Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Internationella domstolen kräver att Myanmar gör allt för att skydda förföljda muslimer – rohingyerna jublar men är också skeptiska

Från 2020
Uppdaterad 23.01.2020 16:10.
Internationella domstolens president Abdulqawi Ahmed Yusuf (andra från höger) säger att rohingyerna fortfarande är extrem utsatta
Bildtext Internationella domstolens president Abdulqawi Ahmed Yusuf (andra från höger) varnar för att rohingyerna fortfarande är extrem utsatta.

Internationella domstolen i Haag kräver att Myanmar vidtar omedelbara åtgärder för att skydda sin muslimska rohingya-minoritet. Myanmar bör göra allt det kan för att förhindra fortsatta övergrepp och förföljelser av rohingyer, kräver domstolen.

Beslutet är ett första steg i en unik rättegång, som ska slå fast om Myanmar har gjort sig skyldigt till folkmord.

Över 700 000 rohingyer tvingades fly från Myanmar då den buddhist- och militärdominerade regeringen inledde en offensiv mot den muslimska minoriteten i delstaten Rakhine år 2017.

Myanmars ledare, Nobels fredspristagare Aung Sang Suu Kyi, har fått hård kritik världen över för att hon inte stoppade förföljelserna och för att hon i stället har försvarat militären.

Myanmar har blivit ökänt och chansen är liten att Myanmar lyssnar på omvärlden

Rohingyaledaren Abdul Jalil

Domstolens president Abdulqawi Ahmed Yusuf konstaterade efter det enhälliga beslutet, att han är av den åsikten "att rohingyerna fortsättningsvis är extremt utsatta, vilket skapar internationella juridiska åtaganden för Myanmar."

Domstolen kräver att Myanmar inom fyra månader redogör för vad som har gjorts för att skydda rohingyer. Därefter vill domstolen var sjätte månad ha rapporter om hur åtgärderna har framskridit.

Rohingyaflyktingar tar sig från Burma till Bangladesh
Bildtext Över 700 000 rohingyer flydde från Myanmar till grannlandet Bangladesh undan massakrer och pogromer år 2017.
Bild: EPA

Beslutet togs emot med glädje bland rohingyer världen över. Aktivisten och flyktingen Yasmin Ullah som numera bor i Vancouver i västra Kanada, var på plats i Haag då beslutet kungjordes.

– Det här betyder så mycket för oss eftersom domarna i dag enhälligt beslöt att skydda rohingyer och beslutet är juridiskt bindande, sa Ullah.

Rohingyaledaren Abdul Jalil som nyhetsbyrån AP intervjuade på flyktinglägret Kutupalong i Bangladesh, var likaså glad men också skeptisk.

– Det här är goda nyheter och vi tackar domstolen för beslutet som bevisar att Myanmar har blivit en nation av torterare. Myanmar har blivit ökänt och vi litar inte på det. Chansen är liten att Myanmar lyssnar på omvärlden.

Människorättsorganisationer som Human Rights Watch var också nöjda.

– Domstolens beslut att tvinga Myanmar att vidta konkreta åtgärder för att förhindra ett folkmord är en milstolpe i försöken att förhindra fortsatta grymheter mot ett av världens mest förföljda folk, säger människorättsjuristen Param-Preet Singh vid Human Rights Watch.

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi försvarade militäroffensiven mot rohingyer då folkmordsrättegången inleddes i Haag i december.
Bildtext Myanmars ledare Aung San Suu Kyi försvarade militäroffensiven mot rohingyer då folkmordsrättegången inleddes i Haag i december.

Folkmordsrättegången mot Myanmar inleddes på Gambias initiativ. Gambia talar för alla medlemmar i de Islamiska ländernas samarbetsorganisation OIC, som anklagar Myanmar för folkmord på rohingyer.

Rättegången väntas pågå i flera år, men dagens beslut fattades av rädsla för att våldet mot rohingyer fortsätter om inte omvärlden genast ingriper.

Rättegången inleddes i december då Myanmars ledare Aung San Suu Kyi envist försvarade militärledningen som höll henne i husarrest i 15 år.

Enligt henne var rohingyernas påtvingade massflykt från Myanmar, "en tragisk konsekvens av koordinerade rebellattacker som armén måste försvara sig mot."

Hon krävde att domstolen sätter stop för rättegången och låter Myanmar bestraffa eventuella skyldiga, men domstolen avslog hennes begäran.

Källor: AP, Reuters