Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Östnyländska akutvårdare råkar allt oftare ut för hot och våld: ”Det är ändå bara toppen av isberget som syns”

Från 2020
Närbild på ambulans
Bildtext Akutvårdarna vet inte alltid vad som väntar när de kommer fram till en plats dit de alarmerats (Arkivbild).
Bild: Mikael Crawford

Antalet hot och våldsamma situationer har ökat inom akutvården i östra Nyland med mellan 15 och 25 procent nästan varje år.

Under åren 2014-2018 registrerades i medeltal fem situationer varje år, men 2019 var antalet redan uppe i nio.

Med ett undantag orsakades alla situationer i fjol av patienter som var påverkade av alkohol eller droger, skriver Räddningsverket i Östra Nyland i ett pressmeddelande.

Fyra av dem skedde i Borgå, två i Sibbo och en var i Lappträsk, Lovisa respektive Pukkila.

Alla fall syns inte i statistiken

Det är Pelastuslaitosten kumppanuusverkosto (Räddningsverkens partnerskapsnätverk) som har fört statistik över de hot- och våldssituationer som räddningsverkens personal mött sedan 2014.

- Det är ändå bara toppen av isberget som syns i statistiken och det här beror på att räddningsverkets personal inte anmäler alla incidenter som skulle kunna tolkas som hotfulla, säger akutvårdschef Jorma Kuikka vid Räddningsverket i Östra Nyland till Yle Östnyland.

Jorma Kuikka minns själv sin tid från fältet. Det var inte alla gånger han brydde sig om att anmäla våldsamma beteenden utan han tog dem mera med en axelryckning.

- Ibland kunde man få en blomkruka i skallen, men det upplevdes som en detalj som helt enkelt hör till arbetet och därför bokfördes det aldrig, säger Kuikka.

Trafikolycka i regn.
Bildtext Akutvårdarna som arbetar i ambulanser borde få ett bättre lagstadgat skydd, anser man vid räddningsverken.
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Mest lindriga fall

Våldet mot räddningsverkets personal i östra Nyland är i huvudsak muntliga hot eller lindrigt fysiskt våld.

I fjol skedde inga situationer som skulle ha orsakat allvarliga skador. Under tidigare år har ett antal sådana registrerats.

Bara en situation polisanmäldes i fjol och samma gäller för de tidigare åren.

Vid räddningsverket är man ändå orolig över utvecklingen. Därför hoppas man att ambulansförarna ska få ett bättre lagstadgat skydd och att de som döms för våld skulle få strängare straff.

Nu finns det skyddsutrustning att ta till

Räddningsverket har ökat antalet utbildningar för personalen och också förbättrat skyddsutrustningen.

Det finns ett antal skyddsvästar i olika storlekar som akutvårdarna kan använda.

De hör dock inte till den obligatoriska dagliga utrustningen.

- Av säkerhetsskäl kan jag inte gå ut med information om hur och när de används, men konstaterar bara att vi gör en riskanalys utgående från det samtal som kommit in via nödcentralen. När en viss typ av uppdrag kommer in, tar vi till vissa arbetarskyddsåtgärder, säger Kuikka.

Förutom skyddsvästar har akutvårdarna också tillgång till skyddshjälmar och -handskar.

Elshockvapen
Bildtext Det är bara polisen som har rätt att använda sig av elchockvapen (Arkivbild).
Bild: EPA/SHAUN FELLOWS

Borde man också utrusta akutvårdarna med så kallade elchockvapen?

- Vi hade faktiskt i tiderna pepparspray men det fattades ett nationellt beslut att räddningsverken inte ska utrusta sig med vapen av det här slaget. De hör hemma i polisens utrustning, säger Kuikka.

Inte bara akutvårdare som är illa ute

De flesta av uppdragen där personalen bemöts med motstånd eller våld är fall förknippade till akutvården.

Det märkliga är att det också kan förekomma i samband med till exempel automatalarm, det vill säga brandalarm som utlösts på grund av ett tekniskt fel och som räddningsverket åker ut för att enbart kvittera.

Det har också hänt att fastighetsägare hotat räddningsverkets personal i samband med brandinspektioner.

- Då kan de få höra att de inget har att göra i fastigheten och blir brutalt utslängda, säger Kuikka.

I år har Räddningsverket i Östra Nyland tillsvidare inte noterat ett enda hotfullt uppdrag.