Kimitoöns kommun fortsätter med sparprogrammet Balans 2020 - nu föreslås rekryteringslås för att minska på personalkostnaderna
Hittills har Kimitoöns kommun lyckats spara cirka en miljon euro med sparprogrammet Balans 2020. Men enligt kommundirektör Anneli Pahta har man fortfarande en lång väg att gå.
- Jag tycker att vi har lyckats ganska bra med besparingarna så här långt. Alltid kan man göra bättre men vi har ändå kunnat spara in ungefär en miljon euro, säger Pahta.
Personalkostnaderna är de största utgifterna i kommunerna. Trots att Kimitoöns kommuner slogs ihop 2009 har mängden personalen knappt minskat, men nu ser det ut att bli ändring på den saken.
I budgetförslaget för år 2020, som ännu inte godkänts i sin nuvarande form, föreslås ett så kallat rekryteringslås, som gör det svårare att ersätta någon i personalen som byter jobb eller går i pension.
En nyanställning måste i fortsättningen motiveras och godkännas av ledningsgruppen.
Också personalen ska krympas. Kommunen ska sträva efter att minska antalet årsverken, det vill säga heltidsanställningar, från 547 till 509 på tre år.
- Uppsägningen är för alla arbetsgivare det absolut sista man vill göra. Därför måste man hela tiden ha koll på att vi inte anställer i onödan. Och vi utnyttjar ju så klart alla pensioneringar, det är närmast den vägen vi vill agera, säger Pahta.
Sluthyvlat - nu måste kniven fram
Mest pengar har man sparat inom bildnings- och omsorgsavdelningen. Bland annat lade man förra året ner Furubo daghem i Kärra. Tandläkarstationen i Dalsbruk flyttade upp till Kimito och hälsovårdscentralen i Dalsbruk krymptes ihop till en närservicepunkt med smalare serviceutbud.
- Det är så stora summor, att om vi hittills sparat ungefär en miljon med "osthyvel", eller att skala bort här och där, så fungerar inte den metoden längre, säger Anneli Pahta.
Därför måste kommunen fortsätta arbetet genom att se över hela servicenätet och de strukturella förändringar man kan göra.
Trots rapporter om att allt fler överväger att flytta till landet, råder allmänt en befolkningsminskning i glesbygden och Kimitoön är inget undantag.
Enligt de prognoser kommunen har är in- och utflyttningen ungefär lika stor. Befolkningsminskningen beror främst på att det dör fler än det föds.
- Vi jobbar dels för att inte befolkningsminskningen ska fortsätta i den takt som prognoserna visar. Men samtidigt måste vi vara realistiska och anpassa servicenätet enligt invånarantalet, då betyder det att man inte behöver så mycket tjänster och resurser 2030 som vi har i dag, säger Pahta.
Enligt Anneli Pahta märker man att även personalen i allt högre grad har förståelse för behovet av att göra sparåtgärder.
- Vi är väldigt tacksamma för att personalen tar det på allvar och det är så klart allas ansvar att lyckas, säger Pahta.