Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Forskare: Australiska bränder skapar jättekoldioxidutsläpp och minskade kolsänkor men det är nog människan som står bakom de största utsläppen

Från 2020
Rök och dis över bergen  i Cooma i New South Wales 7.1.2020.
Bildtext Rök och dis över bergen i Cooma i New South Wales 7.1.2020.
Bild: AFP / Lehtikuva

Sedan augusti har jordens atmosfär fått ta emot en massiv koldioxidimpuls på grund av de omfattande bränderna i Australien, främst i New South Wales och Queensland.

Vädret i Australien har blivit allt varmare under det senaste decenniet. Enligt klimatforskare kommer ett hetare och torrare klimat att bidra till att den här typens bränder blir allmännare och intensivare.

- Effekten av skogsbränder är i allmänhet temporär, men nu i Australien handlar det om signifikanta mängder i jämförelse med landets årliga utsläpp av växthusgaser, säger Ola Hansén, rådgivare i energi- och klimatfrågor vid Världsnaturfonden i Sverige.

Enligt honom är det svårt att uppskatta följderna av bränderna. Man måste alltid lägga in ett "om" , påpekar han.

Djur som överlevt skogsbränderna i Batlow, New South Wales 8.1.2020
Bildtext Kor som överlevt skogsbränderna i Batlow, New South Wales 8.1.2020. Gräsmark blir ganska snabbt en kolsänka igen, men det tar år innan en skog har absorberat samma mängd koldioxid som har brunnit.
Bild: AFP / Lehtikuva

Om koldioxidutsläppen upptas av ny växtlighet så jämnas det ut

- Bränderna har släppt ut flera hundra miljoner ton koldioxid. En hel del av det kan kanske tas upp igen rätt snabbt, säger Hansén.

Ola Hansén
Bildtext Ola Hansén vid WWF Sverige
Bild: WWF Sverige

Han påpekar att norra Australien varje år upplever stora gräsbränder och att det hittills varit så att växtligheten på marken kommer igång på nytt. Då binds koldioxiden upp igen i gräset.

I finska skogar kan det dröja upp till 70-80 år innan man har en stående skog igen efter en brand, men i Australien finns det mer snabbväxande skog.

- Det tar färre decennier för den australiska skogen att växa upp om allt fungerar som det ska, men om det är fråga om buskar så sker återväxten ganska snabbt, säger Ola Hansén.

"Men nu är det inte alls säkert att det som har varit skog blir skog igen"

- Men nu finns det ingen garanti, säger Hansén. Han befarar att den extrema torkan innebär att det inte alls är säkert att koldioxiden den här gången binds in igen.

Det är väldigt torrt i Australien.Torkan har pågått i många år och träden är stressade.

- Det är inte alls säkert att det som har varit skog blir skog igen. Det kanske bara blir buskmark som kan binda upp betydligt mindre kol än vad den tidigare skogen som stod där kunde. Och då resulterar det i ett nettoutsläpp av koldioxid.

 Australiens premiärminister Scott Morrison på en affisch i Melbourne 7.1.2020. Morrisons och regeringens hantering av skogsbrandskrisen och bristande engagemang i utsläppsfrågor kritiseras hårt
Bildtext Australiens premiärminister Scott Morrison på en affisch i Melbourne 7.1.2020. Morrisons och regeringens hantering av skogsbrandskrisen och bristande engagemang i utsläppsfrågor kritiseras hårt.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Allt fler australier är upprörda över konservativa premiärministern Scott Morrisons sätt att handskas med de katastrofala bränderna.

Australiens koldioxidutsläpp har ökat under de senaste fyra åren. Landets regering planerar dock inga förändringar i sin energipolitik.

Brändernas utsläppsandel är ändå liten i jämförelsen med människans

- Då människor eldar upp fossila bränslen handlar det om något annat än skogsbränder. Det är en viktig skillnad eftersom människans agerande ju inte är kopplat till någon balanserande återväxt.

All förbränning skapar koldioxid

De koldioxidmängder som skogsbränder släpper ut i atmosfären är ändå förhållandevis små. Det handlar om några procent av jordens sammanlagda koldioxidutsläpp, säger Hansén.

Det viktiga är vad som händer med den mark som brunnit - det vill säga om koldioxiden binds på nytt av växtlighet.

- Man kan säga att om bränderna leder till att det inte växer upp lika mycket som tidigare eller om vegetationen och markanvändningen ändras så kommer bränderna att bidra till några procent av jordens koldioxidutsläpp på årsnivå. Men om återväxten lyckas blir brändernas påverkan ännu mindre.

Rökmoln i Eden i New South Wales 6.1.2020
Bildtext Rökmoln i Eden i New South Wales 6.1.2020
Bild: AFP / Lehtikuva

Att skog försvinner är mycket illa.

Hansén konstaterar att fördelningen av koldioxidutsläppen i världen är entydig: Det är energiproduktionen som är helt dominerande, följt av industri och transport.

