Färsk THL-undersökning: En tillförlitlig bedömning av skolornas inomhusluft kan inte grunda sig på elevernas symptom

Att elever har symptom betyder nödvändigtvis inte att inomhusluftens kvalitet är dålig i skolorna, framkommer i en färsk undersökning som forskare vid Institutet för hälsa och välfärd THL och Helsingfors universitet har gjort.

Enligt undersökningen finns det ett samband mellan elevernas symptom och dålig inomhusluft, men sambandet är för svagt för att man ska kunna göra en tillförlitlig bedömning av inomhusluftens kvalitet.

I undersökningen studerades 129 skolbyggnader för årskurserna 1–6 och 7–9 i Helsingforsområdet.

Bedömningen av förhållandena i byggnaderna grundar sig på Helsingfors stads utredningar.

Uppgifterna om elevernas symptom samlades in med hjälp av en enkät om inomhusluft som THL gjort. Drygt 12 000 elever svarade på enkäten och svarsprocenten var 60.

"Det behövs mer forskning"

Eleverna hade enligt studien något mer symptom i skolbyggnader där det utifrån en expertbedömning fanns brister, som till exempel fuktskador, temperaturproblem eller dålig ventilation, än i de byggnader där förhållandena hade konstaterats vara goda.

Andningssymptom och andra symptom som till exempel snuva, hosta eller huvudvärk visade sig ha ett samband med brister i inomhusluften.

Ögonsymptom hade däremot enligt studien inte ett samband med brister i byggnaderna, men det påfanns vissa samband med symptom i de nedre luftvägarna eller hudsymptom och dålig inomhusluft.

Också tidigare undersökningar har visat att symptom ger en dålig bild av eventuella brister gällande förhållandena i byggnaden, uppger THL.

– Det behövs mer forskning om i vilken grad orenheter i inomhusluften jämfört med andra faktorer, förklarar skillnaderna mellan skolorna beträffande symptomen. Dessa övriga faktorer har hittills undersökts påfallande lite, säger professor Juha Pekkanen i ett pressmeddelande.

Symptomen kan bero på många faktorer

Uppkomsten av symptom påverkas, enligt THL, förutom av inomhusluften också av bland annat personens ålder, hälsotillstånd och belastande faktorer, så som trivsel och nöjdhet i arbetet och skolan, samt uppfattningar om och oro för risker förknippade med inomhusluften.

Det här borde enligt THL tas i beaktande då man granskar resultat från enkäter om inomhusluft.

– Enkäterna som riktats till användarna av byggnaderna ger värdefull tilläggsinformation för att vi ska få en bild av situationen beträffande inomhusluften. Reparationsbesluten måste dock i första hand grunda sig på evidensbaserad information om byggnadens skick, säger THL:s överläkare Jussi Lampi i pressmeddelandet.

Studien har publicerats i den vetenskapliga publikationen Environmental Health.