Sju sätt att släppa fram din inre klimatkämpe

Det är en helt rationell känsla. Vad kan vi göra mot något så stort som klimatförändringen? Mot stora aktörer som globala företag? För att påverka miljardstater som Kina och Indien? Inte mycket.

Eller... det är det vi tror. Verkligheten ser annorlunda ut. Det vi behöver göra är att väcka våra inre klimatkämpar.

Ensamma kan vi kanske inte direkt påverka de stora aktörerna i spelet. Men är vi många tillsammans… då är det en annan sak.

Om vi alla kräver bättre lagstiftning, då kan lagstiftning ändras. Om vi alla minskar vår konsumtion, då minskar produktionen i världen. Om vi vill se en förändring i världen måste vi vara en del av den själva.

Och med handen på hjärtat, varför skulle vi inte alla vilja göra världen bättre? Det är vår värld, min värld, lika mycket som er och din värld. Vad är det värsta som kan hända? Att vi råkar göra världen bättre till ingen nytta?

Vi har samlat sju handfasta råd för dig som vill släppa fram din inre klimatkämpe och hjälpa den växa.

Med önskan om en lyckad klimatkamp!

1. Diskutera, agera, berätta

En av de viktigaste sakerna vi kan göra för att hjälpa varandra att inte skyffla undan miljöproblematiken är att se till att prata om den. Ju mer vi hör om andra människor som också tar problematiken på allvar, desto större skäl ser vi själva att vi bör göra likadant.

Vi måste tala om det, på ett enkelt men också allvarligt sätt. Då kommer det in i vår löpande dialog och blir en del av vår vardag

Per Espen Stoknes

Dagens diskussionsklimat, speciellt när det kommer till områden som politik och även klimatförändringar, är ofta väldigt polariserat. Trots utmaningarna och svårigheterna gäller det att inte ge upp. Det är via uppriktiga diskussioner det är möjligt att förstå andras synpunkter.

Det är också möjligt att identifiera ens egna förutfattade meningar och granska dem ur andra synvinklar och få ens diskussionspartner att göra detsamma.

Några bra tips för hur du kan agera för att en diskussion ska bli mer fruktbar är

• Var en aktiv lyssnare eller läsare.

• Se till att du förstår vad diskussionen handlar om.

• Var öppen för att ta till dig nya idéer och synvinklar.

• Testa dig själv om du förstår vad de andra i diskussionen säger.

• Ställ dig själv frågor medan du lyssnar eller läser.

Hoppas du får många fruktbara diskussioner till stånd! Vill du lära dig mer om konsten att diskutera finns det många resurser på nätet.

2. Närma dig naturen

I serien Klimatparadoxen träffar vi bland annat David Roxendal, som gav upp en karriär som programmerare och flyttade från Berlin till Dalarna i Sverige för att bli permakulturodlare. Davids råd till alla som känner att de skulle vilja ändra på något i sina liv är att ta sig tid att vistas ute i naturen.

Om vi inte rör oss i naturen vet vi inte vad det är vi håller på att gå miste om

David Roxendal

Ett stort problem är att allt fler av oss växer upp helt och hållet i stadsmiljöer, utan direkt kontakt med äkta natur. Davids tes är att om man ger naturen chansen och tiden, blir den en oumbärlig del av ens liv, och då vill man också gärna ta hand om den på alla sätt som bara är möjliga.

Forskning har visat att människan rört sig bort från naturen under de senaste sjuttio åren, inte bara rent fysiskt genom att flytta från landet till städerna, utan också inom till exempel kulturen.

En artikel frånPerspectives on Psychological Sciences för ett par år sedan konstaterade att naturen som ämne blivit mindre och mindre närvarande i böcker, musik och filmer ända sedan 1950-talet.

En förklaring är den ständigt ökande andelen möjligheter till underhållning som finns inomhus - TV, datorer, bio och så vidare.

Artikeln konstaterar att det finns orsak till oro; kulturprodukter har en stark koppling till samhället och kan frammana nyfikenhet, respekt och omtanke om naturen, om naturen skulle vara ett ämne som finns i produkterna. När så inte är fallet distanseras vi från naturen.

Det är inte bara forskarna som är oroliga. En undersökning i Sverige som Svenska Turistföreningen lät göra förra året visade att hälften av alla föräldrar anser att deras barn inte kommer ut i naturen tillräckligt. I Finland finns det flera kampanjer som har som målsättning att få ut folk i naturen mera, som Folkhälsans Naturkraft för familjer och Luonto-Liittos projekt.