Jämfört med transporter så är avskogning en minst lika viktig faktor globalt sett.

Hansén vill poängtera att avskogning som helhet står för en väldigt stor del av koldioxidutsläppen. Mellan 10 och 20 procent av den totala klimatpåverkan i världen kommer från avskogning.

- Vissa bränder som är anlagda av människor - till exempel i Brasilien - syftar ju till att ändra markanvändningen, och det bidrar till avskogningen. Men det är förstås inte enbart bränder som bidrar till avskogningen.

Brinnande skog, koldioxid, återväxt och klimat

Vulkanutbrottens andel av utsläppen är liten

Vulkanutbrott innebär att det frigörs enorma mängder koldioxid, och man kunde kanske tro att det påverkar växthuseffekten i hög grad - men så är det inte.

FN:s klimatpanel har slagit fast att vulkanutbrott kan ha en viss klimatpåverkan - men att effekten är avsevärt mindre än följderna av människans gigantiska användning av fossila bränslen, säger Ola Hansén.

Hansén konstaterar att vulkanutbrott på kort sikt har rentav en kylande effekt, och att vi historiskt sett känner till väldigt stora vulkanutbrott som har kunnat leda till "årsvintrar" - perioder som sträcker sig över hela året. På 1800-talet ledde det till missväxt i Europa.

Vulkanutbrott på ön Fogo, Kap Verde 28.11.2014
Bildtext Vulkanutbrott på ön Fogo, Kap Verde 2014
Bild: EPA/All Over Press
Vulkanutbrott på Island.
Bildtext Vulkanutbrott på Island 2017
Bild: Jon Helgason / Mostphotos

- På lång sikt kan alltså vulkanutbrott nog bidra till klimatpåverkan men det handlar ändå om en väldigt liten del.

"Vulkanutbrott dämpar växthuseffekten"

Torka och skogsbränder är dåliga tecken

Ola Hansén bedömer att en kraftigt förändrad vegetation kan leda till en permanent klimatpåverkan.

- En del av de scenarier som klimatforskarna tittar på är att torka och därmed skogsbränder blir vanligare. Man kan inte säga att en viss händelse har med klimatförändringar att göra men det handlar om en trend, och det är troligt att vi får se mera av den här typen av bränder framöver tyvärr.

Enligt Hansén är det troligt att det sker vissa negativa förändringar i växtligheten Australien till följd av hettan och torkan. Han ser det som bekymmersamt på sikt.

En uppvärmning av planeten kan däremot ge de nordliga delarna snabbare växtlighet.

- I de boreala skogarna kommer det tas upp mera kol om klimatet blir varmare, konstaterar Hansén.

Varmare klimat kan vara positivt på vissa håll: Snabbare växtperioder ger mera biomassa

Skogsbränderna har dragit fram över Lobethal, Adelaide 21.12.2019.
Bildtext Skogsbränderna har dragit fram över Lobethal, Adelaide 21.12.2019.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Vi behöver mer växtlighet - inte mindre

- Själva växtligheten kommer att bli allt viktigare och växternas förmåga att lagra koldioxid får allt större betydelse. Det ser vi redan nu men det kommer att behövas i ännu större utsträckning framöver.

Hansén talar om så kallade "negativa emissioner". Det innebär ökad beskogning - skapande av kolsänkor.

- Torkan och bränderna utarmar nu de här kolsänkorna, och det är ett minst sagt lika stort problem som själva utsläppen. Det är den stående skogen och skogsarealen som har betydelse.

- Vi behöver mer växtlighet - inte mindre, betoinar Ola Hansén.

Bränderna i Australien: Några siffror

  • Utsläppen från bränderna i Australien är nu uppskattningsvis kring 400 miljoner ton (0,4 Gt)
  • Det kan jämföras med flygtrafikens årliga utsläpp på cirka 900 miljoner ton (0,9 Gt).
  • Världens totala utsläpp 2018 var cirka 36,6 Gt, varav transport utgjorde 8 Gt och industrin cirka 7,5 Gt. Enligt Greenpeaces rapport 2018 var utsläppen från bränder 7,7 Gt - vilket inte räknas med i de totala utsläppen på 36,6 Gt.
  • Ungefär 107 000 kvadratkilometer mark har brunnit, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Finlands yta. Det går inte att bedöma exakt vad som brunnit; fullvuxen skog eller gräsmark. Det är också oklart hur många miljoner kubikmeter av kolsänkorna som har gått förlorade.

Källa: Greenpeace

Australia’s fires have pumped out more emissions than 100 nations combined
http://www.globalcarbonatlas.org/en/CO2-emissions
Tracking Transport
Greenpeace. Lost in smoke: Wildland fire climate impact case studies of Brazil, Indonesia and Russia (s 10)

" Det har alltid brunnit i Australien"

Australien får egen väderlek i liten skala på grund av de stora bränderna

Källor: The Guardian, Wired, BBC,
WWF, Greenpeace, FN:s klimatpanel IPCC

Diskussion om artikeln