Kristinestad hade Svenskfinlands högsta totala skatteinkomster 2019, Vanda och Larsmo de lägsta - här är kommunerna som fick in mest och minst skatt förra året

I slutet av året redovisades kommunernas skatteinkomster för år 2019. Slår man ut skatteinkomsterna som euro per invånare ser man att det råder stora skillnader mellan kommunerna.

Kommunerna får in pengar från sina skattebetalare men också från staten i form av statsandelar. Effektivt sett är statsandelarna också skattepengar, det är bara det att de betalas ut av staten och kommunerna får olika mycket. Statsandelssystemet är tänkt att fungera som en utjämnande faktor och är helt livsviktig för att kommuner med många barn eller äldre, många som är sjuka eller kommuner med hög arbetslöshet ska kunna fungera och bekosta alla sina lagstadgade uppgifter.

Ser man på landets medeltal kommer ungefär hälften av kommunernas inkomster från skatter, en fjärdedel från statsandelar och resten från annat håll. Hur stor andel av kommunernas ekonomi som kommer varifrån varierar stort.

Lägger vi ihop kommunernas skatteintäkter med statsandelarna 2019 får vi en helhetsbild av hur mycket skattepengar kommunerna hade förra året.

Även om statsandelssystemet ska jämna ut skillnaderna är inkomstklyftorna kommunerna emellan fortsatt stora också efter att statsandelarna betalats ut.

Många svensk- och tvåspråkiga kommuner hade goda skatteinkomster men Grankulla spelar i en egen liga

Kommunen med de allra högsta skatteinkomsterna per invånare 2019 var Grankulla. År 2019 var stadens redovisade skatteinkomster 6905 euro per invånare. Tvåan Euraåminne fick in över 1300 euro mindre och landade på 5543 euro per invånare. Euraåminnes höga skatteintäkter förklaras med Olkiluotokärnkraftverk som finns i kommunen. 40 procent av Euraåminnes skatter bestod av fastighetskatt.

Bland kommunerna med de högsta skatteintäkterna hittar vi många av de tvåspråkiga kommunerna, bland andra Helsingfors, Esbo, Kaskö och Sibbo.

Kommunerna med de lägsta inkomsterna är alla beroende av statsandelar

Ser vi på kommunerna med de lägsta skatteintäkterna i landet toppar Merijärvi i Norra Österbotten listan. Över 60 procent av Merijärvis skattefinansiering kom från statsandelar.
I alla kommuner med låga skatteinkomster utgjorde statsandelarna mer än hälften av hela skattefinansieringen.

Sjuk befolkning ger Kristinestad pengar

Ser vi på kommunerna i Svenskfinland är det stor skillnad mellan Huvudstadsregionen och resten. Kommunerna i Huvudstadsregionen har alla höga skatteinkomster och de får minst statsandelar. För alla utom Grankulla leder det till att de kommer långt ner på listan över den totala skattefinansieringen, alltså summan av både skatter och statsandelar.

Kristinestad är den kommun i Svenskfinland som har högst andel sjuklig befolkning, vilket berättigar till statsandelar. I Kristinestad bor det också förhållandevis många över 65 år vilket också påverkar statsandelarna.

Kristinestad får också statsandelar för att kommunen har tvåspråkig befolkning och för att en hel del är arbetslösa och har låg utbildningsnivå. Det här gör att Kristinestad är den kommun i Svenskfinland som får de högsta totala inkomsterna när man slår ihop skatter och statsandelar. 2019 bestod 47 procent av skattefinansieringen i Kristinestad av statsandelar.

En stor del av kommunerna i Svenskfinland är helt beroende av bidrag från staten för att kunna utföra sina lagstadgade uppgifter. Kommunerna med de lägsta skatteinkomsterna fick alla nästan hälften av sina skattepengar från staten. Pargas, Vasa, Jakobstad och Raseborg är kommuner med relativt sett höga skatteinkomster men ändå bestod mellan 25 och 30 procent av kommunens skattepengar av statsandelar.

Att en kommun har höga inkomster per invånare i förhållande till andra betyder dessvärre inte att de har mycket överloppspengar. Många kriskommuner har förhållandevis höga inkomster per invånare. Kommuner som har goda skattebetalare kan också ha många invånare som kostar mer än de hämtar in.

- Mycket beror också på hur utgifterna ser ut och hur mycket man har investerat eller hur mycket lån kommunen har, säger Benjamin Sandberg som är sakkunnig på kommunförbundet.

Stora skillnader också efter att statsandelarna jämnat ut fältet

Även efter att statsandelarna är utbetalade är skillnaderna stora, till och med större än före. Totalt sett hade Pelkosenniemi över 10 000 euro per invånare till sitt förfogande 2019 medan Rusko i Egentliga Finland bara hade 4675.

- Överlag är kommunernas ekonomi svag för tillfället. År 2018 gjorde ungefär tre fjärdedelar av kommunerna ett negativt resultat. I skrivande stund håller kommunerna på och sammanställer boksluten för 2019 och de befaras bli ännu fulare. Den 5:e februari vet vi mera om fjolåret då kommunernas bokslutsprognoser publiceras, säger Benjamin Strandberg på Kommunförbundet

Kommunernas skatteintäkter kommer främst från invånarnas inkomster men också från samfund och företag och från fastigheter.

Så här mycket skattepengar hade din kommun förra året - jämför din egen kommun med resten i vår interaktiva grafik

Se hur mycket skatter och statsandelar fick kommunerna 2019.