Havet som drunknar i alger: På ett år städades 300 olympiska bassänger tång bort från Puerto Morelos vita stränder

Havet som drunknar i alger

På ett år städades 300 olympiska bassänger tång bort från Puerto Morelos vita stränder

En tjock, brun och stinkande massa håller på att förändra Mexikos annars bländvita stränder. I åtta års tid har tonvis med brunalger spolats upp längs landets karibiska kust. Och det är inte bara turistdrömmen som hotas, det gör även livet i havet.

– Kom igen då hoppa i, ropar kvinnorna i kör.

Letizia Salazar står kvar vid strandkanten och tittar ner. Hennes fötter har försvunnit i en brun sörja.

– Aldrig i livet, det är jätteäckligt, ropar hon tillbaka till sina simmande vänner.

I 22 år har Letizia Salazar valt att spendera sina semestrar i den mexikanska kuststaden Puerto Morelos. Men idag vägrar hon simma. Havet, som hon älskat och så många gånger återvänt till, påminner henne om en lerig flod.

Explosionsartad ökning

Att sargassotång, även kallad brunalger, spolas upp längs de karibiska kusterna är inte helt ovanligt, men 2011 ökade mängden explosionsartat. Problemet nådde Mexiko 2014 och 2018 blev det värsta året hittills.

Bara på Puerto Morelos kust plockades närmare 750 000 kubikmeter sargassotång upp från stränderna. Tillräckligt för att fylla hela 300 olympiska simbassänger.

– Det är en enorm mängd sargassotång. Det är helt klart en avvikelse från det normala, säger Rosa Rodriguez, marinbiolog och forskare på Institutet för marinvetenskap vid Mexikos universitet, UNAM.

Havets ekosystem i fara

Hennes klänning fladdrar i vinden och hon försöker hålla håret i styr ute på bryggan. Bara några meter ut i havet finns världens näst största barriärrev, som i takt med alginvasionen drabbats av en mystisk sjukdom.

Enligt en rapport från universitetet har 30 procent av korallrevet insjuknat och hundratals koraller har redan dött.

Det är något som fått Rosa Rodriguez och hennes forskarkollegor att desperat försöka hitta en förklaring.

– Vi vet verkligen inte vad som händer men vi har flera teorier. Det pekar mot klimatförändringarna som påverkar havets strömmar samt övergödningen i Atlanten, säger hon.

Sargassotången flyter omkring som öar i havet, vissa kan bli uppemot flera mil långa. Enligt forskarna på UNAM minskar dessa öar både mängden solljus och syre i havet.

Det i kombination med övergödningen gör det till en obeboelig miljö för korallerna.

– Vi vet att koraller gillar klart vatten med lite näring. Dessutom sammanfaller korallrevens insjuknande med alginvasionen. Vi tror att det är bakterier som kommer med sargassotången, men har inte kunnat fastställa det än, säger Rodriguez.

Förutom korallerna har även sjögräs, flera fiskarter och sköldpaddor tagit skada av den förändrade havsmiljön. Och forskarna har dessutom hittat nya organismer som de misstänker har kommit med sargassotången, något som kan hota ekosystemet i området.

– Det är deprimerande hur snabbt vi förlorar vårt ekosystem. Mina barnbarn kommer inte kunna ta del av samma hav så som jag har gjort, säger Rodriguez.

“Det blir en ond cirkel”

Krattandet dämpar vågornas ljud och färgen längst upp på skaften är sedan länge borta. De kallas för “Sargaceros” och befinner sig i Puerto Morelos idag igen för rensa stranden på alger.

– Vi jobbar hårt för att få bort algerna. Först använder vi oss av en maskin som plockar upp en stor del av dem. När det är som värst får vi köra den tre till fyra gånger på en dag. Resten krattar vi upp, säger Juan Gomez, en av tångstädarna.

Juan Gomez krattar sargassotång på Puerto Morelos stränder.

Ett många gånger outtröttligt arbete då stranden är täckt av alger redan nästa dag. En kamp mot naturen där hotellägare och kommuner nu gått ihop för att snygga till stränderna.

Insatserna gör visserligen stränderna mer attraktiva, men ett problem kvarstår.

– I Puerto Morelos har vi ett dumpningsställe. Men lastbilarna dumpar algerna lite var som helst, i djungeln, längs med motorvägarna. Det är inte bra, säger Rosa Rodriguez.

När algerna förmultnar frigörs nämligen ämnen som kväve, svavelsyra och fosfor, som går att hitta i konstgödsel. Dessa rinner sedan ner i akvifären och grundvattnet, för att till slut hamna i havet igen.

– Det blir som en ond cirkel. Vi behöver få bättre kontroll på hur algerna hanteras. En möjlighet vore om vi kunde hitta ett användningsområde för den enorma mängden sargassotång, säger hon och fortsätter:

– Jag tror inte att det är helt kört men vi måste förändra vårt levnadssätt för vi håller på att förstöra allt.

Kvinnorna har slutat ropa på Letizia Salazar som fortfarande står kvar vid strandkanten. De har gett upp försöken på att få henne att hoppa i vattnet.

– Jag blir så oerhört ledsen. Egentligen älskar jag det här havet, men jag vägrar att simma när det ser ut så här, säger Salazar.

Jag blir så oerhört ledsen. Egentligen älskar jag det här havet, men jag vägrar att bada när det ser ut så här

Letizia Salazar