Norrena & Frantz: "Han anklagade mig för att vara lesbisk när jag såg på film med hans syster" - nio berättelser om svartsjuka

Varför har du läppstift på skjortan? Vem är det som skickar sms så här dags? Tycker du att hon är snyggare än jag?

Att känna en våg av svartsjuka då och då är både naturligt och oundvikligt, men när svartsjukan går överstyr blir livet surt.

Det här framgår klart och tydligt av de brev Relationspodden Norrena & Frantz fått in den här veckan.

Många av er som skrev berättade att ni upplevt svartsjuka som yngre, men att livserfarenhet och en pålitlig partner kan få känslan att försvinna helt.

Andra får fortfarande kämpa, den som är svartsjuk till sin natur blir helt utmattad av att försöka hitta kärlek i dejtingdjungeln.

En del berättar också om hur oerhört tungt det är att leva med en svartsjuk partner.

Tack till alla er som svarade, här följer några av de brev vi fick.

Svartsjukan blev psykisk terror

Jag levde i ett svartsjukt förhållande i många år, det övergick till psykisk terror.

Jag blev tvungen att sluta träffa vänner och bekanta, hobbies var inte att tänka på. TV och dator var no no. 

När det var som värst gick jag med nedböjt huvud i mataffären fast hon inte ens var med. När jag kom hem väntade ett förhör.

Jag tog mig ur förhållandet och är nu ute i dejtingvärlden på nytt. Om en potentiell ny partner visar tecken på svartsjuka springer jag min väg med en gång.

Fredrik 39

Jag tog med mig svartsjukan in i nästa relation

Min ex-kille urholkade min självkänsla.

Även om han inte var direkt otrogen kunde jag inte lita på honom.

Han tafsade på andra brudar, söp med sina killkompisar och höll på. Om vi hade hemmakväll sade han till kompisarna att jag tvingat honom till det.

När jag började sällskapa med min numera make var jag väldigt svartsjuk i början, fast han aldrig gav mig någon orsak.

Småningom insåg jag att det varken var honom eller mig det var fel på, och att normala vuxna människor kan umgås med flera människor.

Maken kan nu fara på julfester, kryssningar osv, det enda jag känner är förstås saknad och en förhoppning om att han har kul.

Muminmamman 26 år

Befriande när det visade sig att jag haft rätt!

Min ex var otrogen. Före sanningen kom fram anklagade jag mig själv för att vara svartsjuk och för att jag inbillade mig allt möjligt.

Då sanningen kom fram kändes det hemskt, men samtidigt befriande.

Jag hade ju vetat hela tiden! Jag var inte svartsjuk och knäpp.

N,37

Han är faktiskt min, haha

Jag litar till 100 % på min partner.

Om det (mot förmodan) stör mig jättemycket att någon brud i baren hänger på honom så diskuterar vi saken i efterhand.

Annars så tycker jag att det är smått kul när någon försöker flirta med honom och jag får "visa" att han när min - lite roligt får man väl ha, haha.

BW, 20

Min partner bodde med min bästa vän

En kort tid delade min partner lägenhet med min bästa vän, en kvinna.

Det var en ekonomisk och praktisk lösning medan han arbetade på en annan ort, och ingen av oss såg något konstigt med situationen.

Trots det blev jag ifrågasatt av bekanta: ”hur kan du låta dom bo tillsammans? Vad månne där händer?”.

Nå vad skulle där hända, det är min bästa vän och min partner - varför skulle de svika mig?

Kanske jag är för blåögd, vem vet? Men vårt svartsjuke-fria förhållande har hållit i många år.

Kvinna 27

Svartsjukan går ut över barnen

Min ex-mans nya flickvän är så sjukligt svartsjuk att vi måste hålla kontakt i smyg.

Det värsta är att hon inte unnar ens barnen nån tumistid med sin pappa.

Alla lider av detta, även min ex-man, men finns inte så mycket att göra.

Frånskild 45

Jag blir svartsjuk men det går om eftersom hon förstår mig

Har ett långdistansförhållande som snart varat i 1,5 år.

Min flickvän delar lägenhet med en barndomsvän som är kille.

Blir ibland svartsjuk då de exempelvis lagar mat tillsammans, men för all del, de bor ju tillsammans...

Svartsjukan kan vara ett par dagar men går om efter att vi talat om saken.

Min flickvän är förstående och utan det skulle förhållandet inte fungera.

Esbopojkvän, 17 år

Han trodde jag var lesbisk när jag utgicks med hans syster

I mitt tidigare förhållande var vi båda svartsjuka.

Han såg mina vänner som ett hot, han var svartsjuk för att jag trivdes med hans syster (menade att jag var lesbisk för att jag såg på film henne), han hotade med våld.

Det hela slutade ändå med att HAN var otrogen och låg med 3 olika kvinnor!

Jag var också svartsjuk, men det visade ju sig sedan att mina misstankar stämt.

Vi gjorde slut och jag fick honom att börja gå i terapi.

Nu lever jag i nytt förhållande, vi litar på varandra och ingendera är svartsjuk. Hurra!

Detgårom, Då 20 nu 26

Svartsjukan gör dejtandet jobbigt

Jag har en dålig vana när jag dejtar någon intressant person.

Jag blir oerhört svartsjuk om jag märker att jag inte är den enda som får hens uppmärksamhet.

Jag blir irriterad när jag inser att hen har chattat med andra, fast det skulle handla om kompisar eller familjemedlemmar.

En viss osäkerhet och brist på förtroende hör visserligen till dejtandet men i längden tar det här bara på krafterna.

Ingen delad uppmärksamhet, kvinna 27

Hur mycket svartsjuka är lagom?

36:04