Arbetsminister Tuula Haatainen lovar politiska beslut om jobben – men vill tona ner brådskan med att sysselsätta 30 000 fler finländare

De närmaste månaderna måste regeringen berätta vad man ska göra för att 30 000 fler finländare ska ha ett jobb att gå till. Enligt kritikerna har man hittills bara outsourcat problemet. Arbetsminister Tuula Haatainen säger i en intervju för Svenska Yle att allt går enligt tidtabell och att regeringen inte behöver fatta beslut före hösten.

Tuula Haatainen (SDP) fick ta över ett av regeringens mest krävande jobb utan smekmånad.

– Jag trivs när det händer saker, säger Haatainen som hör till den nya regeringens mest erfarna ministrar. Tidigare har hon varit undervisnings- och social- och hälsovårdsminister – och fram till december riksdagens första vice talman.

Haatainen ärvde uppdraget som arbetsminister av Timo Harakka när Sanna Marins nygamla regering tillträdde i mitten av december. Förväntningarna på henne är höga och klockan tickade redan när hon tillträdde.

Regeringens viktigaste politiska målsättning är att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. I klartext betyder det att 60 000 fler finländare ska ha ett jobb att gå till under den här valperioden.

Jag förstår att man alltid genast vill ha beslut. Men det fungerar inte så

― Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP)

Redan i augusti ska hälften av jobben vara säkrade enligt regeringsprogrammet, annars måste man ompröva tidigare utgiftsökningar.

Hittills har de konkreta åtgärderna varit få och dessutom har den tidigare positiva utvecklingen på arbetsmarknaden stannat av.

Enligt Statistikcentralen ökade antalet sysselsatta i fjol med bara 10 000. Året innan var siffran 47 000.

Sysselsättningsgraden stampar på 72,6 procent.

Klockan tickar och kritiken ökar

I somras tillsatte regeringen Rinne flera arbetsgrupper för att utreda olika åtgärder för att öka sysselsättningen. Arbetsgrupperna består av representanter för löntagarnas och arbetsgivarnas organisationer och leds av tjänstemän.

Under de senaste veckorna det stått allt klarare att resultatet är magert. Inom arbetsgrupperna har kritiken mot regeringens brist på styrning vuxit allt starkare.

Också inom regeringen växer otåligheten. Till exempel Centerns ordförande Katri Kulmuni har upprepade gånger, exempelvis här i Maaseudun Tulevaisuus, krävt att regeringen måste fatta de svåra besluten om inte arbetsmarknadsparterna klarar av dem.

– Jag förstår att man alltid vill ha beslut genast men det fungerar inte så. Jag har nu haft det här jobbet i en månad, men jag har varit länge i politiken och jag tycker att det är enormt viktigt att först göra ett grundligt arbete.

– Våra tjänstemän har gjort ett väldigt bra jobb under hösten. Men förstås finns det politiska frågor som måste diskuteras på politisk nivå och nu är det dags att ta i tu med det, säger Haatainen.

Några av arbetsgrupperna har i början av januari lämnat delrapporter till Haatainen, som ska presentera dem för regeringen i slutet av månaden, troligen den 29 januari.

Sedan börjar den politiska armbrytningen. En allmän uppfattning är att någonting borde synas i vårens rambudget.

Nu måste vi gå igenom hur vi kan öka sysselsättningen på kort sikt

― Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP)

Haatainen påpekar ändå att besluten inte behöver finnas före budgetförhandlingarna i augusti och att man håller sig till tidtabellen.

– Det sista målet är budgetförhandlingarna i augusti. Då måste regeringen ha beslut om hur 30 000 fler ska sysselsättas, säger Haatainen och betonar ordet beslut.

– Så vi har tillsvidare ett drygt halvår på oss att gå igenom förslagen och fatta beslut.

Och när måste egentligen de här jobben finnas?

– De ska finnas år 2023 då balansen i budgeten borde vara bättre. Men besluten måste vara fattade i augusti i år.

Dags för de svåra politiska besluten

De sysselsättningsåtgärder som regeringen fattar beslut om i höst måste ändå enligt Haatainen vara mätbara. I praktiken betyder det att Finansministeriets nitiska tjänstemän ska köpa dem.

Hittills har regeringen bara fattat de mest bekväma besluten. Bland annat är man överens om att satsa på på stödtjänster för dem som har svårast att hitta ett jobb.

Flera kommuner experimenterar nu med stödåtgärder för långtidsarbetslösa, unga och invandrare. Problemet är att experimenten ska pågå till 2022, och det är svårt att säga något om deras sysselsättande effekt innan dess.

Det samma gäller regeringens satsningar på utbildning.

– De här åtgärderna, som till exempel satsningarna på utbildning, handlar om långsiktig sysselsättningspolitik. Nu måste vi gå igenom hur vi kan öka sysselsättningen på kort sikt, säger Haatainen.

På bordet finns många möjliga förslag. Problemet är att de flesta av dem är svåra för något av de fem regeringspartierna.

Arbetsgivarorganisationernas patentlösningar är bland annat att göra det lättare för små företag att sluta lokala avtal och att skära i arbetslöshetsförmånerna.

Ett förslag är att gradera den inkomstbaserade arbetslöshetsersättningen så att den stegvis minskar och därmed sporrar arbetssökande att sysselsätta sig.

Ett annat förslag är att skära i den så kallade pensionsslussen för att sporra äldre arbetslösa att söka jobb.

Nu är inte tid att säga ja eller nej

― Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP)

Hittills har SDP och Vänsterförbundet varit skeptiska till sådana reformer, medan Centern, SFP och De gröna haft lättare att umgås med tanken på både morot och piska för de arbetssökande.

Centern igen har för sin del haft svårt att köpa försämringar i vårdbidraget som kunde locka ut unga kvinnor i arbetslivet, något som de andra partierna kunde motivera med jämställdhet.

Haatainen är ytterst försiktig med att säga något om vilka åtgärder hon är beredd att godkänna. Hon nöjer sig med att säga att hon föredrar åtgärder som förbättrar människors möjlighet att sysselsätta sig.

– Jag vill att hela paketet är hållbart. Det betyder att det ska ge de resultat som krävs, men att det är hållbart ur ett mänskligt perspektiv.

Den tidigare statsministern Antti Rinne (SDP) förklarade redan när arbetsgrupperna inledde sitt arbete i somras att han inte går med på att sänka arbetslöshetsförmånerna för någon.

Arbetsminister Tuula Haatainen håller sig i det här läget på mattan.

– Nu är inte tid att säga ja eller nej. Nu måste vi se till att vi skapar en bra helhet, säger Haatainen.