Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Ingenting dåligt med att ungdomar blir bättre på engelska, men ..." - finlandssvenska unga använder mer engelska än finska

Från 2020
Uppdaterad 30.01.2020 12:53.
Språkforskaren Jenny Stenberg-Sirén sitter i en stol
Bildtext Språkforskaren Jenny Stenberg-Sirén har sammanställt en rapport om unga finlandssvenskars språkanvändning. "När det kommer till finska så fokuserar många unga på kommunikativa färdigheter och på att göra sig förstådda", säger hon.
Bild: Charlotte Winberg / Yle

Netflix, Youtube och Spotify är bara några av de digitala plattformar som är populära bland ungdomar. Steget för att finlandssvenska ungdomar skulle titta på en finskspråkig serie eller lyssna på en finsk artist är betydligt större än att de tar del av det engelskspråkiga utbudet av populärkultur. Det här visar Magmas färska rapport "Svenska, finska, engelska - komplement eller alternativ?".

– Det finns finlandssvenska ungdomar som aldrig hör finska och som egentligen bara kommer i kontakt med finska i skolan, säger Jenny Stenberg-Sirén som har skrivit rapporten och intervjuat finlandssvenskar i åldern 14-19 om deras språkanvänding.

Stenberg-Sirén säger att skalan över finlandssvenska ungdomars kunskaper i finska är väldigt bred. Trots att det finns regionala skillnader i hur bra finska ungdomar i olika delar av Svenskfinland kan, så beror det inte bara på var de råkar bo.

– De finns de som pratar perfekt finska och så finns det de som inte kan formulera en mening på finska, säger hon och fortsätter:

– Den största andelen är ändå den grupp som bor i svenskspråkiga hem, men som hör finska i sin omgivning och exempelvis talar finska i samband med sina fritidsaktiviteter.

Hur väl fungerar språkundervisningen i skolorna?

Att det finns så stora i skillnader i kunskaperna i finska ser Stenberg-Sirén som ett problem.

– Hör man ingen finska i sin omgivning så lär man sig ingen finska, det är helt självklart, konstaterar hon.

Glappet mellan skolans formella finska och vardagsfinskan upplever flera ungdomar som jag har pratat med som ett problem

Jenny Stenberg-Sirén

Men hon anser också att skolundervisningen i finska borde ses över ännu mera.

– Läroplanerna har ändrats så att undervisningen kan fokusera mer på de kommunikativa färdigheterna men det verkar som om att det här inte ännu har nått alla skolor.

Det här är inte bara vad Stenberg-Sirén tycker eller tror, utan flera av de ungdomar som hon har intervjuat har påpekat att det är för stort fokus på grammatik, det är för svårt och att den finska de får höra i skolan inte motsvarar den finska de behöver i samhället.

– Det här glappet mellan skolans formella finska och vardagsfinskan upplever flera ungdomar som jag har pratat med som ett problem, då de känner att de inte får användning av finskan de lär sig i skolan, säger hon.

Det finska kan kännas främmande

– Det är många svenskspråkiga unga som inte följer med finsk musik, populärkultur, kändisar och så vidare. Allt det här är helt främmande för många, säger Stenberg-Sirén.

Hon tror att det dels kan bero på språktröskeln. För vad får man ut av att lyssna på en låt om man inte förstår vad som sjungs i den? Stenberg-Sirén tror ändå att det är en ännu större tröskel att finlandssvenska ungdomar saknar intresse för det finska.

– Om man kunde få med flera sådana element i skolan och i finskundervisningen så skulle de få en väg in i finskan som skulle kunna kännas relevant och rolig, tror hon.

Finska vs. engelska

Att ungdomar kommer i kontakt med engelska så pass mycket som de gör beror på att de läser, hör eller skriver engelska hälften av tiden de spenderar på digitala plattformar.

– Rapporten visar att engelskan är det språk som unga i huvudsak använder i olika medier. Man ser på filmer och serier på engelska och lyssnar på musik på engelska så det är ett väldigt, väldigt starkt språk bland unga. Och det är ju jättebra, poängterar hon.

När det kommer till att använda inhemska medier så varierar det väldigt mycket.

– Få har nämnt att de skulle se på finskspråkiga serier eller program och finskspråkig radio kan man lyssna på, men bara om de spelar bra musik, berättar Stenberg-Sirén.

Även användandet av sverigesvenskt innehåll delar de unga.

– Vissa följer svenska instagrammare och youtubers eller ser på svenska serier och följer med i svenska nyheter, men det finns också många som överhuvudtaget inte gör det utan snarare känner ett stort avstånd till Sverige, säger Stenberg-Sirén.

Nya digitala plattformar och sociala medier har gjort engelskspråkigt innehåll mera tillgängligt under de senaste åren, vilket märks tydligt i ungas medieanvändning.

– Det är inte ändå som om att en starkare engelska har puttat bort finskan helt, men det finns unga som säger att de inte behöver lära sig finska då de kan engelska, säger Stenberg-Sirén.

Diskussion om artikeln