Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Skolorna i Lojo säljer överbliven mat - Raseborg vill inte tillreda mat för försäljning

Från 2020
Uppdaterad 29.01.2020 12:04.
Malena Lutz köper gärna av den överblivna maten i Källhagens skola och Virkby gymnasim i Lojo. För 2 euro får man en plastask fylld med valfri mat från buffébordet.
Bildtext Malena Lutz köper gärna av den överblivna skolmaten i Källhagens skola och Virkby gymnasium. För två euro får man en plastask fylld med valfri mat från buffébordet.
Bild: Maria Wasström / Yle

Mat ska inte slängas bort. Det är varken bra för ekonomin eller miljön och inte heller särskilt uppmuntrande för den som tillrett den. Men vad göra i skolköken när hygglig mat blir kvar efter att skollunchen är avslutad?

Olika kommuner har löst den här frågan på olika sätt. I Raseborg betonar kosthållschef Tove Damén-Wikholm att det först och främst gäller att tillreda endast den mängd mat som går åt.

- Den mat vi gör ska ätas upp av våra egna kunder, säger Damén-Wikholm.

Salaattipöytä.
Bildtext Skolmaten väcker ofta debatt men är trots allt en unik förmån i våra skolor.
Bild: Kalle Niskala / Yle

Hon understryker också att var och en av oss borde fundera på vad vi kan göra för att minska matsvinnet.

- Skolorna borde blir bättre på att få eleverna att komma till matsalarna och äta och föräldrarna borde uppmuntra sina barn att våga smaka också på nya rätter.

Hon påminner om att skolmaten i Finland är en fin förmån som vi gärna kunde uppskatta lite mer.

Tove Damén-Wikholm
Bildtext Ta bara det du äter, tipsar kosthållschef Tove Damén-Wikholm alla som önskar minska på matsvinnet.
Bild: Maria Wasström / Yle

- I synnerhet på högstadie- och gymnasienivå lämnas det alltför mycket mat på tallrikarna, säger Damén-Wikholm.

Hon påpekar att den mat som redan serverats inte heller kan återanvändas hur som helst.

Det finns noggranna direktiv för hur varm mat bör kylas ned för att kunna serveras på nytt. Det här ställer krav särskilt på utrustningen i köken.

Inga kontanter tillåtna

Dessutom kommer problemet med penninghantering om man går in för att sälja av maten.

Det här har man däremot löst på sitt eget sätt i grannkommunen Lojo. Redan i flera år har man erbjudit överbliven skolmat till försäljning för en billig peng.

För att undvika kontanter i skolköken köper man matbiljetter i förväg från biblioteken eller stadshuset. Biljetterna kostar två euro per styck och berättigar till en ask fylld med mat.

Asken ingår i priset och man kan köpa hur många man vill.

Exteriör av Virkby bibliotek
Bildtext Bland annat i Virkby bibliotek kan man köpa matbiljetter som fungerar som betalningsmedel för den som köper överbliven mat i skolorna.
Bild: Maria Wasström / Yle

Försäljningen sker i de olika skolorna vid olika tidpunkt efter skollunchens slut. En förteckning över tider och platser hittar du på Lojo stads webbplats på finska.

I Källhagens skola och Virkby gymnasium har den hugade (och hungriga) besökaren möjlighet att köpa överbliven mat mellan klockan 12 och 12.15 varje dag.

Gott samvete med bra och billig mat

En som ibland brukar köpa av maten i Virkby är Malena Lutz.

- Med tanke på priset är maten utmärkt och det passar bra för mig, säger Lutz.

Hon brukar köpa ett flertal biljetter i förväg och ha med sig så att hon kan sticka sig in när tidtabellen medger.

Lutz ger två biljetter till skolans husmor och får två plastkärl i utbyte. Dem fyller hon med panerad sej och gräddfilssås, morotsknappar, potatis och sallad och vinkar sedan glatt hej då.

Morotsknappar och panerad fisk i lunchbuffén i Källhagens skola/Virkby gymnasium.
Bildtext Morotsknappar och panerad sej stod på menyn när Yle Västnyland var på besök i Källhagens skola och Virkby gymnasium. Därtill fanns gräddfilssås, potatis, råkost och sallad.
Bild: Maria Wasström / Yle

Köparen tar för sig själv

Försäljningen i skolorna i Lojo fungerar smidigt eftersom maten säljs genast efter avslutad lunchservering.

Kökspersonalen behöver varken kyla eller värma maten utan var och en hämtar sin mat direkt från serveringsbordet.

Ska maten däremot portioneras ut eller fraktas vidare ställs det helt andra hygienkrav på hanteringen. Det är de här kraven som kan göra att vidareförsäljning kan bli komplicerat.

I skolornas utdelningskök finns oftast inte ens tillräcklig utrustning för snabb kylning till exempel.

porträttbild av Katianna Kuula
Bildtext Också Katianna Kuula uppmanar alla att endast ta så mycket man äter upp på tallriken. Smakar det bra kan man alltid ta till.
Bild: Maria Wasström / Yle

Katianna Kuula som är direktör för hälsoövervakningen vid Sydspetsens miljöhälsa tror ändå inte att kraven är oöverstigliga.

- Blir det mat över är det bra att det finns tydliga regler för hur man förfar med maten så att maten hålls trygg och så att människor inte blir sjuka av den, säger Katianna Kuula.

Hon påpekar att reglerna bygger på lagstiftning och är vardagsmat för dem som jobbar i kök.

- Däremot kan det finnas ekonomiska faktorer som påverkar. Du behöver apparatur för att kyla maten snabbt och du behöver någon som gör det och det kostar också pengar.

Köken är experter på beräkning

Hon påpekar att reglerna utgör en trygghet.

- Matförgiftningar kostar också pengar.

Katianna Kuula betonar också att det finns mycket som var och en kan göra själv för att det inte alls ska uppstå matsvinn.

- Köken är väldigt skickliga på att beräkna behovet men det blir mycket svinn från tallrikarna, påpekar Kuula.

Raseborg vill inte tillreda mat för försäljning

5:36

Sydspetsens miljöhälsa: Inte oöverkomliga krav för att ta tillvara överbliven mat

3:18

Skolorna i Lojo säljer överbliven mat

5:20

Diskussion om artikeln