Var sjätte arbetstagare i Europa är lågavlönad – nu vill man höja de lägsta lönerna men en del länder anar oråd: "Det här är inte en fråga som ska regleras på EU-nivå"
EU:s planer på att reglera minimilönerna inom unionen väcker oro i de nordiska länderna. Speciellt Sverige och Danmark spjärnar emot förslaget som kan komma att inskränka på den nuvarande avtalsmodellen i länderna.
Planerna på att reglera minimilönerna inom EU tog ett steg framåt den här veckan då EU-kommissionen inledde en så kallad konsultation i ärendet.
I praktiken betyder det här att de europeiska arbetsmarknadsparterna först får säga sitt om förslaget innan planeringen går vidare.
Vi försöker åstadkomma ett paradigmskifte, det var inte alltför länge sedan som man vill sänka minimilönerna i många länder
Nicolas Schmit, kommissionär
Det handlar inte om att införa enhetliga minimilöner för hela EU, utan om att skapa ett ramverk för att höja löner i länder där det befintliga minilönerna inte räcker till för att leva.
– Det finns länder där minimilönen inte garanterar en värdig livskvalitet, säger Nicolas Schmit som är kommissionär med ansvar för sysselsättning och socialpolitik.
– Nu måste vi utgående från olika kriterier mäta vad en värdig livskvalitet egentligen innebär.
Var sjätte EU-medborgare har en låg lön
Andelen lågavlönade har ökat en aning mellan åren 2006 och 2014 visar statistiken. I vissa länder har ökningen varit betydande.
Samtidigt har andelen arbetande fattiga ökat från åtta till närmare tio procent mellan åren 2005 och 2018.
De lägsta lönerna inom EU hittar man i Bulgarien, Lettland, Rumänien och Ungern och de högsta i Luxemburg, Irland och Nederländerna
Det här är bidragande orsaker till att Ursula von der Leyens kommission vill reglera minimilönerna inom unionen.
– Kommissionen anser att något måste göras vad löner beträffar, speciellt då det gäller minimilöner, säger Schmit.
– Vi försöker åstadkomma ett paradigmskifte. Det var inte alltför länge sedan som man vill sänka minimilönerna i många länder.
Statistik från Eurostat visar på stora variationer i minimilöner länder emellan. De lägsta minimilönerna är endast några hundra euro.
Nivån på minimilöner varierar kraftigt
I dagens läge varierar de lägsta lönerna kraftigt i tjugotalet EU-länder där minimilönen regleras i lag.
Lägst är minimilönen i Bulgarien, Lettland, Rumänien och Ungern. I dessa länder är minimilönen 500 euro eller lägre.
De högsta minimilönerna hittar man i Luxemburg, Irland och Nederländerna där de som förtjänar minst är berättigade till 1 500 euro per månad eller mer.
Vi har ett väldigt bra system med förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter som har tjänat Sverige väl – att urholka systemet tycker vi är olyckligt
Anders Edholm, Svenskt Näringsliv
Eftersom levnadskostnaderna varierar kraftigt på olika håll i Europa är den nominella nivån på minimilönen inte i sig avgörande med tanke på att undvika fattigdom.
Kommissionen lyfter fram Tyskland och Luxemburg där arbetstagare löper risk för relativ fattigdom trots att de nominella minimilönerna hör till de högsta i Europa.
I länder med de lägsta minimilönerna uppvägs den nominella lönenivån i sin tur av de låga levnadskostnaderna som leder till en relativt sett bättre köpkraft.
De nordiska länderna är skeptiska
De nordiska länderna hör till fåtalet EU-länder där lagstadgade minimilöner inte existerar. Oron över kommissionens planer är stor i synnerhet i Danmark och Sverige.
– Vi har ett väldigt bra system i Sverige i dag med kollektivavtalsförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter som tjänat Sverige väl genom flera decennier, säger Anders Edholm vid Brysselkontoret för Svenskt Näringsliv.
– Att nu rota upp systemet eller urholka det tycker vi är väldigt olyckligt.
Motståndet mot kommissionens planer är kompakt.
– Det är fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och politiska partier. I princip samtliga i Sverige är skeptiska till det här förslaget, säger Edholm.
"Man ska inte behöva ha fler än ett jobb för att klara vardagen"
I Finland ställer sig arbetsmarknadsparterna avvaktande till förslaget om minimilön.
