Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas

Från 2020
Minna Levälahti
Bildtext Språkvårdaren Minna Levälahti.
Bild: Ari Sundberg/SPT

Mamma, är du klimatsmart? frågade ett av mina barn. Nej, jag är nog inte särskilt klimatsmart jämfört med många andra. Men jag gillar hur ordet klimatsmart låter, med långa a-ljud.

Mina barn, som ännu inte är tonåringar, kopplar ihop klimatet med klimatstrejk, Gretaeffekten och artdöden.

När jag var i deras ålder, eller kanske snarare i Gretas ålder, förknippade jag klimat med klimatzoner, regnskogsklimat och ökenklimat.

Visst talade vi också om miljön för trettio år sedan men inte om någon klimatförändring. Jag hittade nyligen ett häfte från lägerskolan jag var på i åttan. ”Tänk på din miljö! Välj rätt, undvik produkter som …” skrev jag och blev medveten om att mina val påverkade regnskogarna, avfallsmängden, utrotningshotade arter och min egen hälsa och omgivning.

Men ordet klimat användes inte i det sammanhanget. Vi fick visserligen lära oss om koldioxidutsläpp och växthuseffekten, men de hörde till några enskilda skolämnen. Det påverkade i alla fall inte min vardag mer än att jag tänkte på vilken typ av hårsprej jag skulle undvika. Den som gjorde ozonhålet större.

I ordböckerna från 1900-talet finns enstaka sammansättningar med klimat. De flesta av dem har med vetenskapen om klimatet att göra.

Klimatorden har gått från att vara nästan enbart fackspråkliga termer till allmänspråkliga ord

På listorna över nya ord i svenskan på 2000-talet är klimatet och klimatsmarta uppfinningar ett av de dominerande temana. 2007 verkar vara året då det blev mer allmänt att tala om klimatförsämringen. På det årets nyordslista hittar jag bland annat klimathot, klimatmat, klimatsmart, klimatneutralisera och klimatångest. Jag hittar också koldioxidbanta och koldioxidmärkning.

I Svenska Akademiens ordlista från 2015 finns ett fyrtiotal ord som börjar på klimat och som har skapats på grund av det ökade behovet av att tala om och göra något åt klimatförändringarna.

Klimatorden har gått från att vara nästan enbart fackspråkliga termer till allmänspråkliga ord.

När medierna skriver om klimatfrågor gäller det att kunna jonglera med alla de ord forskarna, beslutsfattarna och vi vanliga språkbrukare använder.

Många finländska kommuner och företag har satt som mål att minska utsläppen av växthusgaser och kompensera för de utsläpp som är oundvikliga. Då talas det ibland om att de ska bli kolneutrala, ibland koldioxidneutrala eller klimatneutrala.

På finska används termen hiilineutraali, vilket leder till att det ofta översätts med kolneutral på svenska. Det ord som används allra mest på svenska är ändå klimatneutral. Även koldioxidneutral är vanligt, men ”hiili” måste inte ha en direkt motsvarighet i det svenska ordet för att orden ska betyda samma sak.

Vi mediespråkvårdare rekommenderar att medierna använder ordet klimatneutral. På motsvarande sätt kan klimatavtryck och klimatutsläpp användas som synonymer till koldioxidavtryck och koldioxidutsläpp.

Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk Presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?