Klimatförändringen som businessmöjlighet: Så här ska de finländska företagen förbereda sig på klimatriskerna

Den globala uppvärmningen innebär många risker för företagen i Finland. Inte minst på grund av förändringar som drabbar andra länder och världsdelar. Ökad protektionism på världsmarknaden kan minska Finlands möjligheter att sälja ren teknik.

Deloitte har på Finlands näringslivs EK:s uppdrag granskat hur klimatförändringen påverkar olika delar av världen, och på det sättet också Finland.

Målet med utredningen är att stöda EK:s medlemmar då de försöker greppa effekterna av den globala uppvärmningen.

Den ska också hjälpa näringslivet att förbereda sig på och anpassa sig till förändringarna under de kommande årtiondena.

Enligt Deloitte kan man också se förändringarna som en möjlighet att sälja ren teknik.

Både uppvärmning och handelspolitik avgör effekterna i Finland

Det är förstås ändå svårt att förutspå exakt hur världen kommer att förändras under de kommande årtiondena.

I undersökningen har Deloitte byggt upp tre olika scenarier för olika snabba uppvärmningsprocesser till år 2050.

De olika scenarierna är en total global uppvärmning på 1,5 grad, 2 grader och 4 grader. Enligt IPCC motsvarar de en uppvärmning på 1,3-2 grader fram till år 2050.

Bedömningen av uppvärmningens effekter på den fysiska miljön bygger på IPCC:s rapporter. De omfattar varmare lufttemperatur, högre havsvattennivå samt förändringar i regnmängd, biodiversitet, växtlighet och glaciärer.

Deloitte har bedömt samhälleliga förändringar utgående från politik och lagstiftning, samhällsförändringar, ekonomi och teknik.

Deloitte har också jämfört hur fri handel eller ökad protektionism påverkar Finland.

Viktigt är också hurdana miljövillkor som skrivs in i olika handelsavtal, hur handeln med utsläppsrätter utvecklas och förändringar i stöd till fossila bränslen.

Deloitte skriver att det finns risk för koldioxidläckage så länge alla länder inte är med i samma system för utsläppsavgifter.

Utvecklingen påverkas därför också av framtida utsläppsskatter och tullar på koldioxidutsläpp.

Koldioxidtullar är avgifter som tillverkare som släpper ut koldioxid måste betala vid gränsen till ett land eller ett ekonomiskt område för att få sälja sina produkter på dess marknader.

De är alltså redskap för mera miljömedvetna områden att motivera tillverkare i mindre nogräknade tillverkningsländer att minska sina utsläpp.

Viktiga förändringar:

Logistikkedjor påverkas av stormar och översvämningar

Extrema väderfenomen kommer att bli allt vanligare. Det kommer att påverka var företag kan hitta underleverantörer, vilka rutter som kan användas för transport och vad transporterna kostar.

Det är inte sagt att det i framtiden kommer att finnas tillgång till samma råvaror och tjänster som i dag.

Cirkulär ekonomi blir viktigare

Priset på råvaror kan stiga om överkonsumtionen fortsätter eller tillgången minskar. I många fall kan politiska åtgärder som syftar till att minska på bruket av en råvara, minska utsläppen eller skydda miljön höja priserna.

Stigande råvarupriser ökar behovet att finna lösningar inom cirkulär ekonomi.

Investeringar i trygga områden

I alla Deloittes scenarier förändras miljön på ett sätt som styr om investeringar till områden och länder med lägre risk än andra.

Speciellt om temperaturökningen avstannar vid 1,5 grader kommer områden som inte är beroende av kol att dra stor fördel.

Ökad kompetens viktig

Uppvärmningen kräver nya typer av kunnande inom företag och branscher.

Företagen måste kontinuerligt satsa på att utveckla nya produkter och utöka sitt kunnande. Det är viktigt då tillgången till råvaror minskar och branschernas struktur förändras.

Genom att förbereda sig på en anpassning till klimatförändringen och förändringar i verksamhetsmiljön kan företagen öka sin beredskap inför förändringar i produktion och kostnader.

De kan också bättre bedöma hur lönsamma olika typer av investeringar kan komma att vara.

Slutsatserna bygger på analyser av utmaningar både för industrin och servicebranscherna.

Rekommendationer till företag:

1) Företagen borde fundera på hur klimatförändringen kan slå mot dem och vara uppmärksamma på de världsdelar och länder där förändringar påverkar bolagets verksamhet.

