Ilkka och Saara ska rädda världen med uppfinningar
På Qvidja gård i Pargas skapar man positiva nyheter på löpande band. Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta håller på att bygga upp en verksamhet som ska hitta hållbara sätt att sköta jordbruk och skapa energi. Samtidigt ska slutresultaten bli ekonomiskt lönsamma:
- Vi använder oss av Qvidja för att sprida kunskap till andra, berättar Saara och Ilkka.
Till exempel experimenterar vi med nya sätt att hålla boskap, där vi sektionerar in betesängarna på nya sätt så att biodiversiteten stöds och boskapen inte på samma sätt sliter på marken.
Vi har sett att biomassan ökat, att växterna ökat i kvalitet och att djuren själva blir kraftigare.
Gör misstag så andra inte behöver göra dem
Kunskapen om nya sätt att odla och idka skogsbruk sprids via kurser och seminarier som rönt intresse bland många grupper:
- Vi har många jordbrukare som är ivriga och motiverade att komma med och lära sig, också av våra misstag, säger Ilkka. Vi arbetar också mycket med att hjälpa Östersjön, och där ser vi att jordbrukare är i en nyckelposition.
Jordbruket behöver alls inte vara skadligt för Östersjön - tvärtom, det kan erbjuda lösningar och en räddning för havet. Det är många intresserade av.
Hållbara alternativ till dagens energi
I en stor nyanlagd anläggning på gården har man arbetat fram en ny process som skapar biobränsle av en kombination av koldioxid, väte och mikrober.
Själva processen är ännu hemligstämplad som affärshemlighet, men förhoppningen är att man ska kunna erbjuda ett hållbart alternativ till dagens energikällor, samtidigt som processen hjälper till att få bort koldioxid ur atmosfären.
Det är viktigt att människor ser att det inte hela tiden handlar om att saker och ting ska bli svårare eller sämre för att vi ska göra något bra för miljön. Det kan också handla om att det blir bättre.
När vi hör argumenten att det inte spelar någon roll vad vi gör här då andra, som Kina exempelvis, är så mycket större, då kan vi bara konstatera att det ju inte handlar om någon tävling i vem som kan göra minst.
Vi kan lika bra vara det bästa exemplet på hur man löser problemen. Nu har vi möjligheten att vara i tätgruppen gällande de här nödvändiga förändringarna. Den möjligheten bör vi ta vara på.
Ångestfylld optimism
I och med att Ilkka och Saara arbetat mer och mer med hållbarhetsprojekt, regenerativt jordbruk och nya energilösningar har de också ökat sin egen kunskap om utmaningarna och möjligheterna.
- Jag skulle inte säga att jag har ångest eller känner rädsla, säger Ilkka. Men jag har fem barn och det påverkar definitivt hur jag ställer mig till saker.
- För mig har nog ångesten ökat i och med att min kunskap ökat, säger Saara. Men samtidigt är det viktigt att hålla uppe hoppet. Och i grund och botten är jag nog optimistisk.
Vad är det då som gör Ilkka och Saara optimistiska?
- Vi lever redan mitt i katastrofen, säger Ilkka. Men det att vi gör ett arbete mitt i katastrofen, det skänker också ett lugn. Nu gör vi vad vi kan för att lösa problemet.
Världen har ändrats tidigare också, för att komma till rätta med problem, säger Saara. Man måste tro på att det ska gå!
Det hjälper att börja göra nånting, oberoende av vad det är - och desto gladare blir man när man ser hur snabbt det kan förändras.
Ilkka och Saara har kommit förbi en del av de mentala hinder som för många är orsaken till att inte agera.
Per Espen Stoknes mentala murar
I serien Klimatparadoxen talar vi om de här mentala murarna och Mathias Jungar träffar Ilkka Herlin, Saara Kankaanrinta och flera andra människor som kommit förbi dem på sätt eller annat. Serien finns på Arenan nu.
' /%3E%3C/svg%3E)