Kort sagt är det viktigt att vara i naturen för att få en relation till den, uppskatta den och vilja ta hand om den. Speciellt i Finland behöver steget inte vara långt att komma ut i naturen. Och när du packar ryggsäcken och sätter på dig de bekväma skorna, ring till en kompis eller tre och gör det till en utflykt för fler!

3. Se över ditt liv och dina prioriteringar

Vad är det som egentligen är viktigt för dig? Vet du det? Eller har du en aning nånstans, en känsla i bakhuvudet, att allt inte är riktigt sådär som det borde vara, att livet kunde se annorlunda ut?

Det lönar sig inte att göra ändringar som man inte tycker om, för sådana ändringar kan man inte upprätthålla

Jan och Merja Forsman

Jan och Merja Forsman i Borgå fick vara med om ett projekt där målet var att se över sitt liv för att minska på familjens koldioxidavtryck. På bara några månader lyckades dom minska sina utsläpp betydligt.

- Ändra först bara lite på livsstilen så mår du bättre och sparar antagligen pengar. Det lönar sig inte att göra ändringar som man inte tycker om, för sådana ändringar kan man inte upprätthålla, säger de.

Det kan kännas som en tung sak att ta itu med, att göra en inventering av sitt eget liv och vad man anser vara viktigt. Men tänker vi på miljön är det en av de viktigare sakerna vi kan göra, i och med att det har inverkan på alla val vi gör.

Under de senaste dryga hundra åren har vårt samhälle byggts upp med en tanke om ständig tillväxt, om ökande konsumtion och därmed ökad produktion.

Möjlighet till den här expansionen har vi fått via förbrukningen av fossila bränslen - vilket vi alltså nu märker är en mindre bra sak.

Ju bättre vi kan försöka komma underfund med vad som verkligen är viktigt i våra liv (ett tips - det är sällan det viktigaste är att få en ny telefon eller beställa ett halvdussin klädesplagg från Kina) desto bättre kan vårt förhållande till miljön bli.

Då det t.ex. gäller kläder finns det många smarta lösningar för att minska på koldioxidavtrycket genom att använda kläderna längre eller hyra dem.

4. Rösta och engagera dig politiskt

I Klimatparadoxen talar vi också med personer som påverkar politiskt, både inifrån politiken och utanför. Båda sätten är bra på sina sätt - det viktiga är sist och slutligen att man gör någonting och engagerar sig.

Beslutsfattarna är färdiga att lyssna. Jag tror vi har haft mer påverkan än en enskild politiker.

Theo Levlin, Ilmastoveivi 2019

Att skriva på upprop och namninsamlingar för frågor man tror på är ett steg i rätt riktning. Att hitta grupper med likasinnade, delta i demonstrationer och vara i kontakt med olika makthavare är ännu ett steg. Vill vi engagera oss mera finns det många sätt:

Inom lokalpolitiken kan vi göra en insats genom att själv ställa upp i val för ett parti vi tycker för en vettig miljöpolitik. Om vi inte själv vill ställa upp kan vi engagera oss på andra sätt - som frivillig medarbetare exempelvis.

Även på regionalt och nationellt plan finns det anledning att engagera sig. Även om vi inte tänker oss en karriär som riksdagsledamot kan vi, via täta kontakter eller kanske som regional stödarbetare, påverka hur rikspolitiker ser på miljöproblematiken.

Eftersom utmaningarna vi står inför är globala till sin natur, är globala organisationer också ett bra sätt att påverka miljöpolitiken. De flesta organisationer har någon närvaro i Finland också, så det finns alla möjligheter att hitta någon att engagera sig i på olika nivåer.

Igen, det viktiga är inte hur mycket och intensivt vi engagerar oss, det viktiga är att vi engagerar oss överhuvudtaget.

5. Klimatkompensera

Det finns många delar av våra liv idag som kan kännas svåra att ge avkall på. Vill vi verkligen aldrig mera flyga på en södersemester? Måste vi alltid resa kollektivt i framtiden? Får vi aldrig med äta en rejäl biff?

Ett jätte-enkelt sätt att börja är att kompensera sitt eget avtryck.

Henrik Kniberg

Jo, det är klart att vi får. Men det vi kan försöka komma ihåg att göra är att klimatkompensera för våra val. Det finns många olika sätt att göra det på och många företag och organisationer som är ivriga att hjälpa just dig kompensera för ditt avtryck.

