Finländska mobilspel tjänar pengar på kritiserad metod - forskare: "Finns skäl till oro"

Finländska mobilspelsföretag tjänar pengar på en modell som har koppling till penningspel och skuldsättning. Spelbranschen är idag nästan helt oreglerad och många av dem som spelar är barn. Men finländska myndigheter ingriper inte.

- Det är samma känsla som när du spelar på en spelautomat eller lämnar in lottoraden. Dels den där akuta känslan, vad man får, men också drömmen om att göra en vinst, säger John Kronberg, viceordförande för finlandssvenska Pargas Gaming Community.

Kronberg pratar om känslan när man öppnar en loot box, eller det försvenskade lootlåda i spelet Counter-Strike: Global Offensive (CS:GO). Lootlådor är ett samlingsbegrepp för köp av slumpat innehåll i datorspel. År 2018 blev CS:GO gratis att ladda ner och spela. Företaget bakom spelet tjänar nu pengar på mikrotransaktioner, som köp av lootlådor, i spelet.

Spelarna vill ha kosmetiska tilläggsdelar, till exempel ett nytt utseende på vapnet eller snygga handskar i spelen - dessa kallas för skins.

Skins kan antingen köpas på en virtuell marknad, eller genom köp av lootlådor som innehåller ett vid köptillfället okänt skin. Skins har ett värde och de dyraste på marknaden kostar idag runt tvåtusen euro. Videor på människor som öppnar lootlådor är populära på Youtube.

Inga åldersgränser

I anmälningar som kommit in till konsumenttvistenämnden avlöser oroliga föräldrars berättelser varandra. De skriver om barn som spelat bort tusentals euro på olika spel, som innehåller lootlådor, från finländska Supercells Clash Royale till amerikanska EA Sports Fifa. I de flesta fall får föräldrarna tillbaka pengarna och det finns rapporter som visar att allt färre föräldrar låter sina barn göra köp inom spel. Men det finns ändå en oro.

- Det känns lite som att till och med filmbranschen är mer reglerad än spelbranschen, säger Helmi Korhonen, planerare för projektet Digipelirajat’on som arbetar med unga som spelar för mycket datorspel.

Det finns idag ingen åldersgräns för spel med lootlådor.

- Datorspelsbranschen är större än filmbranschen, men regleras inte egentligen över huvud taget. Lootlådorna finns i en gråzon och ingen vet riktigt hur långt denna gråzon sträcker sig, fortsätter hon.

Flera forskare och experter inom spelvärlden är oroliga för den normalisering av penningspel som öppnandet av lootlådor i tidig ålder kan leda till. Men problemet är större än så då forskning också visat att det finns en tydlig koppling mellan problemspel om pengar och öppnandet av lootlådor.

Drömmen om ett dyrt skin

Att öppna en lootlåda i Counter-Strike kostar knappt tre euro, och innehållet i den slumpas till synes fram. Oftast får du något som är värt betydligt mindre än din insats, men drömmen om att du kan få ett skin som du kan sälja för över tusen euro gör det lockande att öppna lådorna.

- Spel med lootlådor har börjat likna penningspel mer och mer och penningspel har börjat likna videospel och få lite mer element av det, säger överinspektör Mikko Cantell vid polisens lotteriförvaltning.

I oktober 2017 fick polisen in en anmälan om att undersöka om lootlådor bryter mot finländsk lag. Anmälaren var som spelare orolig över den explosiva ökningen av lootlådor inom spel och anklagade spelbolag för att använda sig av hasardspelsliknande element i spelen och därmed bryta mot finländsk lotterilagstiftning, då spelföretagen inte har tillstånd att anordna lotteri.

I anmälan nämndes två spel men eftersom företagen som ger ut spelen var amerikanska valde polisen att inte inleda en förundersökning då man ansåg att finländsk lag inte kan tillämpas.

Det anmälningen i praktiken gav upphov till var att lotteriförvaltningen kom med ett utlåtande om lootlådor i förhållande till finländsk lag. Lootlådor bryter mot finländsk lotterilagstiftning om följande kriterier uppfylls: lådan kan köpas för pengar, lådans innehåll slumpas fram och lådans innehåll har ett reellt penningvärde och kan säljas antingen inom spelet eller på tredjeparts plattformer.

I det amerikanska spelet Counter-Strike öppnas lådorna med pengar och innehållet kan ha ett reellt penningvärde. Lotteriförvaltningen har, tillsammans med sina nordiska kollegor, varit i kontakt med Valve, företaget bakom Counter-Strike, för att upplysa dem om den nationella lagstiftningen. I nuläget får ändå spelet fortsätta sin verksamhet som förr i Finland.

I flera mobilspel, så som finländska Supercells nyaste spel Brawl Stars, kan lådorna köpas med spelets egna valuta som du antingen kan tjäna genom att spela, eller genom att betala en summa äkta pengar. Innehållet i lådan slumpas fram men kan inte säljas i själva spelet.

