Vårdreformen gör att statens pengar till kommunerna måste fördelas på nytt

Kommunminister Sirpa Paatero ser det som ett problem att kvaliteten på vård och utbildning varierar från kommun till kommun. Hon vill rätta till ojämlikheten då statsandelarna fördelas om i och med vårdreformen.

Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) är väl medveten om att kommunerna i Finland har olika mycket pengar att röra sig med.

Det är inte bara skatteintäkterna som varierar mycket mellan olika kommuner. Också efter att statsandelarna har delats ut finns stora variationer mellan kommunerna. Det här visar Svenska Yles granskning.

Sirpa Paatero säger till Svenska Yle att regeringen planerar att förnya utbetalningen av statsandelar till kommunerna i samband med vårdreformen.

Kommunerna ska få betydligt mindre statsandelar i framtiden

Om social- och hälsovårdsreformen genomförs såsom regeringen har planerat förs ansvaret för vården över till vårdområden. Då förs också statsandelarna för vården över från kommunerna till vårdområdena.

Statsandelar ska i framtiden betalas ut både till kommunerna och till vårdområdena eftersom kommunerna kommer att fortsätta sköta skolor och dagvård.

– Samtidigt som vi funderar över enligt vilka kriterier vårdområdena ska få finansiering, funderar vi också över hur kommunerna ska klara sig.

I samband med att utbetalningen av statsandelar ses över vill Sirpa Paatero också rätta till det att finländare i dag får olika kvalitet av vård, utbildning och sociala tjänster beroende på var man bor.

– Vi måste granska att kommunerna erbjuder så jämlik service som möjligt, men allt handlar inte bara om statsandelssystemet.

Växande kommuner anser att de borde få mera statsandelar

Sirpa Paatero säger att utjämningssystemet mellan kommunerna bevaras.

Kommuner med större skatteintäkter ska också framöver betala mera, medan kommuner med mindre intäkter får mera statsandelar för att kunna ge lagstadgad service.

En del kommuner i Nyland, bland annat Grankulla, har kritiserat utjämningssystemet.

De här kommunerna anser att tillväxt borde bli ett kriterium för utdelning av statsandelar. Då en kommun växer mycket behövs nya vägar, daghem och skolor, och det kostar.

Sirpa Paatero säger att finansministeriet ska granska om det finns möjligheter att ta med något nytt element som ett kriterium för hur statsandelar delas ut.

Kommunerna har i dag svårt att veta hur stora inkomsterna blir

Ida Sulin, Kommunförbundets direktör för svenska ärenden, anser att det ger en lite skev bild av verkligheten att klumpa ihop skatteintäkter och statsandelar för att granska hur stora intäkterna kommunerna har.

Hur mycket skatt en kommun får beror bland annat på hur stora inkomster kommuninvånarna har, hurudana företag som verkar där och hur många fritidsbostäder där finns.

Statsandelarna ska i sin tur jämna ut skillnaderna mellan kommunerna och se till att alla kommuner kan ge lagstadgad service.

Ida Sulin säger att kommunerna är vana med statsandelssystemet, men under senare år har det varit svårt för dem att förutspå vilka statsandelarna och skatteinkomsterna blir.

– Det som kommunerna är väldigt missnöjda med är möjligheten att komma med tillförlitliga prognoser och förutse sin ekonomiska situation. Där behövs en klar förbättring.

Vårdreformen kan göra att beslutsfattandet blir för komplicerat

Ida Sulin på Kommunförbundet håller med kommunminister Sirpa Paatero om att det finns för stora skillnader i den service kommunerna erbjuder.

– Tillgången till vård och kvaliteten på vård är inte i Finland så jämlik som den borde vara.

Ida Sulin säger att det är klart att statsandelssystemet måste förnyas i och med social- och hälsovårdsreformen, men varnar också för att det finns risker.

- En modell med många förvaltningsnivåer och många nivåer av beslutsfattande kan leda till det att mycket i den här förvaltningen blir väldigt komplicerat, inte bara utbetalningen av statsandelar.

Antalet kommuner blir troligen mindre i framtiden

Ida Sulin säger att det är sannolikt att vissa kommuner slås ihop med andra om social- och hälsovårdsreformen blir verklighet.

– Den utdragna väntan på en reform har lett till att kommuner på frivillig basis har börjat samarbeta och märkt vilka fördelarna är med större enheter, säger Sulin.

Om social- och hälsovårdsreformen förverkligas har kommunerna färre lagstadgade uppgifter att sköta och får också mindre statsandelar. Det här leder till att kommunerna på nytt måste granska sin ekonomi.

Kommunminister Sirpa Paatero håller med Ida Sulin om att det är sannolikt att antalet kommuner minskar i Finland i framtiden.

Så här mycket skattepengar hade din kommun förra året - jämför din egen kommun med resten i vår interaktiva grafik

Se hur mycket skatter och statsandelar fick kommunerna 2019.