren. Ofta när man får ett svar, till exempel ett laboratoriesvar som indikerar en cancerdiagnos så gör vi ganska mycket arbete bakom kulisserna och startar utredningar. Om resultaten finns att läsa för patienten i ett för tidigt skede så blir det problematiskt. Vi vill ju inte att patienten ska läsa det själv, säger Kolster.

Hur förändras patientens roll?

Det är tio år sedan Folkpensionsanstalten lanserade databasen och den utvecklas kontinuerligt. Tjänsterna blir mångsidigare an efter.

Snart ska till exempel också socialvårdens ärenden synas i systemet. Från och med i år får också föräldrarna bättre tillgång till sina minderåriga barns uppgifter. Hittills har man endast kunnat ta del av vårduppgifter för barn yngre än tio år.

Men hur förändrar den elektroniska tjänsten patientens roll? Ett scenario kan vara att du och jag i allt högre grad själva förväntas tolka både provresultat och vårdinstruktioner istället för att konsultera läkaren per telefon.

Annika Kolster ser ändå inte att patientens ansvar förändras på den punkten.

– Vi går definitivt mot ett håll där patienten får en större roll i sin vård, är det då delaktighet eller ansvar. Men just i att tolka resultaten är det nog läkarna och sjukskötarna som ska berätta innebörden, säger Kolster.