Ungas försvarsvilja ökar igen – stödet för den nuvarande värnpliktsmodellen starkt

Unga ställer sig mer positivt till det nuvarande värnpliktssystemet än tidigare visar en intervjuundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) publicerade i dag på onsdag.

År 2018 ville under 60 procent av 25-åringarna ha kvar det nuvarande systemet. Ifjol låg siffran på över 80 procent.

I rapporten framkommer också att ungas försvarsvilja har börjat öka igen efter svackan år 2018.

Viljan att försvara sitt land mättes med frågan: ”Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?”.

56 procent av under 25-åringarna svarade jakande på den här frågan år 2019. År 2018 var försvarsviljan bland 25-åringarna rekordlåg, 49 procent.

Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) gläder sig över undersökningens resultat.

– Man kan säga att försvarsviljan avspeglar vår kristålighet även i ett större sammanhang. Ju större del av oss som vid behov är redo att göra en insats för vår gemensamma säkerhet, desto bättre är vårt utgångsläge, säger han i ett pressmeddelande.

Skillnaderna mellan män och kvinnor har ökat

Om man ser på alla som deltog i undersökningen anser 68 procent att Finland borde försvara sig med vapen ifall landet utsätts för anfall.

Av dem som är äldre än 50 år är 74 procent av denna åsikt, av 25–34-åringarna 66 procent, av 35–49-åringarna 64 procent.

Kvinnor verkar motsätta sig krig i större utsträckning än vad män gör det

― Heli Santala, generalsekreterare vid PFI

Av männen är 78 procent av den åsikten och av kvinnorna är 58 procent av den åsikten.

Skillnaden mellan könen är ett bestående fenomen och glappet har ökat sedan den förra mätningen.

– Kvinnor verkar motsätta sig krig i större utsträckning än vad män gör det. I svaren betonar många förhandlingar och diplomati, säger Heli Santala som är generalsekreterare vid PFI till Yle.

Stödet för en allmän medborgartjänst för kvinnor och män har sjunkit

Trots att jämställdhetsfrågor som rör värnplikt har diskuterats i offentligheten har stödet för den nuvarande värnpliktsmodellen stärkts enligt rapporten.

2019 förhöll något under hälften, 48 procent, sig positivt till att man i Finland skulle övergå till en allmän medborgartjänst som gäller både män och kvinnor. År 2018 låg samma siffra på 55 procent.

Av männen förhåller sig 52 procent positivt till detta och av kvinnorna 44 procent. Av åldersklasserna förhåller sig 25–34-åringarna mest positivt till denna modell.

Santala säger till Yle att en könsneutral värnpliktsmodell inte nödvändigtvis betyder att värnplikten blir mer jämställd.

– Modellen är selektiv, eftersom Försvarsmakten då väljer dem som vill göra värnplikt. I Norge genomför i praktiken endast 10–12 procent av varje årskull värnpliktstjänstgöringen, säger hon.

I Norge togs en könsneutral värnplikstmodell i bruk år 2015.

Klimatförändringen oroar mindre än tidigare

Från och med år 2004 har PFI frågat hur olika fenomen och faktorer orsakar oro för framtiden.

När man ser på alla faktorer som mättes kan man se att oron överlag har minskat jämfört med året innan.

Oron för klimatförändringen och oron för utvecklingen i Europeiska unionen har minskat mest, med 14 procentenheter.

I den förra mätningen (2018) oroade sig finländarna mest för klimatförändringen. Då var 89 procent oroliga för klimatförändringen, medan 75 procent svarade att de var oroliga för klimatförändringen år 2019.

Den senaste mätningen visar att flyktingsistuationen i världen, internationell terrorism, spridning av massförstörelsevapende, klimatförändringen, politiska extremiströrelser och organiserad brottslighet skapar de största orosmomenten bland finländarna.

Källor: PFI:s rapport, Yle