Skottdagen håller ordning på kalendern, men traditionen har skapat förvirring genom tiderna
Vart fjärde år sätter vi in en extra dag för att kalenderåret ska stämma ihop med solåret, men varifrån kommer traditionen och varför infaller skottdagen i februari?
Skottdagen ansågs länge som en olycksdag och en dag då allt var bakvänt. Den mest kända traditionen är att kvinnor får fria på skottdagen.
Skottdagen har en viktig uppgift även om de flesta av oss inte direkt firar den här extra dagen vart fjärde år.
Jorden hinner inte hela vägen runt solen på 365 dagar
Den tid som krävs för jorden att kretsa en gång runt solen är cirka 365,2564 dagar. Om alla år konsekvent hade 365 dagar skulle årstiderna förskjutas med cirka 6 timmar varje år.
På cirka 120 år skulle årstiderna redan ha flyttats med en månad.
Utan skottdagar och skottår skulle årstiderna alltså långsamt flytta på sig hela tiden. Emellanåt skulle vi till exempel ha vinter i juli och sommar i januari.
Skottdagen som inskjuts i kalendern vart fjärde år rättar till felet som orsakas av tre normala, men lite för korta år. Skottdagen och skottåret med sina 366 dagar håller ordning på årstiderna.
Februari var årets sista månad i den romerska kalendern
I det romerska kalendersystemet var 23 februari årets sista dag. Skottdagen placerades i slutet av året i anslutning till romarnas nyår. Därför var skottdagen från början 24 februari.
Månaderna i vår nuvarande kalender har fått sina namn från romerska gudar, kejsare och räkneord som namngav månaderna i den romerska kalendern.
Till exempel “septem” är latin och betyder “sjunde” och “octo” betyder “åtta”, eftersom september var den sjunde och oktober den åttonde månaden i den romerska kalendern.
Den romerska kalendern styrdes av månen och solen och därför kom kalenderåret ganska snabbt i otakt med solåret.
Förvirringens år
Den romerska kalendern hade hamnat 67 dagar efter i förhållande till årstiden, vilket förvirrade bland annat jordbrukarna.
Med hjälp av astronomen Sosigenes försökte Julius Caesar lösa oredan i kalendern. För att korrigera felet förlängdes året 46 f.Kr. till 445 dagar och det blev därmed det längsta året i historien.
Det 445 dagar långa året 46 f.Kr blev känt som förvirringens år (annus confusionis) i det romerska riket.
Det skedde också missförstånd och förvirring under den julianska kalenderns första decennier och skottåren firades felaktigt vart tredje år istället för vart fjärde år.
År 8 e.Kr etablerades den julianska kalendern och skottåren firades vart fjärde år.
Längden på det julianska året fastställdes till 365 ¼ dygn. För att få varje år att omfatta ett helt år bestämdes att tre år i följd skulle innehålla 365 dygn och det fjärde året, skottåret, 366.
Men Sosigenes hade överskattat årets längd med 11 minuter och 14 sekunder och på 1500-talet hade datumen förskjutits med cirka 10 dagar från Caesars tid. Därför infördes år 1582 den gregorianska kalendern.
Den gregorianska kalendern
Kalendern som används idag av de flesta av länderna kallas den gregorianska kalendern och den har fått sitt namn efter påven Gregorius XIII.
Skillnaden mellan den gregorianska och julianska kalendern är mycket liten. Medan den julianska tideräkningen har konsekvent skottår vart fjärde år låter man i den gregorianska skottdagen utgå under de jämna hundratal som inte är jämnt delbara med 400.
Det vill säga år 1900 var inte ett skottår. Eftersom det är ett jämnt hundratal som inte är jämnt delbart med 400, men år 2000 var ett skottår eftersom det är jämnt delbart med både 100 och 400.
Övergången till gregoriansk kalender skedde vid olika tider i olika länder. I Finland och i Sverige infördes den gregorianska kalendern år 1753.
Gregorianska kalendern, den gregorianska tideräkningen, kallas också nya stilen. Även om de flesta använder den gregorianska kalendern finns det undantag.
Vissa ortodoxa kyrkor, bland annat den ryska, följer den julianska kalendern och de kallas gammalkalendarister. De ortodoxa som följer den gregorianska kalender kallas nykalendarister.
Även om påven Gregorius XIII:s matematiker var riktigt skickliga måste den gregorianska kalendern också justeras i framtiden. Den gregorianska kalendern ger ett fel på 1 dag på 3000 år jämfört med solåret.
Skottdagen inföll från början den 24 februari
Tidigare inföll skottdagen den 24 februari, vilket innebar att namnsdagar som firades mellan 24 februari och 28 februari flyttades en dag framåt varje skottår.
