Majoriteten av finländarna vill förnya religionsundervisningen – lektor: “De flesta tror att undervisningen bara handlar om kristendomen”

70 procent av finländarna vill ersätta den nuvarande religions- och livsåskådningsundervisningen i skolorna med ett helt nytt ämne. Anna Rustén-Bergenwall är lektor i båda ämnena och tror att undervisningen för de som hör till en minoritetsreligion skulle lida.

Religions- och livsåskådningsundervisningen i grundskolan borde ersättas med ett ämne där eleverna får bekanta sig med alla religioner, oavsett vilket samfund de hör till. Det påståendet håller 70 procent av finländarna med om, enligt en undersökning som Taloustutkimus gjort för Yle.

Både unga och gamla höll med om påståendet, och enkätdeltagarnas bostadsort påverkade inte heller särskilt mycket vad de ansåg om frågan.

Anna Rustén-Bergenwall är lektor i religion, livsåskådning och filosofi vid Mattlidens gymnasium. Hon är inte särskilt överraskad av resultatet.

– Livsåskådning har blivit mycket populärare bland elever. När jag började för tio år sedan fanns det en grupp av studerande från årskurs ett, två och tre med sammanlagt tio personer. Nu finns det en grupp med bara ettor och tvåor och gruppen har mellan tjugo och tjugofem personer, säger hon.

Studerande väljer livsåskådning av olika anledningar säger hon. Vissa har alltid läst livsåskådning, andra hör till en minoritetsreligion men väljer livsåskådning för att ämnet är lättare logistiskt.

En del av undervisningen för studerande som hör till minoritetsreligioner sker nämligen utanför skolan, medan undervisningen i livsåskådning alltid äger rum i skolan.

Till exempel får katoliker eller muslimer ofta inte undervisning i den egna skolan.

Förändring oundviklig

Rustén-Bergenwall tror att religionsundervisningen förr eller senare kommer att förändras. Hur detta skulle göras på bästa sätt är hon ändå osäker på. Hon är inte övertygad om att en sammanslagning av religion och livsåskådning skulle vara lyckad.

– Jag är lite rädd att det skulle bli ett dåligt ämne, istället för att vi skulle lyckas ta vara på styrkorna i båda ämnena. I livsåskådning finns det tid för samtal och reflektion och byggandet av elevernas livsåskådning. Religion är bra för att det är allmänbildande och jättebrett. De flesta har en uppfattning om att det bara handlar om kristendom men i gymnasiet finns det bara en kurs som handlar om det.

Jag tycker att eleverna som hör till minoritetsreligionerna inte ska behöva vara experter i sin egen religion.

Om livsåskådning och religion skulle slås ihop tror Rustén-Bergenwall till exempel att det inte skulle finnas tid för diskussion, eftersom hon har svårt att se att det vore okej att utelämna en stor del det som idag behandlas i religionsundervisningen

Elever tvingas bli experter

Hon anser dessutom att alla förändringar av religionsundervisningen borde ske på minoritetsreligionernas villkor.

Om alla elever får samma undervisning oavsett religion finns det en risk att läraren i de flesta fall har en evangelisk-luthersk bakgrund och kanske inte känner till minoritetsreligionerna lika bra.

– Jag har blivit konfirmerad på kristet sätt, gift mig på kristet sätt och varit med om alla möjliga religiösa händelser inom kristendom. Jag har besökt en massa andra samfund, men genom ett kort besök får du inte samma insikt i religionen som man får när man växer upp med den, säger Rustén-Bergenwall.

Så länge studerande som hör till minoritetsreligioner får undervisning i sin egen religion förväntas de inte veta allt om sin religion. Men om läraren har en annan religiös bakgrund kan läget vara ett annat.

– Och jag tycker att eleverna som hör till minoritetsreligionerna inte ska behöva vara experter i sin egen religion.