– Då det finns fungerande system med kollektivavtalsförhandlingar om löner ska man respektera det. Men i länder där det finns lagstadgade minimilöner kan man se till att lönerna går att leva på, säger Katja Lehto-Komulainen vid Finunions.
Finunions är fackorganisationerna FFC:s och STTK:s gemensamma kontor i Bryssel. På europeisk nivå jobbar man bland annat för att höja inkomstnivån i låglöneländerna.
Då det finns fungerande system med kollektiva förhandlingar om löner ska man respektera det
Katja Lehto-Komulainen, Finunions
– Man borde lägga märke till att människor får en lön som det går att försörja sig och sin familj med, säger Lehto-Komulainen.
– Man ska inte behöva ha fler än ett jobb för att klara vardagen.
Lehto-Komulainen påminner om ett löfte som kommissionsordföranden Ursula von der Leyen gav i somras om att respektera de sociala parternas autonomi.
Hon ser det som en försäkran om att systemet med allmänbindande kollektivavtal bibehålls i Finland.
Får de nordiska länderna behålla sina modeller?
Från kommissionens sida intygar man att systemet med minimilöner inte kommer att påtvingas medlemsländer mot deras vilja.
– Jag har besökt Sverige och Danmark och diskuterat med arbetstagare, arbetsgivare och även regeringarna, säger kommissionär Nicolas Schmit.
– I en framtida lagtext kommer vi att göra det klart att modellen med kollektivavtalsförhandlingar som den fungerar i Sverige, Danmark och kanske några andra länder är skyddad.
Om lönerna i vissa delar av Europa är mycket låga kan det ha en negativ inverkan på länder där lönerna är högre
Nicolas Schmit, kommissionär
Schmit uppmanar skeptikerna att se satsningen på högre minimilöner som en möjlighet snarare än ett hot.
– Om lönerna i vissa delar av Europa är mycket låga kan det ha en negativ inverkan på länder där lönerna är högre.
Schmit säger att man på EU-nivå vill förhindra en kapplöpning mot lägre löner som även kan avspegla sig på länder med höga löner.
Vilka garantier kan kommissionen ge?
Enligt Svenskt Näringsliv är det bra att kommissionen signalerar att man inte kommer att ingripa i de nordiska avtalsmodellerna.
– Men å andra sidan tror vi inte att man kan och har rätt att ge dessa garantier från kommissionens sida, säger Anders Edholm.
– Vi har inte sett det konkreta förslaget än. När förslaget kommer ska det gå igenom parlamentet och rådet och då kan det komma ut på ett helt annat sätt på andra sidan.
– När och om det lagstiftas i den här frågan så kommer det säkerligen att prövas i EU-domstolen och då kan vi få ett annat resultat där. Så vi litar inte riktigt på de här garantierna.
Överlag utgår man i Sverige från att lönesättningen inte är något EU ska lägga sig i lagstiftningsvägen.
Det är en fråga för medlemsstaterna att hantera om man behöver vidta lagstiftningsåtgärder för att pressa upp extremt låga löner
Anders Edholm, Svenskt Näringsliv
– Det här är en fråga för medlemsstaterna själva att hantera om man behöver vidta lagstiftningsåtgärder för att pressa upp extremt låga löner, säger Anders Edholm.
Ser du en risk för att företag som rekryterar i EU-länder med låga löner flyttar sin verksamhet utanför EU om lönerna höjs?
– Det är svårt att sia om utan att veta hur förslaget exakt kommer att se ut och vad beslutet kommer att bli.
– Men det är klart att om vi pressar upp lönerna för mycket i EU och ligger betydligt högre än andra delar av världen så finns ju uppenbarligen den risken att företagen kan flytta sin produktion utanför EU:s gränser.
Lagförslag tidigast i höst
Förslaget om att reglera minimilönerna inom EU är fortfarande i sin linda. Ett lagförslag är att vänta tidigast i höst.
I en majoritet av medlemsländerna tillämpas ett system med lagstadgade minimilöner.
I sex länder – Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Italien och Cypern – finns emellertid ingen lagstadgad minimilön.
Det har kastats fram förslag om att den europeiska minimilönen borde vara 60 procent av den nationella medianlönen.
EU-kommissionen som lägger fram lagförslagen inom unionen har tills vidare inte tagit ställning till nivån på minimilönen.