I slutet av 1990-talet beslöt man inom Europeiska unionen att den 29 februari skulle vara officiell skottdag från och med år 2000. Den 29 februari blev den nya skottdagen vid millennieskiftet bland annat i Finland och Sverige.
Sedan dess har 29 februari officiellt varit skottdagen. Nu kan Mattias, Mats, Jessica, Vanessa, Ingvar, Ingvald, Torsten, Rune och Runa fira namnsdag på rätt datum även när det är skottår.
Skottår infaller vart fjärde år, men det finns undantag
Grundregeln är att skottår infaller vart fjärde år, men det finns vissa undantag.
Det är skottår om årtalet kan delas med 4. Att ett tal är delbart betyder att resultatet av ekvationen är ett heltal utan decimaler. Till exempel om 2020 delas med 4 är resultatet 505. Talet 505 är ett heltal utan decimaler, vilket betyder att året är ett skottår.
Årtal som kan delas med 100 är inte skottår. Det finns dock ett undantag. Årtal som kan delas både med 100 och 400 är skottår. Som sagt är det detta som skiljer den gregorianska kalendern från den julianska.
Kvinnorna får fria
Traditionen att kvinnor får fria på skottdagen kommer från Brittiska öarna. Enligt en gammal irländsk tradition var det Irlands skyddshelgon Sankt Patrik som bestämde att kvinnor får fria på skottdagen
Det berättas att skyddshelgonet Sankta Brigida hade uttryckt sitt missnöje över att många kvinnor måste vänta alltför länge på frieri. Då bestämde Sankt Patrik att kvinnorna fick fria till sina män på skottdagen.
Sankta Brigida och alla kvinnor som hörde om nyheten blev säkert överlyckliga när de fick fria den här ena dagen vart fjärde år.
Sankta Brigida tog tillfället i akt och friade till Sankt Patrik, men han tackade nej, gav henne en kyss på kinden och en kjol till present som ersättning.
Redan på medeltiden var det fritt fram för kvinnor att fria på skottdagen i Skottland. Till Finland kom traditionen på 1800-talet. På 1900-talet blev traditionen populär och det ordnades skottårsbaler och såldes vykort med friartema.
Den som svarar nekande på frieriet kan traditionellt dra sig ur med en dyrbar gåva. I Finland hör det till traditionen att mannen köper kjoltyg som ersättning.
På skottdagen har det traditionellt ordnats olika fester och jippon för ogifta män och kvinnor.
Till exempel i Lappträsk i Östra Nyland har det ordnats ett jippo på skottdagen där par som friat offentligt och registrerat sitt parförhållande fått en tomt av kommunen till halva priset.
Födelsedag på skottdagen
Vad händer om man råkar ha födelsedag på skottdagen? Vissa brukar lekfullt säga att skottdagsbarn åldras långsammare än vi andra eftersom de bara har födelsedag vart fjärde år.
I själva verket firar skottdagsbarnen födelsedag varje år precis som alla andra. Om man har födelsedag den 29 februari kan man fira födelsedag till exempel 1 mars. På olika håll i världen ordnas evenemang och träffar för skottdagsbarn.
Staden Anthony i Texas utropade sig år 1988 till “Världens skottårshuvudstad”. Sedan dess har staden Anthony ordnat en skottårsfestival varje skottår för att fira alla dem som har födelsedag den 29 februari.
På engelska kallas de som har födelsedag den 29 februari för “leaplings”.
Den norska familjen Henriksen har världsrekord i antalet syskon som är födda på skottdagen. Syskonen Heidi (f. 1960), Olav (f.1964) och Leif-Martin (f.1968) är alla födda den 29 februari.
Varför heter det skottdag?
Skottdagen har inte fått sitt namn efter vare sig snöskottning, granskott eller skottar. Det heter skottdag eftersom en extra dag skjuts in vart fjärde år.
År 2020 har vi förutom skottår även 53 veckor. Oftast har året 52 veckor, men cirka vart sjätte år har året 53 veckor. Om nyårsdagen infaller på en torsdag (eller på en onsdag om det är skottår) har året 53 veckor.
År 2020 infaller skottdagen på en lördag. Det är en bra veckodag för ogifta kvinnor att fria till sina män. Då får ogifta män som inte vill gifta sig se upp.
Hur som helst får alla vara glada över att skottdagen håller styr på kalendern och årstiderna på rätt plats.
Källor:Nationalencyklopedin, Encyclopædia Britannica, history.com, Hufvudstadsbladet, Forskning & Framsteg,Illustrerad Vetenskap, Helsingfors universitet, National Geograpic Sverige, AftonbladetNamnen i almanackan,Svenska dagbladet
' /%3E%3C/svg%3E)
