Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Vårdhunden Cooper är projektanställd av Pargas stad - labradoodlen piggar upp seniorer i Nagu

Från 2020
Uppdaterad 27.01.2020 13:44.
Vårdhunden Cooper med sin vårdare och en klient på Grannas i Nagu
Bildtext Annika Alopeus och vårdhunden Cooper aktiverar Erna Svahnström på Grannas i Nagu.
Bild: Maud Stolpe/Yle

Labradoodlen Cooper är projektanställd av Pargas stad som vårdhund inom bland annat äldrevården. Han besöker äldreboendet Grannas i Nagu en gång i veckan.

Hälsovårdaren Annika Alopeus och hennes hund Cooper är sedan årsskiftet projektanställda inom hälsovården i Pargas. Under hundens utbildning jobbade duon som praktikanter och frivilliga på äldreboendet i Nagu så klienterna är gamla bekanta.

Alopeus säger att seniorerna sitter och väntar på dem då de vet att Cooper ska komma.

- De blir glada och lyser upp då han kommer. De kommer ihåg hans namn, trots att de inte kommer ihåg mitt. Han väcker minnen i och med att många här själva har haft djur. Tillsammans aktiverar vi dem både fysiskt och mentalt, säger Alopeus.

Övningarna som seniorerna gör med Cooper verkar mest som en lek då hundgodis göms på olika sätt eller då seniorerna får leda honom eller låter honom utföra konster.

Att han dessutom tycker om att man kelar med honom gör inte saken sämre.

- På sätt och vis handlar det om en smygaktivitet i och med att man inte tänker på att det handlar om finmotorik, gymnastik och minnesträning när man umgås med hunden, säger Alopeus.

Alla vill inte jobba med hunden och är kanske rädda för hundar, men många kommer ändå ut ur sina rum och vill följa med vad som händer när Cooper är på besök.

- Jag kollar med personalen vem jag kan gå till. En del som inte kan stiga upp ur sängen vill gärna att vi kommer in och hälsar på och en del vill till och med att han ska hoppa upp i sängen till dem, berättar Alopeus.

Hon säger att hundterapin också har en stor social betydelse i och med att seniorerna kommer ut ur sina rum och pratar med varandra om Cooper. Vissa övningar görs också av flera tillsammans.

Vårdhunden Cooper poserar tillsammans med Nona Borgström och Erna Svahnström på Grannas äldreboende i Nagu
Bildtext Nona Borgström och Erna Svahnström umgås med vårdhunden Cooper.
Bild: Maud Stolpe/Yle

Medris Jurs, tillförordnad äldreomsorgsledare, säger att vårdhunden Cooper är populär i Grannas äldreboende.

- Vi tycker om honom och han är mycket välkommen hit. Han ger våra åldringar så mycket glädje och de frågar ofta när han ska komma nästa gång, säger hon.

Anna-Lisa Schuvalow gömmer godis för vårdhunden Cooper under ledning av hundföraren Annika Alopeus
Bildtext Annika Alopeus och Anna-Lisa Schuvalow gömmer hundgodis som Cooper ska hitta.
Bild: Maud Stolpe/Yle

Sverige är föregångare

När Svenska Yle besöker äldreboendet Grannas är Mia Boivie från Uppsala också med för att följa med och ge goda råd. Hon började år 2007 arbetet med sin boxer Bosse, som blev Sveriges första vårdhund.

- Vi insåg att om vi har en bra hund kan vi hjälpa dem som bor på en institution att få en innehållsrik vardag i den dagliga vården, berättar Boivie.

I Uppsala finns i dag sex anställda hundförare och 22 hundar som ingår i rehabiliteringsgruppen i 24 olika enheter.

Enligt Boivie ska en vårdhund vara trygg och träningsbar, klara av alla olika miljöer, andra hundar och vara så social att den orkar hälsa på alla utan att bli förvildad.

- Då man träffar en vårdhund ska man känna sig utvald och speciell. Då vill man inte att hunden väljer bort en.

Boivie påpekar att hunden också får folk att känna att de är viktiga för någon annan.

- Det finns ingen som inte känner sig speciell och utvald då de möter de här hundarna, säger hon.

Annika Alopeus, Nona Borgström och Mia Boivie poserar med terapihundarna Cooper och Hugo
Bildtext Annika Alopeus, Nona Borgström och Mia Boivie poserar med vårdhundarna Cooper och Hugo.
Bild: Maud Stolpe/Yle

Hunden är ett billigt vårdredskap

Mia Boivie säger att vårdhundarna för med sig ett lugn som minskar behovet av medicinering och vårdinsatser. Också personalen mår bättre och sjukskrivningarna har minskat.

I Sverige jobbar vårdhundarna mycket inom psykiatrin och hundar används för de svårast sjuka. De möter dem som är svårast att möta inom vården.

- Ta en inläggning på ett psykiskt akutintag - det kostar sjutusen kronor per dygn. Vi vet också att lugnande medicinering bland äldre ökar fallrisken, och vad ett benbrott kostar kan vi bara tänka oss. Då vi jobbar upp fysiken och den kognitiva förmågan klarar man fler saker i vardagen och blir mindre deprimerad, säger Boivie.

Uolevi Rannikko plockar in hundgodis i en automat som vårdhunden Hugo väntar på att få öppna
Bildtext Vårdhunden Hugo väntar på att få söka upp det hundgodis som Uolevi Rannikko gömmer i godisautomaten.
Bild: Maud Stolpe/Yle

Nona Borgström är hundexpert vid pensionärsförbundet Eläkeliitto och samarbetar med Mia Boive för att få in fler hundar i äldrevården också i Finland enligt modellen i Uppsala.

- Vi har en förening i Finland, men här har vi varit mer fokuserade på barn och unga. Nu vill vi öka kvaliteten i hundinsatserna inom äldrevården och få samma positiva rehabiliterande effekter i Finland som i Sverige.

Hon hoppas att vi också här småningom ska kunna visa upp en kommun med 22 arbetande vårdhundar.

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln