Henrik hjälper världen att klimatkompensera

Klimatkompensation har blivit mer och mer populärt. Fler och fler aktörer erbjuder privatpersoner, företag och organisationer möjligheten att kompensera för sina egna miljöavtryck.

En sådan aktör är Go Climate Neutral i Sverige. Henrik Kniberg, med förflutet i bland annat Mojang, bolaget som skapade Minecraft, var med och grundade företaget. Allt fick sin början då han en dag insåg att en förändring måste börja med honom själv.

- Jag hade inte tänkt så mycket på klimatproblematiken innan, säger Henrik. Det var mest en känsla av att “tja, nån kommer väl att ta hand om det där”.

Men för ett par år sen insåg jag att “mamma och pappa” inte kommer att fixa detta, utan vi måste alla ta tag i problematiken själva. Det finns många som känner likadant, och för dem har vår sajt och vår lösning varit ett bra verktyg.

Investeringar runt om i världen

Go Climate Neutral fungerar som ett antal andra sajter, där man kan uppskatta sitt eget miljöavtryck och sedan betala en summa varje månad för att kompensera för det avtrycket.

Go Climate Neutral investerar sedan de pengarna i FN-certifierade projekt som ska minska koldioxidutsläpp. Projekten kan vara var som helst i världen, beroende på var insatsen ger störst effekt. Go Climate Neutral har satsat i allt möjligt, från vattenkraft i Vietnam till solenergi i Indien.

- Vi försöker se var små insatser kan ge störst nytta, och så satsar vi där, berättar Henrik. Man kan säga att det är som att försöka stoppa en stor sten som håller på att rulla nedför ett berg.

Varje människa, varje insats som kommer med och håller emot ökar chansen att vi ska kunna få stopp på stenen. Människor känner också att det är ångestdämpande att äntligen känna att man gör något.

Även om vi inser att klimatförändringen är ett problem får vi inte fastna i det tänket, vi måste se att det finns lösningar också.

Man måste komma förbi klimatskammen

Det finns många sätt att angripa klimatproblematiken och vår roll i sammanhanget på. Alla är inte nödvändigtvis bra:

- Det är inte bra med ignorans. Men det är inte heller särskilt konstruktivt att sitta hemma med skamkänslor över sina egna val. Då flyr man hellre från de känslorna, säger Henrik.

Det är inte heller särskilt produktivt att skuldbelägga andra, och inte blir något bättre av att vi bara går omkring och deppar.

Det enda som funkar är att göra något, även om det är något litet. Se över dina val och fundera efter noggrannare hur du väljer i framtiden!

Motarbeta skepsis

Det finns saker som hela tiden måste förbättras, speciellt när det gäller folks tillit. Det är lättare sagt än gjort att skapa något som potentiella klimatsparare litar på till fullo.

Att klimatkompensera är ett lätt sätt för folk att engagera sig. Det är dessutom lätt att förstå, och om man en gång insett att vi måste försöka bli klimatneutrala, varför inte sätta igång och göra det nu direkt.

- Samtidigt är det svårt att komma undan en viss misstro, säger Henrik, så vi måste hela tiden uppdatera sajten och informationen.

Folk kan vara ganska fundersamma gällande vad som händer när de matar in sitt kontonummer för att betala för kompensationen, vart åker pengarna egentligen?

Det här gäller ju också andra liknande kompensationstjänster, vilket var en delorsak till att vi skapade Go Climate Neutral.

När vi såg runt vilka tjänster som fanns blev vi lite förvånade. Antingen var de för krångliga med alldeles för mycket detaljer. Eller så var de ineffektiva och använde mycket pengar för att sist och slutligen göra rätt liten skillnad.

Eller så gav de en känsla av att vara otillförlitliga - de som stod bakom ett sådant projekt har visserligen hjärtat på rätt ställe, men är det nån som kollar att de faktiskt gör nytta?

Till exempel fanns det de som betalat någon skogsägare för att den inte ska hugga ner eller elda upp en skog. Då sparade skogsägaren en skog, men eldade upp en annan istället.

Det som nu behövs är dels en medvetenhet hos allmänheten att klimatproblemet är här och nu, ett riktigt problem och inte ett teoretiskt. Sen behöver vi lösningar som fungerar och är lätta att använda.

För många människor gäller det att komma förbi de mentala murar som hindrar dem från att agera.

Per Espen Stoknes mentala murar

Öppna

Den norska psykologen Per Espen Stoknes skrev för ett par år sedan en bok som heter What we think about when we try not to think about global warming (Vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på den globala uppvärmningen).