2) Företagen borde kartlägga möjliga fysiska och samhälleliga förändringar som orsakas av klimatförändringen i dessa områden.

3) Företagen borde analysera hur olika klimatscenarier kan påverka bolagets verksamhet.

4) Företagen borde förbereda sig på olika åtgärder genom att göra upp en strategi och tidtabell för beslut som förändringarna kräver.

Den politiska utvecklingen

Enligt undersökningen ger en värld med fri handel alltid bättre resultat än en värld med protektionism.

Fri handel och långsam uppvärmning

Det bästa alternativet är därför en värld där handeln är fri och temperaturen stiger med bara 1,5 grader. Det scenariet förverkligas bara om alla länder deltar i arbetet mot klimatförändringen.

Den fria handeln sprider den bästa och modernaste miljövänliga tekniken till världens alla hörn. Effekten på ekonomin är positiv.

Finland kommer då att gynnas av en stor efterfrågan på finsk ren teknologi. Finansmarknaden stöder klimatsmart produktion och finländska bolag investerar utomlands där det är smartast med tanke på klimatriskerna.

Protektionism och långsam uppvärmning

I en mera protektionistisk värld kan utsläppen begränsas med koldioxidtullar. Handelskonflikter mellan länder är vanliga och ojämlikheten i världen ökar.

Små och fattiga länder måste ransonera livsmedel.

I ekonomin är produktionskedjorna då kortare än förr, och företagen använder så långt det är möjligt underleverantörer på hemmamarknaden.

Koldioxidtullarna förbättrar efterfrågan på finländska varor och tjänster i EU, men försämrar den på andra håll i världen. Råvarorna blir dyrare på grund av tullar och annan marknadsprotektionism.

Fri handel och snabb uppvärmning

Men fri handel garanterar inte låga utsläpp. Om endast Europa minskar sina utsläpp och övriga delar av världen struntar i kampen mot uppvärmningen kommer klimatet att värmas upp mycket snabbare än i de första scenarierna.

Då kommer överkonsumtionen att orsaka brist på naturresurser och priserna på mat och råvaror kommer att stiga. Utvecklingen gynnar de länder som är rika på naturresurser.

Storföretagen skaffar så lite råvaror som möjligt från riskområden. De går in på olika typer av marknader för att säkra tillgången till de krympande naturresurserna.

Finland lockar investeringar med sitt stabila klimat och sina stabila samhällsförhållanden. Försäkringsbranschen försäkrar ändå främst bara klimatsäkra objekt.

Protektionism och snabb uppvärmning

Om världen drabbas av både protektionism och bristande vilja att bekämpa klimatförändringen lever vi också i en värld av resursbrist och dyra råvaru- och matpriser.

Sannolikt styrs världen av populistiska ledare i stormakterna. Bristen på råvaror leder till konflikter mellan länder och levnadsstandarden sjunker speciellt i mindre länder.

Starka länder går igen in för kolonialism, vilket förvärrar regionala konflikter.

För Finland är EU:s inre marknad viktigare än förr eftersom det är svårt och dyrt att komma över råvaror.

Leveranskedjor och logistik måste förändras då extrema väderfenomen som torka och översvämningar stör transporterna på ett sätt som kan hota finländsk industri.

Skogen i Finland växer snabbare i värmen och regnmängderna ökar. Men också växt- och djursjukdomarna ökar markant.

Slutsatser

Alla ovan nämnda scenarier främjar cirkulär ekonomi.

Den globala uppvärmningen kommer att påverka tillgången till råvaror, logistikrutter och var produktionen kommer att vara belägen.

Samhällsförändringarna kommer att påverka olika länders lagstiftning, teknologi, migration och tillgången till kunnig arbetskraft.

Investeringarna kommer att koncentreras till områden som upplevs som mera säkra än andra.

Industrin kommer att lida mera av klimatförändringen än servicenäringarna.

Klimatförändringen kommer att öka invandringen till Finland. Ju mera klimatet värms upp, desto större blir migrationen.

Samhällsstrukturerna i Finland kan förändras om invandringen blir stor. Oberoende av invandringens omfattning är det viktigt att satsa på utbildning och integration.

För ett litet exportberoende land som Finland är ökad protektionism inom världshandeln negativ. Den minskar efterfrågan på finländska produkter och höjer priset på råvaror.

Ifall kampen mot klimatförändringen tar fart öppnas enorma marknader för ren teknologi. Om Finland vill dra nytta av dem måste vi satsa mera på ren teknologi.