Borde astmatiker bannlysas från elitidrott? Absurd tanke, säger läkare – men många grenar är mer utsatta: ”Toppidrott är inte hälsosamt”
Idrottsläkaren Lauri Alanko har fått höra det otaliga gånger. “Det är dopning – inte har de astma på riktigt.” Den stora allmänheten ställer sig ofta skeptisk till toppidrottare med astmadiagnos, men Alanko möter idrottare med astma varje vecka.
Bland Lauri Alankos patienter hör femkamparen Eevi Bengs till den grupp idrottare vars astma är svårast.
Hon har haft lungproblem ända sedan födseln och tar numera fem astmamediciner varje dag. Trots det kan hon drabbas av andnöd på tävlingar.
– Folk som har haft andnöd vet att det är en ganska stark känsla. Och det är en ganska viktig sak för att leva – att kunna andas, konstaterar Bengs lakoniskt i Sportliv och säger att det svåraste med astman är dess oförutsägbarhet.
Man vet aldrig när den slår till.
Vanligast bland längdskidåkare
Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna som får slemhinnan i luftrören att svullna. Vanliga symtom är hosta och slembildning och i värsta fall andnöd då luftrören drar ihop sig.
Det är inte ovanligt att sjukdomen bryter ut efter en långvarig virusinfektion i luftvägarna, ofta i tonåren. Hostar man i tio minuter efter ansträngning kan det vara ett tecken på att allt inte står rätt till.
Bland befolkningen i snitt lider 5–10 procent av astma, bland idrottare är siffran 10–15 procent och i vissa grenar ännu högre. Simning, långdistanslöpning och konståkning hör till de grenar där förekomsten av astma enligt olika undersökningar är vanligare.
Värst utsatta är längdåkarna, där astmasymtom noterats hos upp till 55 procent av de aktiva. En internationell studie från år 2015 där man undersökte förekomsten av astma hos elitidrottare i olika grenar, visar att 73 procent av de dåvarande norska landslagsåkarna hade diagnostiserad astma.
Alla elitidrottare med astma borde räknas som handikappade. De borde därför tävla i en egen klass, separerade från friska medicinfria idrottare
Bernt Ersson i Expressen 2016
För fyra år sen väckte uttalanden av den svenska läkaren Bernt Ersson, medlem i Svenska friidrottsförbundets medicinska nätverk, häftiga diskussioner.
Erssons åsikt var att kroniskt sjuka individer som måste medicinera för att göra toppresultat – såsom astmatiker – inte bör tävla i elitidrott.
Erssons uttalanden var en reaktion på norska skidåkaren Martin Johnsrud Sundbys dopningsavstängning sommaren 2016.
I en intervju i Expressen i slutet av samma år säger Bernt Ersson att det finns få mediciner som är så bevisat prestationshöjande som astmamediciner är för en astmatiker. Samtidigt erkänner han att det inte handlar om dopning eftersom astmasjuka får använda astmamediciner på dispens.
Lauri Alanko håller inte med Ersson vad gäller motiven för användning av astmamediciner.
Var skulle gränsen gå?
Alanko är specialist på idrottsmedicin och för tillfället är han läkare för damlandslaget i basket, HIFK:s A-juniorer i ishockey, synkrolaget Marigold IceUnity, Helsingfors simsällskap samt Fäktnings- och femkampsförbundet. Han är också medlem i Bollförbundets medicinska utskott.
– Medicinernas uppgift är inte att höja astmatikerns prestationsförmåga, utan att ge idrottaren möjlighet att tävla på sin egen nivå, säger han.
– Problemen uppstår då man går för fullt, antingen på träning eller tävling, beroende på gren. I uthållighetsgrenar, där pulsen ofta är på en lägre nivå under själva tävlingsprestationen, behöver astmatiker kanske luftrörsvidgande medicinering enbart under pass då de tränar snabbhet.
Erssons idé att bannlysa astmatikerna från elitidrotten ser Alanko som absurd.
– Om kroniskt sjuka inte skulle få tävla, var skulle man dra gränsen? Det skulle även utesluta diabetiker, idrottare med inflammatoriska tarmsjukdomar, och så vidare.
De flestas astma lindrig
Faktum är ändå att de allra flesta har en väldigt lindrig form av astma, som är lätt att behandla med vårdande och luftrörsvidgande medicinering.
Enligt Alanko bör man inte heller låta astma begränsa grenvalet.
– Om man gillar en gren ska man ge den en chans fast man skulle ha astma. I 90 procent av fallen kan man ändå utöva grenen med hjälp av rätt medicinering.
– Jo, astma är en kronisk sjukdom, som hela tiden måste medicineras. Men med rätt behandling är den lätt att leva med för de flesta.
Eevi Bengs hade många bra år med sin astma, men efter att en långvarig förkylning sommaren 2016 utvecklades till pneumoni och hon fick vatten i ena lungan har läget varit svårare.
För att inte dra på sig virusinfektioner reser hon med andningsmask och sover vid behov med en luftfuktare i resemodell på nattduksbordet.
Längdåkarnas astma tillfällig?
Vad gäller längdskidåkarnas höga astmafrekvens frågar sig Lauri Alanko om man i en del fall ens kan tala om typisk astma.
– Det är en astma som väcks under stor fysisk påfrestning i kall och torr luft. Och som kan vara tillfällig.
Enligt Alanko är det inte ovanligt att uthållighetsidrottare med diagnostiserad astma kunnat lämna bort medicinerna efter avslutad toppidrottskarriär.
– Toppidrott är inte hälsosamt, däremot är hobbyidrott alla gånger bra för hälsan.