Kolumn: Svårt att prata om pengar och privilegier

I Norden vill vi att alla ska ha samma förutsättningar och möjligheter. Det är en bra idé som vi kommit långt på vägen till att förverkliga, men trots det finns privilegier av olika grad.

Det är både svårt och fult att prata om pengar. Vi finländare är extremt dåliga på det, ändå lusläser vi skattelistan och älskar att skvallra. Vi har åsikter om hur andra borde spara och hur de spenderar.

Det går inte att förneka att pengar styr samhället och vi vill väl alla ha mer av dem. Men de betyder så olika saker för oss, värdet på en euro kan vara helt olika beroende på vem du frågar och hur deras livssituation ser ut just då.

När vi gjorde avsnittet om pengar till serien Utanför Boxen med Axel Åhman pratade vi med Saga Nyrén som berättade sin historia. En ung ensamstående tvåbarnsmamma som stora delar av sitt vuxna liv levt under fattigdomsgränsen men målmedvetet tagit sig fram, studerat och skaffat sig en utbildning i en bransch där det finns jobb.

Vi har åsikter om hur andra borde spara och hur de spenderar.

När hon berättade om hur vardagen sett ut under flera år, att hon levt på 350 euro i månaden efter att fasta kostnader var betalda, fick jag verkligen satt saker i ett nytt perspektiv.

Jag tänkte tillbaka på de gånger under studietiden som jag tyckte att jag hade det lite knapert.
Nä, det hade jag inte. Dubbla utgifterna, minska inkomsterna och lägg till två barn i den mixen så ska du få se på utmaning din lilla skit, skulle jag vilja säga till mig själv de gångerna.

Jag har alltid jobbat mycket, och i en sådan bransch där det varit möjligt att göra det vid sidan av studier, på distans och med flexibla arbetstider. Men alla har inte den möjligheten.

Och det är där nånstans kärnan kommer fram: Vi har inte samma förutsättningar.
Fast vi bor mitt i den nordiska välfärdsstaten med gratis skola som ska ge alla samma möjligheter så spelar så mycket annat in också.
Fysisk och psykisk hälsa, händelser i livet och skyddsnät hemifrån som ger någon sorts grundtrygghet bara för att nämna några saker är några av de omständigheter som kan nämnas.

Rasmus Mannerström, socialpsykolog berättade för mig om ett experiment där två personer spelat Monopol. Den ena startade spelet med dubbelt mer pengar och vann givetvis.
Trots att vinnaren visste att utgångsläget varit orättvist, lyckades ändå hen alltid förklara och resonera varför just hen spelat lite bättre och vilka drag som varit smarta och avgörande för vinsten.

Till och med i ett riggat spel tolkar vinnaren resultatet till sin fördel.

Vi vill alla lyfta fram hur hårt vi jobbar och hur duktiga vi är, att vi har förtjänat allt vi har. Vi vill både berätta och tro på berättelser om den amerikanska drömmen att vara “self made”.

Givetvis finns de berättelserna också, och det handlar inte om att ta bort något från någon, att degradera hårt arbete eller välförtjänta framgångar. Utan om att se sig i spegeln, förstå andras perspektiv och varifrån de kommer.

Vi måste se våra egna privilegier och genuint vilja förstå varandra. Att vara medveten om att man själv eller andra haft fördelar, tur och möjligheter som andra saknat är en central startpunkt för att kunna mötas.