- Vi hade en teori - om vi kan få folk att ta ett litet steg kanske de tar fler sen. Forskningen stödde den teorin. Ett jätte-enkelt sätt att börja är att kompensera eget avtryck. Det är en riktig no-brainer, och inte ens särskilt dyrt, berättar Henrik Kniberg från Go Climate Neutral.

De hjälper enskilda personer, företag och organisationer att klimatkompensera sin tillvaro, och gör det genom att satsa pengarna i certifierade projekt runt om i världen där insatserna kan ha störst inverkan.

Men det finns många andra som också erbjuder möjligheten att klimatkompensera. Compensate i Finland är en icke-vinstdrivande organisation som hjälper dig betala bort ditt miljöavtryck.

Andra exempel är My Climate, en större global organsation och CO2Esto.

En fin bieffekt av att klimatkompensera är att vi börjar bry oss mer, vilket forskning har visat. Om vi tar ett första steg att göra nånting för miljön, som till exempel att kompensera för våra matval eller vår flygresa, börjar nästa steg genast kännas mycket mer överkomligt.

6. Se det positiva

Inre hållbarhet blir yttre hållbarhet, det leder till att vi också värnar om andra och om miljön.

Maria Österåker

Klimat- och miljödiskussionerna fokuserar ofta på det katastrofala, det hemska, undergången som väntar och alla utmaningar som återstår.

Men faktum är att det inte alls behöver bli sämre i ens liv bara för att man väljer att leva ett liv som är bättre också för miljön. I Klimatparadoxen talar Maria Österåker om hur den inre hållbarheten är lika viktig som den yttre hållbarheten:

- Inre hållbarhet är att kunna må bra fysiskt, men också att ens huvud ska orka med och inte stressa sönder sig. Jag tror att inre hållbarhet blir yttre hållbarhet, det leder till att vi också värnar om andra och om miljön, säger hon.

Det som skulle vara viktigt för oss alla att göra i miljösammanhang är att se till att sprida de bra och goda och inspirerande berättelserna.

Tala om saker som blivit bättre, inte om vad som håller på att bli sämre.

Tala om vilka möjligheter som öppnas upp, inte hur våra valmöjligheter börjar försvinna.

För varje dålig nyhet om miljön borde vi berätta om tre goda nyheter

Per Espen Stoknes

För varje dålig nyhet om miljön borde vi berätta om tre goda nyheter, bara för att se till att mänskligheten fortsättningsvis vill ta till sig budskap inte inte bara stänger av eller slutar lyssna.

Och om vi alla tar till oss några av råden och testar på några av lösningarna, har vi chansen att vara med och skapa våra egna goda nyheter.

7. Se murarna (kring dig själv och kring andra)

Det är något med hur vi talar om klimatfrågan som snabbt blir fel.

Per Espen Stoknes

Den norska psykologen Per Espen Stoknes har skrivit en bok som heter What we think about when we try not to think about global warming.

Enligt Stoknes har vi fem murar vi helt naturligt bygger upp kring oss, murar som hindrar oss från att se och acceptera vår egen roll i klimatsammanhang och som hindrar oss från att ta aktiva steg för att bli positiva krafter.

Per Espen Stoknes mentala murar

Öppna

Den norska psykologen Per Espen Stoknes skrev för ett par år sedan en bok som heter What we think about when we try not to think about global warming (Vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på den globala uppvärmningen).

Enligt Stoknes har vi fem murar vi helt naturligt bygger upp kring oss. Murar som hindrar oss från att se och acceptera vår egen roll i klimatsammanhang och som hindrar oss från att ta aktiva steg för att bli positiva krafter för miljön.

1. Distans

Den första muren kallar Stoknes för Distans. Kort sagt handlar den om att vi har svårt att bry oss om saker som känns långt borta, i tid eller i rum.

Någonting som forskare säger kommer att hända år 2050 känns inte särskilt angeläget för oss idag.

Blir det en översvämning någonstans i Asien är det inte något som vi direkt känner angår oss i Finland särskilt mycket.

Det är också svårt att bry sig om något som man inte ser eller känner av direkt. Till exempel är koldioxidhalten i atmosfären inget vi kan se med blotta ögat, så även om den ökar finns det inget vi kan uppfatta som ger oss det intrycket.

