Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

75 år sedan helvetesportarna öppnades – bara några tusen fångar vid liv i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau

Från 2020
Uppdaterad 27.01.2020 16:32.
Barn och sjukvårdspersonal i Auschwitz-Birkenau samma dag som Röda armén intog lägret 27.1.1945.
Bildtext Barn och sjukvårdspersonal i Auschwitz-Birkenau samma dag som Röda armén intog lägret i januari 1945.

När Röda arméns soldater nådde fram till Nazitysklands största koncentrations- och förintelseläger Auschwitz-Birkenau hittade de bara kring 7 000 fångar vid liv, många av dem barn. Nazisterna gasade ihjäl över 1,1 miljoner människor, främst judar, i lägret.

Röda arméns trupper befriade Auschwitz-Birkenau för exakt 75 år sedan, den 27:e januari 1945. Idag uppmärksammas Minnesdagen för Förintelsens offer runt om i världen och överlevande och dignitärer deltar i högtidligheter vid Auschwitz-Birkenau. Svenska Yle uppmärksammar minnesdagen genom livesändningar, artiklar och diskussioner.

Bland andra Republikens president Sauli Niinistö reser idag till Polen för att delta i minnesdagen. Niinistö kommenterade skadegörelsen av judarnas synagoga i Åbo i samband med sitt besök på koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Enligt Niinistö är skadegörelsen mycket upprörande och en fråga om utbredd rasism.

Förintelseöverlevare vid minnesceremoni 75 år efter att Auschwitz befriades.
Bildtext Förintelseöverlevare under minnesceremonin 27.1.2020.
Bild: /All Over Press
Fångar anländer till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau i juni 1944.
Bildtext Fångar anländer till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau i juni 1944.
Bild: Prisma by Dukas Presseagentur GmbH / Alamy/All Over Press

Över 1,3 miljoner människor deporterades till Auschwitz-Birkenau och kring 1,1 miljon av dem mördades systematiskt på lägret mellan 1942 och 1945.

Nazisterna genomförde också grymma medicinska försök på fångarna, ofta på barn.

De flesta av fångarna på Auschwitz-Birkenau var judar från Europa som tvingades till arbete eller gasades ihjäl direkt. Bland fångarna fanns också romer, polacker, sovjetiska krigsfångar, homosexuella och andra som nazisterna klassade som ”asociala element” och ”undermänniskor”.

Bilder på sovjetiska krigsfångar på koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau.
Bildtext Bilder på sovjetiska krigsfångar på Auschwitz-Birkenau.
Bild: VPC Travel Photo / Alamy/All Over Press

Auschwitz-Birkenau byggdes nära Oświęcim i södra Polen som ett fång- och arbetsläger och för att kunna förverkliga Förintelsen, nazisternas folkmord på omkring sex miljoner judar före och under andra världskriget.

Nazistregimen mördade sammanlagt kring elva miljoner människor.

Deporteringarna till lägret kulminerade sommaren 1944 då en knapp halv miljon ungerska judar fördes till Auschwitz-Birkenau. De flesta skickades direkt till gaskamrarna.

Glasögon som tillhört Auschwitzoffer.
Bildtext Glasögon som tillhört Auschwitzoffer.

Vid samma tidpunkt insåg nazisterna att de höll på att förlora kriget och började evakuera koncentrations- och förintelselägren. Nazisterna började montera ned Auschwitz-Birkenau hösten 1944 och förstörde gaskamrar och mycket av bevisen på deras dödsmaskineri.

Fångarna som evakuerades tvingades ut på så kallade dödsmarscher mot andra läger. Auschwitz-Birkenau evakuerades kort före befrielsen, i januari 1945, och 60 000 fångar tvingades på marsch.

Uppskattningsvis 15 000 av dem dog av kyla, utmattning eller sköts ihjäl på vägen.

De som klarade marschen sattes på tåg mot andra läger, men många bland annat svalt eller frös ihjäl på tågen.

På väg till gaskammaren i Auschwitz i maj 1944.
Bildtext Kvinna och barn på Auschwitz-Birkenau i juni 1944.
Bild: Deutsches Bundesarchiv.

An efter att allierade trupper avancerade mot Berlin hittade de flera hundra koncentrationsläger. Totalt upprätthöll nazisterna tiotusentals läger i form av arbets-, transit-, koncentrations- och förintelseläger samt bland annat ghetton och fängelser.