- Spelkonton kan inte ses som vinster, det kan finnas olika avatarer eller varor som man kan skaffa från själva spelandet, säger Cantell och säger att de på lotteriförvaltningen fokuserar på själva lottningskedjan, alltså de tre kriterier som nämndes ovan.

När jag letar hittar jag ändå flera nätsidor som illegalt säljer hela spelkonton, med avatarer som kan fås i lootlådor. När jag visar sidorna för lotteriförvaltningen säger Cantell att man kan säga att de ligger i en juridisk gråzon.

- Det tyder på ett penningvärde. Men jag skulle tillägga att vi inte har granskat saken, säger Cantell.

Kommer en sådan undersökning att göras?

- Kan hända.

Det faktum att du kan köpa lådorna för äkta pengar och att innehållet i dem slumpas fram har gjort att forskare, spelare och lagstiftare i andra länder har liknat dem vid penningspel.

De finländska spelbolagens lootlådor kan ändå inte direkt klassas som lotteri (och därmed vara olagliga) enligt lotteriförvaltningen då det är spelkonton som säljs på nätet, inte själva innehållet i lootlådorna.

Vad kan spelföretagen göra?

Flera finländska spelföretag använder sig av lootlådor i sina spel, och modellen blir allt populärare. Spotlight försöker få en intervju med Supcercell, och blir bjudna till företagets kontor i centrala Helsingfors för en diskussion inför en eventuell intervju.

Efter diskussionen skickar Supercell ett mail där de meddelar att de inte tänker ställa upp på intervju, och hänvisar istället till spelbranschens paraplyorganisation Neogames. Supercell anser att det här är en branschfråga, och inte en fråga som de som enskilt företag vill svara på.

Det enda officiella svaret Spotlight får från den finländska mobilspelsjätten är följande:

"Enligt oss är det här inte hasardspel, och om det någon gång klassas som det, följer Supercell finländsk lagstiftning"

På Neogames anser man att lootlådorna borde diskuteras ur ett konsumentskyddsperspektiv och samtidigt lämna frågan om de kan klassas som lotteri eller inte.

- Frågan är vad som är möjligt att göra från spelutvecklarens håll. Om tredjeparts plattformer inte kan stängas ner utan myndighetshjälp så kan inte spelutvecklaren göra så mycket, säger KooPee Hiltunen, direktör på Neogames.

Man kan göra något åt lootlådorna ändå?

- Ja, lootlådorna kan spelutvecklare påverka. De kan bestämma om spelet innehåller lootlådor eller inte.

Men Hiltunen tror inte att den internationella diskussionen kring lootlådor kommer att leda till ett förbud.

- Om vi utgår från att lootlådorna förbjuds så om det finns någon logik i det här så borde alla samlarkort undersökas. Mekaniken i dem är ju precis likadan.

“En galen whataboutism”

Argumentet att lootlådorna kan liknas vid fysiska pokemon- eller fotbollskort är vanligt inom datorspelsbranschen. I december 2019 publicerade David Zendle, spelforskare vid University of York, tillsammans några kollegor en undersökning där de visar att fysiska kortspel inte har samma effekt och kopplingar till problemspel med pengar som lootlådor.

Zendle har i tidigare forskning visat att det finns en koppling mellan problemspel med pengar och öppnandet av lootlådor. Ju mer pengar spelare lägger på lootlådor, desto grövre är i regel deras problemspelande.

- Visst kan man likna lootlådorna vid samlarkort, men det är på sätt och vis ett galet argument. Det är en desperat whataboutism från spelbranschen för att sätta fokus på något annat. Fokusera på Kinderägg och samlarkort, fokusera inte på oss, säger Zendle.

Diskussionen kring lootlådorna har länge handlat om konsol- och PC-spelens överraskningsmekanismer, men enligt Zendle finns det goda skäl att vara orolig över mobilspelens lootlådor.

- Det är ofta betydligt svårare att se vad människor gör på sina mobiler och barn har ofta en egen mobiltelefon, säger han.

I bland annat Belgien och Nederländerna klassas lootlådor som hasardspel, vilket har gjort att vissa spel har varit tvungna att ta bort lådorna ur spelen. I Sverige har socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi sagt att nationell lagstiftning kan införas.

- Regeringen menar att frågan om lootlådor ska ses som en fråga som rör spel om pengar, därmed innebär det också att vi har nolltolerans mot att barn lockas in till spelande om pengar, säger Shekarabi till Dagens Industri.

Det sker också en viss självreglering inom branschen. Konsoljättarna Sony, Microsoft och Nintendo har från och med i år infört regler att spelen måste visa hur stor sannolikhet det är att man får ett visst föremål i lootlådorna. På mobilsidan har liknande regler redan implementerats.

Till skillnad från flera andra europeiska länder har varken Finlands regering eller konkurrens- och konsumentverket granskat lootlådorna.

Spotlight har sökt flera finländska spelföretag samt amerikanska Valve, men inte fått någon intervju inom utsatt tid.