Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Varm och regnig vinter ökar risken för algblomningar i sommar

Från 2020
Uppdaterad 23.01.2020 08:24.
Jonna Engström-Öst på en brygga vid Tvärminne zoologiska station.
Bildtext Specialforskare Jonna Engström-Öst befarar att det blir en kraftig algblomning i våra vatten också i sommar.
Bild: Maria Wasström / Yle

Det ovanligt milda vintervädret har lett till det som kallas marin värmebölja. Det säger specialforskare Jonna Engström-Öst vid Yrkeshögskolan Novia.

Vi träffas på stranden vid Tvärminne zoologiska station i Hangö där hon jobbar för tillfället.

Himlen färgas rosa av morgonsolen som stiger upp bakom holmarna utanför fältstationen. Havet ligger isfritt och temperaturen är flera grader över nollstrecket. Inget tyder på att det är en morgon i januari som gryr.

Skärgårdslandskap med morgonrodnad.
Bildtext Tvärminne zoologiska station ligger vackert inbäddat i ett skärgårdslandskap.
Bild: Maria Wasström / Yle

Den marina värmeböljan innebär en lång period av varmare temperaturer än normalt i våra havsvatten.

- Den marina värmeböljan inleddes redan före jul. Havsvattnet är nu cirka två grader varmare än det klimatologiska medelvärdet, säger Jonna Engström-Öst.

Mycket regn orsakar översvämningar

Normalt under vintrarna här hos oss faller nederbörden i form av snö. Nu har den i stället kommit som regn och markområden och vattendrag har översvämmats av de stora mängderna vatten.

Jonna Engström-Öst på en brygga vid Tvärminne zoologiska station.
Bildtext Januari har varit ovanligt varm, konstaterar Jonna Engström-Öst som så sent som i går tog sig ett dopp i havet just på denna plats.
Bild: Maria Wasström / Yle

- Regnen är på det sättet problematiska att de drar med sig organiskt material och näring från skog och mark och åkrar som sedan rinner ut i vattendragen och bidrar till övergödningen.

Brygga vid Tvärminne zoologiska station i Hangö.
Bildtext Även om vintern är en lugnare period på Tvärminne zoologiska station fortgår forskningsarbetena året runt.
Bild: Maria Wasström / Yle

Närsalter som kväve och fosfor i vattnet används sedan av växter och alger i våra hav.

När det biologiska materialet bryts ner används syre och kan bidra till syrebrist i våra kustvatten. I samband med det frigörs också växthusgasen koldioxid.

Regnen gör att salthalten sjunker i havet

Regnen bidrar också till att salthalten sjunker i våra hav och ökar skiktningen i vattnet.

Skillnaden i salthalt mellan yta och botten ökar. Vattnet blandas inte om och risken för syrebrist ökar.

Ökande temperatur i ytvattnet bidrar också till ökande skiktning mellan yta och botten.

Varmt och kallt vatten blandas dåligt eftersom de har olika täthet.

En isfri vinter gör att syrerikt vatten når djupare områden, men istäcket är ändå att föredra eftersom uppvärmningens effekter är så kraftiga.

När övergödningen ökar leder det också till mer koldioxidutsläpp.

Syrebristen är en ond cirkel som är svår att bryta

Jonna Engström-Öst.

Grumligt vatten som följd av kraftiga regn kan också vara ett problem för fiskar som använder sitt synsinne när de jagar föda.

Gynnsamma förutsättningar för alger

Eftersom det sköljts ut mycket fosfor i vattendragen kan det öka risken för algblomning i sommar.

I det här skedet är det ändå svårt att säga hurdan algsommar det blir eftersom väder och vind också spelar in.

Dessutom påverkas algblomningen av i hurdan omfattning näringsämnen från havsbottnen väller upp till ytan och gynnar cyanobakterierna.

Diskussion om artikeln