Många av fångarna som befriades från lägren var så sjuka och svaga att de dog kort efteråt. Deras utmärglade kroppar tålde till exempel inte mat efter så långa tider av svält.

För dem som överlevde var livet svårt efter befrielsen eftersom många saknade familj och någonstans att ta vägen.

Utmärglade Auschwitzfångar fotade efter att lägre befriades 1945.
Bildtext Utmärglade Auschwitzfångar fotograferades efter att lägret befriades 1945.
Bild: ullstein bild - Imagno / Votava/ All Over Press
Bildmontaget visar händer med nummeridentifikation från koncentrationslägret Auschwitz.
Bildtext Utmärkande för fångarna på Auschwitz-Birkenau var att de tatuerades med ett identifikationsnummer som på bilden ovan.
Bild: AFP / Lehtikuva

Malka Zaken, 91, deporterades till det ökända lägret som 12-åring och fick där i uppgift att vika fångarnas kläder efter att de gasats ihjäl. Det berättar Zaken i en intervju till nyhetsbyrån AFP inför 75-årsminnesdagen.

Zaken överlevde lägret, men nazisterna mördade hennes mor.

Malka Zaken, 91, överlevde koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, men nazisterna dödade hennes mor.
Bildtext 91-åriga Malka Zaken överlevde koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, men nazisterna dödade hennes mor.
Bild: AFP / Lehtikuva

Dockan som hon har i famnen ger tröst när sorgen och minnena känns som värst. Zaken föddes i Grekland men flyttade efter andra världskriget till Israel.

Besökare vid Auschwitz-Birkenaus i Oswicim i Polen.
Bildtext Auschwitz-Birkenau har fungerat som museum sedan juni 1947. Bilden togs inför tyska förbundskanslern Angela Merkels första officiella besök i Auschwitz som skedde så sent som i december i fjol trots att Merkel lett landet i nästan 15 år. Merkel har besökt andra koncentrations- och förintelseläger, bland annat Dachau, och till exempel Israels monument för hågkomsten av Förintelsen Yad Vashem. Hon har inte gett någon förklaring till Auschwitzbesökets tidpunkt, men bedömare anser att pressen på Merkel har ökat för att tydligare motsätta sig det antisemitiska våldet i Tyskland.
Bild: AFP / Lehtikuva
Fångbaracker på förintelselägret Auschwitz-Birkenau.
Bildtext Fångbaracker på förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Nazisterna mördade över sex miljoner människor under andra världskriget, de flesta judar.
Bild: Israel images / Alamy/All Over Press
Den kännspaka skylten ovanför ingången till koncentrationslägret Auschwitz
Bildtext Skylten "Arbeit macht frei" (tyska, ’Arbete skapar frihet’) över lägerporten är en symbol för nazisternas skoningslösa förintelsemaskineri. Skyltar med den grova lögnen fanns också på andra koncentrationsläger i Nazityskland men den i Auschwitz-Birkenau är speciell i och med att den är vågig. Den ursprungliga skylten tillverkades i en verkstad av polska fångar sommaren 1940.
Bild: EPA/ JACEK BEDNARCZYK
En man sörjer under en ceremoni i Auschwitz som ordnades 75 år efter att lägret befriades.
Bildtext En man sörjer under minnesceremonin i Auschwitz, 75 år efter att lägret intogs av den Röda armén.
Bild: /All Over Press

Svenska Yle uppmärksammar minnesdagen genom livesändningar, artiklar och diskussioner.

Dagens Slaget efter 12 gästades av Piotr Zettinger som flydde undan nazisterna som fyraåring, och överlevde. I diskussionen deltar också forskardoktor Kasper Braskén från Åbo Akademi som forskar i antifascistiska motståndsrörelser. Lyssna på diskussionen här:

Vi gästar också den judiska församlingen i Åbo där de flesta någon kontakt till Förintelsen, så det är någonting man inte behöver eller vill prata om väldigt mycket. En av dem är Harry Serlo. Hans mamma var född i Danmark och var en av dem som flydde undan tyskarna. Flykten var dramatisk, med båt över till Sverige i sista stund.

- Min mor var 15 minuter från att skickas till koncentrationsläger.

Uppdaterad klockan 16:32 med Sauli Niinistös kommentarer.

Diskussion om artikeln