2. Domedag

Den andra muren, Domedag, handlar om hur negativa berättelser ofta motverkar sina syften.

Människan funkar rent psykologiskt så, enligt Stoknes, att när vi matas med alltför jobbiga budskap, då slutar vi lyssna. Vi vill inte höra om allt det tunga och negativa som forskare menar att framtiden kommer att föra med sig.

Det går till och med så långt att vi börjar vända oss mot dem som kommer med sådana budskap. Vi börjar se dem som domedagsprofeter och vägrar lyssna på vad de har att säga.

3. Dissonans

Den tredje muren kallar Stoknes för Dissonans och innebär att vi hamnar i en konflikt gällande hur vi lever våra liv.

Å ena sidan lever vi enligt en livsstil som skapats med hjälp av industrialisering och fossila bränslen under de senaste hundra åren. Vi är vana att kunna åka bil, äta importerad mat, boka solsemestrar till höstlovet och så vidare.

Samtidigt är det just de här valen som gör att vår inverkan på miljön blir negativ.

Konflikten vi hamnar i är alltså mellan hur vi tycker vi borde leva för att leva ett bra liv och hur vi egentligen borde leva för att inte skada miljön.

Tyvärr är människan jättebra på att trycka undan sådana här känslor av konflikt, och på så sätt slipper vi undan dissonansen - åtminstone för ett litet tag.

4. Förnekelse

Den fjärde muren, Förnekelse, är när dissonansen pågått så länge och tryckts undan så kraftigt att den ligger begravd djupt i vårt medvetande.

Då kan vi hamna i en känsla av förnekelse, som i sin tur kan vara så kraftig att vi slår ifrån oss när någon ifrågasätter våra val och våra liv.

Känslorna som väcks upp när någon börjar peta på denna vår undertryckta kunskap blir så starka att vi går till motattack istället för att acceptera att det kan finnas någon grund för kritiken.

5. Identitet

Till sist kommer vi till den femte muren, Identitet. Som namnet antyder handlar den om hur vi ser oss själva som människor, vilka värderingar vi har och hur vi tycker att samhället ska fungera.

Vill vi till exempel att staten ska lägga sig i våra liv så lite som möjligt, och istället låta oss bestämma själv om våra val, då blir vi inte glada åt alla de nya bestämmelserna och förbuden som föreslås i samband med att minska koldioxidutsläpp och nedsmutsning.

Ser vi att grundläggande delar av vår identitet handlar om att semestra lyxigt eller köra bränsleslukande fordon, då vill vi inte omfatta förslag och idéer som går mot de valen.

Man kan ta sig förbi murarna

Den goda nyheten är att alla dessa murar går att komma förbi, och de förändringar man inför i sitt liv behöver verkligen inte betyda att ens livskvalitet skulle gå ner - tvärtom.

Till exempel kommer man förbi domedagsmuren genom att se till att också berätta goda nyheter som har med klimatet att göra, som nya tekniska landvinningar eller vettiga politiska beslut till exempel.

Förnekelsemuren, att man inte vill veta av sin egen roll i klimatsammanhanget, kommer man över genom att helt enkelt tala om problemen och möjligheterna och inte låtsas som att de inte finns.

- Jag märkte att det är något med hur vi talar om klimatfrågan som snabbt blir fel, säger Stoknes. Diskussionerna blir destruktiva, inte konstruktiva. Jag kände att någon måste ta itu med det och sätta ord på det.

Hans forskning visar på en grundläggande sanning gällande vårt förhållande till klimatutmaningarna.

Det handlar inte om några fysiska hinder, inte heller om teknologiska. Det handlar inte ens om institutionella hinder.

De största hindren för att ta itu med vår egen roll i klimatsammanhanget har att göra med våra egna tankesätt och våra egna handlingar och hur vi kopplar dem till vem vi är.

Men alla dessa murar går att komma förbi, och de förändringar man inför behöver verkligen inte betyda att ens livskvalitet skulle gå ner - tvärtom.

För mer hjälp att hitta hindren du själv omedvetet ställer upp för dig, för att inte behöva ta stegen framåt och bli en aktiv miljökämpe, kan du se på vår serie Klimatparadoxen som finns på YLE Arenan just nu.

Där får du också se många exempel på människor som hittat en väg framåt som passar just dem… och kanske kan tjäna som inspiration för oss andra.

Här hittar du serien:
Serien Klimatparadoxen på Arenan.