Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Mamma, är du klimatsmart? frågade ett av mina barn. Nej, jag är nog inte särskilt klimatsmart jämfört med många andra. Men jag gillar hur ordet klimatsmart låter, med långa a-ljud.
Mina barn, som ännu inte är tonåringar, kopplar ihop klimatet med klimatstrejk, Gretaeffekten och artdöden.
När jag var i deras ålder, eller kanske snarare i Gretas ålder, förknippade jag klimat med klimatzoner, regnskogsklimat och ökenklimat.
Visst talade vi också om miljön för trettio år sedan men inte om någon klimatförändring. Jag hittade nyligen ett häfte från lägerskolan jag var på i åttan. ”Tänk på din miljö! Välj rätt, undvik produkter som …” skrev jag och blev medveten om att mina val påverkade regnskogarna, avfallsmängden, utrotningshotade arter och min egen hälsa och omgivning.
Men ordet klimat användes inte i det sammanhanget. Vi fick visserligen lära oss om koldioxidutsläpp och växthuseffekten, men de hörde till några enskilda skolämnen. Det påverkade i alla fall inte min vardag mer än att jag tänkte på vilken typ av hårsprej jag skulle undvika. Den som gjorde ozonhålet större.
I ordböckerna från 1900-talet finns enstaka sammansättningar med klimat. De flesta av dem har med vetenskapen om klimatet att göra.
Klimatorden har gått från att vara nästan enbart fackspråkliga termer till allmänspråkliga ord
På listorna över nya ord i svenskan på 2000-talet är klimatet och klimatsmarta uppfinningar ett av de dominerande temana. 2007 verkar vara året då det blev mer allmänt att tala om klimatförsämringen. På det årets nyordslista hittar jag bland annat klimathot, klimatmat, klimatsmart, klimatneutralisera och klimatångest. Jag hittar också koldioxidbanta och koldioxidmärkning.
I Svenska Akademiens ordlista från 2015 finns ett fyrtiotal ord som börjar på klimat och som har skapats på grund av det ökade behovet av att tala om och göra något åt klimatförändringarna.
Klimatorden har gått från att vara nästan enbart fackspråkliga termer till allmänspråkliga ord.
När medierna skriver om klimatfrågor gäller det att kunna jonglera med alla de ord forskarna, beslutsfattarna och vi vanliga språkbrukare använder.
Många finländska kommuner och företag har satt som mål att minska utsläppen av växthusgaser och kompensera för de utsläpp som är oundvikliga. Då talas det ibland om att de ska bli kolneutrala, ibland koldioxidneutrala eller klimatneutrala.
På finska används termen hiilineutraali, vilket leder till att det ofta översätts med kolneutral på svenska. Det ord som används allra mest på svenska är ändå klimatneutral. Även koldioxidneutral är vanligt, men ”hiili” måste inte ha en direkt motsvarighet i det svenska ordet för att orden ska betyda samma sak.
Vi mediespråkvårdare rekommenderar att medierna använder ordet klimatneutral. På motsvarande sätt kan klimatavtryck och klimatutsläpp användas som synonymer till koldioxidavtryck och koldioxidutsläpp.
Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk Presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln