Vasa i stort behov av nytt missbrukarboende: "Vi måste ta hand också om dem som inte vill ta hand om sig själva"

Alla har rätt till ett hem. Och saknas ett hem så ska det i alla fall finnas en trygg plats att sova på. Men drogverkligheten har kört förbi Vasa stad, som idag är i stort behov av nya former av boenden för missbrukare.

– Blandmissbruket fortsätter öka. Vi har sett det ett tag, att allt fler använder droger och läkemedel medan alkoholmissbruket minskar. Så är det överallt i landet, säger Sinikka Keto.

Keto är Vasa stads serviceenhetschef för boendeservice för personer inom mentalvårds- och missbrukarrehabilitering.

Hon sticker inte under stol med att blandmissbrukarna ofta är en mer utmanande grupp klienter än de som bara använder alkohol.

– Det märks i gatubilden och det märks vid våra boenden, säger Keto.

Risk för våld en del av vardagen

Idag erbjuder staden platser vid två olika stödboenden för klienter som lever med en missbrukarproblematik och/eller mentala problem - Aaltohemmet för dem som aktivt använder rusmedel och Silmuhemmet för dem som försöker leva rusfritt.

Boendena har skapats för klienter som inte klarar av självständigt boende och behöver mycket stöd i vardagen.

Och visst fyller de här hemmen fortsättningsvis en funktion, men samtidigt har både tiden och drogverkligheten kört förbi dem, konstaterar Erkki Penttinen som är resultatområdeschef för socialarbete och familjeservice på Vasa stad.

– De här hemmen är byggda för länge sedan, idag borde vi tänka mycket mångsidigare. Det är inte bra att bosätta människor i stora enheter.

Det handlar inte minst om säkerhet, både för klienterna och personalen.

– För oss är det vardag att beakta att det kan uppstå våldsamma situationer. Den som är beroende av narkotika kan plötsligt bli aggressiv och varje år sker det olika typer av incidenter, säger Penttinen.

Livet i enheter där klienter med väldigt olika typer av missbruk ska samsas, inte minst nattetid med endast en anställd på plats, är alltså inte riskfritt. Om man ska gå in för att skapa ett nytt boende som komplement till de som finns idag så bör man tänka noggrant också på hur övervakningen ska se ut, säger Penttinen.

Sinikka Keto håller med om att drogproblematiken idag ställer nya krav på personalen.

– Det har utan tvekan blivit svårare och mer krävande för vår personal, säger Keto.

Natthärbärge ett alternativ

Såväl Erkki Penttinen som Sinikka Keto betonar alltså att behovet av nya boendeformer är stort.

Däremot är det inte alls entydigt vilken typ av nytt boende som behövs. Snarare är det så att det sida vid sida existerar flera olika behov, poängterar Sinikka Keto.

– I de största städerna i Finland har man också gått in för att erbjuda någon typ av natthärbärgen. Det här saknas i Vasa, men är något jag tror att vi helt säkert behöver i framtiden. Vi måste kunna göra livet tryggare för de här människorna på nätterna, säger Keto.

Bara det att förbinda sig till ett hyreskontrakt kan vara för mycket för en del klienter, påpekar Keto. Då ska det finnas alternativ, även om det är fråga om endast en tillfällig sovplats som man sedan lämnar för att ta del av annan service.

För en hel del andra tjänster och kunnande finns nog, inte minst är personalens kunskap och professionalitet av hög klass, betonar såväl Keto som Penttinen.

– Vi har ett bra nätverk av olika former av service och en otroligt kunnig personal. Det brister inte där, utan problemet är att vi har för få klientplatser, säger Penttinen.

Egen bostad det allra bästa

Så många som möjligt av klienterna försöker staden hjälpa till att bo självständigt, i en egen hyreslägenhet. En egen bostad ska och bör alltid vara målet.

I de fall där det inte är ett realistiskt alternativ att placera klienterna i vanliga lägenheter ska det finnas trygga alternativ, så att det en dag blir möjligt för klienten att komma vidare.

– Det behövs ett mycket starkt stöd till klienten, samtidigt kan vi inte ge tvångsvård. Det krävs en egen motivation hos klienten. Vi måste ta hand också om dem som inte vill ta hand om sig själva, alla har rätt till ett hem, säger Erkki Penttinen.

Det låter som en svår ekvation?

– Ja. Om jag hade en bra lösning så skulle den redan vara genomförd.

Del av Österbottens välfärdsområde?

Samtidigt är stadens diskussion om nya former av stödboenden endast i startgroparna.

Vilken typ av boende man borde välja, var det kunde placeras, vilken tidtabell som är möjlig eller vad det skulle kosta är ännu helt öppna frågor.

Enligt Erkki Penttinen bör processen gå hand i hand med att man skapar Österbottens välfärdsområde, den nya vårdsamkommunen som ska ersätta Vasa sjukvårdsdistrikt.

– Vi måste hitta en lösning tillsammans med de andra kommunerna. Det här är inte bara Vasa stads problem, i varje kommun i Österbotten finns det enstaka människor som är i behov av någon ny typ av lösning, säger Penttinen.

"Not in my back yard"

Samtidigt står det klart att Vasa stads ekonomi är ytterst pressad. Kan man överhuvudtaget utveckla samtidigt som man sparar?

– Sparkraven är nog ett problem. Vi måste väldigt noggrant gå igenom vad vi har möjlighet att göra och skapa, antingen som köptjänster eller i egen regi, säger Penttinen.

En aspekt man enligt Penttinen får räkna med oavsett vad för ny typ av boende för missbrukare kommunerna diskuterar sig fram till är rädslorna och missnöjet från övriga invånare.

– Människors oro är ofta stor på förhand. Efteråt märker man att det inte var så farligt.

Vasa stad har gått igenom den debatten förut, minns Penttinen och exempelvis i Kronoby fördes den så sent som i somras inför bygget av ett nytt stödboende.

En namnlista samlade ett par hundra protester mot bygget, som nu ändå står klart och snart börjar ta emot klienter från Mellersta Österbottens vårdsamkommun Soite.