Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Liv och död och skottsäkra västar – så ser vardagen ut i räddningshelikoptern

Från 2020
Uppdaterad 13.01.2020 12:47.
Kosti Koivisto Kokko är läkare ombord på räddningshelikoptern i Åbo.
Bildtext Kosti Koivisto-Kokko är läkare ombord på räddningshelikoptern i Åbo.
Bild: Kalle Mäkelä / Yle

En ny säsong av den prisbelönta serien Vid liv 24 h startar i dag på Yles tv 1 och på Arenan. Där får vi träffa Kosti Koivisto-Kokko som är läkare ombord på Finnhems räddningshelikopter i Åbo.

Han hamnar genast i hetluften i det första avsnittet av tv-serien.

Läkarhelikoptern i Åbo får ett alarm om att hjälpa en man som har försökt ta sitt liv genom att hänga sig.

– Patienten berättade att han egentligen inte på allvar försökt ta sitt liv, men det var en verkligt allvarlig situation. Till all lycka slutade det väl, berättar Koivisto-Kokko och konstaterar att patienten själv gav sitt medgivande till att hans berättelse skulle få vara med i tv-serien.

Enligt Kosti Koivisto-Kokko är självmordförsöken dessvärre rätt så vanliga. Ofta handlar det om ett rop på hjälp, om att man vill bli sedd.

Åbo universitets centralsjukhus.
Bildtext Räddningshelikoptern landar på T-sjukhusets tak.
Bild: Yle

Hjälp och stöd ges givetvis också i det här fallet, där mannen tas om hand vid Åbo universitets centralsjukhus.

Döden berör via de anhöriga

Tyvärr slutar inte närapå alla räddningsuppdrag lyckligt. Den här dagen har Kosti Koivisto-Kokko redan hunnit med ett uppdrag i Pargas, där han skulle försöka återuppliva en person.

Den här gången var man tvungen att återvända till helikopterbasen på Åbos flygfält med tungt hjärta.

– Dödsfallen griper alltid tag i en. De berör kanske främst via de anhörigas sorg.

Koivisto-Kokko berättar att han alltid försöker ge sig tid att samtala med de anhöriga efter ett dödsfall. Det är vanligt att de klandrar sig själva efteråt.

– Vad skulle man ha gjort? Kunde man ha gjort något annorlunda? Jag är alltid rädd för att sådana frågor börjar plåga de anhöriga.

– Jag försöker betona att alla har gjort vad de har kunnat.

Spädbarn är en välkommen motvikt till sorgen

Lyckligtvis ryms det också mycket glädje i räddningspersonalens vardag. Att få hjälpa till vid en förlossning hör utan tvekan till ljusglimtarna i jobbet.

Ifall en förlossning redan har börjat åker man oftast iväg med Gränsbevakningens Super Puma-helikopter som är större. Då har både föderskan och sjukvårdspersonalen mer utrymme.

Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma.
Bildtext Gränsbevakningens räddningshelikopter används ofta för uppdrag i Åbolands skärgård.
Bild: Yle / Mattias Simonsen

Än så länge har ändå inte en enda baby fötts i helikoptern.

– Jag brukar fråga mamman om hon skulle vilja vara den första att föda i helikoptern, men hon brukar kräva snabb landning i stället, skrattar Koivisto-Kokko.

Skottsäkra västar hör till standardutrustningen

Räddningshelikoptern i Åbo får dagligen sju-åtta alarm, men alla sköts inte med helikopter. Ifall uppdraget ska skötas någonstans i närheten av Åbo åker man hellre ambulans.

Kosti Koivisto Kokko är läkare ombord på räddningshelikoptern i Åbo.
Bildtext Räddningshelikoptern är rätt liten och man tar sällan patienten med sig ombord.
Bild: Kalle Mäkelä / Yle

Ibland kan dåligt väder förorsaka att helikoptern inte kan lyfta, men enligt Koivisto-Kokko klarar helikoptrarna förvånansvärt dåligt väder.

– Det finns en viss tjusning i också det att det skvätter och kränger i helikoptern då vi flyger. Alla gillar det inte, men jag gör det, säger han.

Koivisto-Kokkos normala arbetsskift är 24 timmar långt, från åtta på morgonen till följande dags morgon.

När larmet går måste allt gå snabbt. Målet är att vara i luften inom fyra minuter, och det klarar man oftast.

– Vi har tränat detta rätt länge, så vi är beredda. Kläderna är placerade så att vi också nattetid kommer iväg snabbt.

Kosti Koivisto Kokko är läkare ombord på räddningshelikoptern i Åbo.
Bildtext Finnhems räddningshelikopter och gränsbevakningens helikoptrar är stationerade i närheten av varandra.
Bild: Kalle M�kel� / Yle

Till utrustningen hör också skottsäkra västar. Hot om våld är tyvärr vardag inom räddningsväsendet och det blir allt vanligare.

Farliga situationer kan till exempel förorsakas av en patient som drabbats av en sjukdomsattack, eller av en missbrukare som försöker skada sig själv.

– Alla enheter har alltid sina skottsäkra västar med sig. Det här är ett sådant arbete att om du ser någon i nöd så tar känslorna över och du beger dig till platsen för att hjälpa även om det rationellt sett kanske skulle vara bättre att låta bli, funderar Koivisto-Kokko.

Koivisto-Kokko berättar att han har blivit hotad med både egg- och skjutvapen, även om det händer mycket sällan.

Serien Vid liv 24 sänds i Yle tv 1 och på Arenan med start den 12.1.

Artikeln är en översättning av Jouni Koutonens artikel Lentävä lääkäri kohtaa työssään sekä syntymän että kuoleman - ja tarvitsee turvaksi luotiliivit.

Diskussion om artikeln