Matbutikerna i Pargas motarbetar matsvinnet: "Att kasta mat är som att kasta pengar från den egna plånboken"
Både Keskos och S-gruppens mataffärer i Pargas har lyckats minska på matsvinnet tack vare röda rabattlappar, välgörenhet och noggrann personal som går igenom vad som går åt och vad som inte gör det.
Varje finländare kastar årligen bort över tjugo kilo mat. Men matsvinnet är inte bara ett problem för privatpersoner. Också butiker och restauranger dras med det.
Svenska Yle besöker ett par mataffärer i Pargas och hör sig för hur matsvinnet motarbetas här.
Kim Mattsson är köpman i K-supermarket. Han berättar att de avdelningsansvariga varje morgon går igenom den egna avdelningen och kontrollerar att det inte finns någonting gammalt i hyllorna.
- Då det är två dagar kvar av försäljningstiden sätter vi röda lappar med 30 procent rabatt på vissa varor, men en del plockas helt bort. En del slänger vi medan till exempel frukt och grönsaker ges till olika jaktlag, bröd till stallägare och en del annat till församlingen som delar ut åt behövande.
Allt som plockas bort registreras och Kim Mattsson räknar med att ungefär 1,5 procent av omsättningen blir matsvinn.
- Med en omsättning på 18 miljoner blir det en stor summa per år. Men kunderna är krävande så därför har vi ett brett sortiment av färska varor som inte håller så länge. Varor som vi märker att inte alls går åt lämnar vi sedan bort från sortimentet, säger Mattsson.
Samma varor kan återkomma senare, men om de inte heller då går åt lämnas de bort igen.
- Det viktiga är att vi har en bra personal som följer upp det här och tar ansvar. Vi försöker minska svinnet hela tiden. För mig som köpman och privatföretagare är allt som inte säljs samma sak som om jag skulle kasta bort pengar ur min egen plånbok, säger Mattsson.
Röda lappar drar
Vid S-market i Pargas håller butikschefen Monica Nurmi-Sinisalo med om att det är viktigt att personalen hela tiden följer med så att man kan beställa in rätt mängd varor, men ett visst svinn måste man räkna med.
- Varje morgon går vi igenom olika varor och sätter röda lappar på det som går ut följande dag. Först är det minus 30 procent och två timmar före stängning blir det 60 procent rabatt, säger Nurmi-Sinisalo.
Det här systemet har pågått i ett par år och har minskat på det som måste bäras ut. Inom hela TOK-kedjan räknar man med en minskning på 15 procent.
- I god tid före klockan sju på kvällen brukar det komma ganska många kunder. De plockar åt sig vad de behöver och väntar sedan med att gå till kassan tills klockan blir sju, fortsätter Nurmi-Sinisalo.
En del måste i alla fall kastas, men det man kan ge ger man till välgörenhet. Inom S-gruppen ger man bara till organisationer, inte till privata aktörer.
- Efter det här veckoslutet, då vi tog bort varor med gårdagens datum, var det kanske tjugo varor av kött, pålägg och färdigmat som vi tog bort och det är inte speciellt mycket, säger Nurmi-Sinisalo.
Också i den här butiken försöker man hela tiden anpassa beställningarna utgående från vad som går åt och reagerar genast på tillgång och efterfrågan.
Ingen vill egentligen kasta bort mat
I den ena butiken vi besöker är representanter för församlingen på plats för att hämta överbliven mat. De är tacksamma för allt de får att dela ut till behövande.
- Vi hjälper ett fyrtiotal familjer runt om i regionen och den mat vi får här är alldeles utmärkt även om det på paketen står gårdagens datum. Inte heller bananerna är det något fel på även om de är lite bruna i kanten.
I den andra affären stöter vi på ett par kunder som båda uppskattar de röda lapparna.
Sofia Gustavson säger att hon brukar köpa malet kött eller något färdiglagat som hon kan värma om hon inte orkar laga mat då hon kommer hem från jobbet.
- Tyvärr måste jag erkänna att jag kastar bort ganska mycket mat, beroende på hur mycket som blir över. Men jag ska försöka bättra mig, säger Gustavson.
Birgit Enqvist menar att hon hör till den generationen som inte kastar mat utan använder allt. Hon tycker också att det är bra med de röda lapparna.
- Jag tycker det är bra att alla kan få köpa lite billigare och ibland kunna äta något bättre. Det är bra produkter det är frågan om, säger hon.
Se veckans avsnitt av programmet Närbild här (27 minuter):
' /%3E%3C/svg%3E)
