Polisen ska ta i bruk kroppskameror i hela landet – men bara en bråkdel av videorna har hittills använts som bevis
En video inspelad med en liten kamera fäst i brösthöjd på overallen kan vara ett avgörande bevis under en rättegång. I fyra års tid har polisen testat kroppskameror som ska samla in bevismaterial och öka polisens och medborgarnas rättsskydd. Enligt Yles undersökning används dock endast en bråkdel av det filmade materialet som bevis i brottsundersökningar och rättegångar.
Kroppskameran är en liten kamera som polisen kan fästa till exempel i uniformen eller på hjälmen. Polisinrättningen i Helsingfors har använt kamerorna sedan december 2015.
De videor som filmas med kamerorna kan vara värdefulla bevis i brottsutredningar och rättegångar.
Resultaten från de fyra åren är ändå magra – endast en bråkdel av materialet som samlades in användes som bevismaterial.
Trots det ska kroppskamerorna bli en del av polisuniformen. Polisstyrelsens förhoppning är att alla landets polisinrättningar använder kamerorna i slutet av året.
Kamerorna förväntas förbättra polisens arbetssäkerhet och minska våldsamt motstånd mot polisen. De kan också öka både polisens och medborgarnas rättsskydd.
Ett uppmärksammat fall i USA påverkade också Finland
Allt började med det uppmärksammade fallet i USA hösten 2014 då polisen sköt ihjäl 18-åriga Michael Brown i Ferguson, Missouri.
Enligt polisen hade Brown uppträtt hotfullt och försökt ta ett polisvapen.
Ögonvittnen hade olika uppfattningar om ifall Brown hade försökt ge sig eller fly från polisen då polisen sköt mot honom. Brown var obeväpnad.
Polismannen åtalades aldrig i fallet.
Ett år senare, till viss del som ett resultat av skjutningen i Ferguson, tog polisen i USA i bruk kroppskameror.
Nyheten uppmärksammades också i Finland. Överkommissarie Jussi Huhtela hade läst om kamerorna tidigare men blev nu mer övertygad om deras värde.
Det var på hans initiativ som Polisinrättningen i Helsingfors ansökte om tillstånd att testa kroppskameror.
Polisinrättningen beställde 30 kameror och enligt Huhtela låg den totala kostnaden för utrustningen på omkring 15 000–20 000 euro.
Bara 6,6 procent av det filmade materialet sparades
Samma begränsningar som för annan inspelningsutrustning gäller också för kroppskamerorna. Det är alltid den enskilda polisen som fattar beslutet att starta och avsluta en inspelning.
Kameran kopplas på endast då det behövs.
Efter arbetsturen går polisen igenom videomaterialet och skriver upp ifall det innehåller möjliga bevis. Resten av materialet förstörs inom ett dygn.
Under fyra år har kamerorna spelat in sammanlagt 20 443 videor. Av dem sparades endast 1 352. I timmar ligger antalet inspelat material på 2300 timmar, varav 150 timmar sparades.
Det är ungefär 6,6 procent av allt material som spelats in.
De låga siffrorna var en överraskning för Polisstyrelsen.
- Det är ganska lite med tanke på hur många sidor av anteckningar en enskild konstapel eventuellt måste skriva utgående från materialet, säger polisinspektör Konsta Arvelin.
Helsingforspolisen har inte statistik över hur stor del av det sparade materialet som verkligen använts i förundersökningar.
Polisen uppger att den största nyttan av videorna har varit då de kunnat motvisa falska anklagelser om deras arbete.
Ett exempel var i augusti 2016, då polisen grep en person som kastade en rökpatron mot en folkmassa under en fotbollsmatch.
Personen påstod att polisen använde överdrivet våld vid gripandet, men polisen kunde med hjälp av videon bevisa att anklagelserna inte stämde.
I videon kan du se material från gripandet.
Människans minne är opålitligt
Videor, filmade av ögonvittnen, används i allt högre grad under rättegångar och fördelen med dem är att de förblir oförändrade i flera år – till skillnad från människans minne.
- Människans sinne är inte som en kamera. Även om man försöker hålla minnet oförändrat, förändras det varje gång någon pratar om det eller då man läser en nyhet om det, säger tingsdomare Petra Spring.
Spring har själv agerat domare i ett fall där en video inspelad med en kroppskamera användes som bevis. Enligt henne är det mycket möjligt att videon i fråga var ett avgörande bevis i fallet.
Kamerorna tas i bruk i hela landet
Under de senaste tio åren har antalet kameror som används av polisen mångdubblats.
Målet är att kroppskamerorna tas i bruk i hela landet under 2020. En finansiering på cirka 300 000 euro har öronmärkts för projektet.
Vid polisinrättningen i Helsingfors lade man nästan ner testet med kroppskameror hösten 2019. Nästan alla kameror hade gått sönder under årens lopp och kunde inte längre repareras.
Mot slutet av året fick projektet luft under vingarna igen och polisinrättningen beställde 30 nya kameror.
Artikeln är en förkortad översättning på "Yle selvitti: Poliisin kuvaamat haalarikameravideot päätyvät harvoin todisteeksi – tältä videomateriaali näyttää" skriven av Johanna Mattinen, Eetu Pietarinen och Joel Kanerva.