Enligt Stoknes har vi fem murar vi helt naturligt bygger upp kring oss. Murar som hindrar oss från att se och acceptera vår egen roll i klimatsammanhang och som hindrar oss från att ta aktiva steg för att bli positiva krafter för miljön.

1. Distans

Den första muren kallar Stoknes för Distans. Kort sagt handlar den om att vi har svårt att bry oss om saker som känns långt borta, i tid eller i rum.

Någonting som forskare säger kommer att hända år 2050 känns inte särskilt angeläget för oss idag.

Blir det en översvämning någonstans i Asien är det inte något som vi direkt känner angår oss i Finland särskilt mycket.

Det är också svårt att bry sig om något som man inte ser eller känner av direkt. Till exempel är koldioxidhalten i atmosfären inget vi kan se med blotta ögat, så även om den ökar finns det inget vi kan uppfatta som ger oss det intrycket.

2. Domedag

Den andra muren, Domedag, handlar om hur negativa berättelser ofta motverkar sina syften.

Människan funkar rent psykologiskt så, enligt Stoknes, att när vi matas med alltför jobbiga budskap, då slutar vi lyssna. Vi vill inte höra om allt det tunga och negativa som forskare menar att framtiden kommer att föra med sig.

Det går till och med så långt att vi börjar vända oss mot dem som kommer med sådana budskap. Vi börjar se dem som domedagsprofeter och vägrar lyssna på vad de har att säga.

3. Dissonans

Den tredje muren kallar Stoknes för Dissonans och innebär att vi hamnar i en konflikt gällande hur vi lever våra liv.

Å ena sidan lever vi enligt en livsstil som skapats med hjälp av industrialisering och fossila bränslen under de senaste hundra åren. Vi är vana att kunna åka bil, äta importerad mat, boka solsemestrar till höstlovet och så vidare.

Samtidigt är det just de här valen som gör att vår inverkan på miljön blir negativ.

Konflikten vi hamnar i är alltså mellan hur vi tycker vi borde leva för att leva ett bra liv och hur vi egentligen borde leva för att inte skada miljön.

Tyvärr är människan jättebra på att trycka undan sådana här känslor av konflikt, och på så sätt slipper vi undan dissonansen - åtminstone för ett litet tag.

4. Förnekelse

Den fjärde muren, Förnekelse, är när dissonansen pågått så länge och tryckts undan så kraftigt att den ligger begravd djupt i vårt medvetande.

Då kan vi hamna i en känsla av förnekelse, som i sin tur kan vara så kraftig att vi slår ifrån oss när någon ifrågasätter våra val och våra liv.

Känslorna som väcks upp när någon börjar peta på denna vår undertryckta kunskap blir så starka att vi går till motattack istället för att acceptera att det kan finnas någon grund för kritiken.

5. Identitet

Till sist kommer vi till den femte muren, Identitet. Som namnet antyder handlar den om hur vi ser oss själva som människor, vilka värderingar vi har och hur vi tycker att samhället ska fungera.

Vill vi till exempel att staten ska lägga sig i våra liv så lite som möjligt, och istället låta oss bestämma själv om våra val, då blir vi inte glada åt alla de nya bestämmelserna och förbuden som föreslås i samband med att minska koldioxidutsläpp och nedsmutsning.

Ser vi att grundläggande delar av vår identitet handlar om att semestra lyxigt eller köra bränsleslukande fordon, då vill vi inte omfatta förslag och idéer som går mot de valen.

Man kan ta sig förbi murarna

Den goda nyheten är att alla dessa murar går att komma förbi, och de förändringar man inför i sitt liv behöver verkligen inte betyda att ens livskvalitet skulle gå ner - tvärtom.

Till exempel kommer man förbi domedagsmuren genom att se till att också berätta goda nyheter som har med klimatet att göra, som nya tekniska landvinningar eller vettiga politiska beslut till exempel.

Förnekelsemuren, att man inte vill veta av sin egen roll i klimatsammanhanget, kommer man över genom att helt enkelt tala om problemen och möjligheterna och inte låtsas som att de inte finns.

I serien Klimatparadoxen talar vi om de här mentala murarna och Matias Jungar träffar Henrik Kniberg och flera andra människor som kommit förbi dem på sätt eller annat. Serien finns på Arenan nu.

10 min

Gör det lätt att välja rätt - Spela upp på Arenan