Analys: Regeringen skjuter de svåra besluten om klimatet på framtiden

Förväntningarna på regeringspartiernas klimatmöte verkar ha varit väl högt ställda. De svåra besluten om hur man ska fasa ut torven och minska utsläppen från trafiken skjuter man på framtiden, skriver Svenska Yles politikreporter Magnus Swanljung.

När nu februarihavet ändå svallade fritt utanför Ramsöudden i Helsingfors tog sig några av demonstranterna ett dopp för att visa att de menar allvar.

Sammanlagt ett hundratal demonstranter hade samlats för att demonstrera då regeringspartiernas riksdagsgrupper samlades till klimatmöte. Förväntningarna var av allt att döma högt ställda.

Trots att regeringspartierna upprepade sitt löfte om att Finland ska bli världens klimatvänligaste land, ledde mötet inte till några revolutionerande beslut.

Partiledarna talade om vägkartor men det är svårt att få syn på vägarna. Snarare handlar det än så länge om kartor över en sumpmark där det finns goda ambitioner att bygga vägar.

Fond ska stöda klimatsmarta företag

Det mest konkreta beslutet var att bilda en klimatfond som ska stödja företag att utveckla klimatvänligare teknologi. Pengarna ska komma från statens utvecklingsbolag Vake.

Beslutet var knappast svårt att fatta. Det är svårt att se någonting negativt i att hjälpa företag att bli mer klimatvänliga, samtidigt som det skapar jobb.

Det ger också initiativtagaren – Centerns ordförande, finansminister Katri Kulmuni – en välbehövlig fjäder i hatten. Hon betonar gärna möjligheten att kombinera klimatpolitik med sysselsättning och företagsamhet.

De senaste dagarna har hon hellre talat om SSAB:s löfte om att producera koldioxidneutralt stål i Brahestad än om regeringens egna klimatpolitiska åtgärder.

Näringslivets initiativförmåga i klimatfrågan kan förstås inte nog betonas. Men beslutet om klimatfonden måste ändå ställas i proportion till övriga statliga stöd.

I praktiken handlar det om att använda avkastning från statsägda bolag på ett lite nytt sätt. Enligt Kulmuni kunde det handla om några hundra miljoner euro under hela den här valperioden.

Det ska jämföras med de 3,5 miljarder som staten årligen betalar ut i miljö- och klimatskadliga företagsstöd och skattesubventioner.

Beslutet om klimatfonden ska kanske också jämföras med de beslut man inte fattat.

Enligt Finlands klimatpanel vore det enskilt enklaste sättet att minska utsläppen att snabbt fasa ut förbränningen av torv. Särskilt Centern värnar ändå om de arbetsplatser som torvindustrin ger upphov till och låter gärna frågan bero.

I dag var kanske den gemensamma lägesbilden viktigare.

Tillsammans slår regeringspartierna nu fast att regeringsprogrammet och de beslut man hittills fattat inte räcker om Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035, alltså om bara femton år.

Enligt dagens bedömning bör man innan dess minska utsläppen av koldioxid med 35 miljoner ton per år. Hittills har man fattat beslut som minskar utsläppen med 16 miljoner ton. Nu borde man komma överens om hur man ska minska dem med mellan ytterligare 17 och 24 miljoner ton per år.

Dessutom har regeringspartierna nu nått en principiell överenskommelse om hur utsläppsminskningarna ska fördelas över olika sektorer. Det betyder att det blir allt svårare att slingra sig för något av de fem partier som sitter i regeringen.

De stora svåra skattefrågorna återstår

Ändå är det först här som jobbet börjar.

Regeringen förbereder nu en totalreform av energibeskattningen. Man ska också utreda hur man med skatter kunde göra trafiken mer klimatsmart. Frågorna är allt annat än lätta men under våren eller senast i höst måste man fatta konkreta beslut.

I dag berättade man helt i enlighet med regeringsprogrammet att man sänker elskatten för företag till EU:s miniminivå för att stödja elektrifieringen av samhället.

Betydligt svårare frågor om energiskatterna kvarstår.

Då handlar det bland annat om just torven som släpper ut mer koldioxid än alla bilar i hela landet. En sak är att det nu finns en särskild arbetsgrupp som behandlar torven, en annan att man måste besluta vad man ska göra med de massiva skattesubventioner som gynnar förbränningen av den.

Problemet är att torven sysselsätter över 4000 människor.

Eller så handlar det om vad man ska göra för att minska privatbilismen eller göra den mer klimatsmart.

Hittills har regeringen beslutit att höja skatten på bensin och diesel med mellan sex och sju cent per liter och redan det är svårt att smälta för många som bor på glesbygden och behöver bil.

Såväl inom De gröna och SDP har det höjts röster för större höjningar av bränsleskatterna, men särskilt inom Centern väcker det ont blod.

Vad man än gör har man dessutom lovat göra det socialt rättvist. Det betyder i klartext att låginkomsttagare måste kompenseras på något annat sätt om man gör det dyrare för dem att köra bil eller värma upp sina hus.

En positiv tolkning kunde vara att regeringspartierna nu kommit överens om vad de borde börja bråka om, möjligen också om att de inte ska göra det i offentligheten.

Särskilt inom De gröna börjar många ändå ha myror i brallan och det är betecknande att partiets ordförande, inrikesminister Maria Ohisalo vid dagens presskonferens rätt sammanbitet påtalade de beslut som ännu måste till, medan Centerns Kulmuni stod och myste över de beslut man redan fattat.

Kolsänkorna borde öka

En öppen fråga är också hur man ska ställa sig till skogen och kolsänkorna. I dag enades man om att kolsänkorna ska öka med tre miljoner ton per år. Hur det ska gå till om man samtidigt avverkar mer skog är en öppen fråga.

De närmaste månaderna förväntas Metsä Groups miljardsatsningar på en biofabrik i Kemi konkretiseras. Det betyder att regeringen måste ta ställning till stora infrastruktursatsningar, något som innebär att man i praktiken ger grönt ljus för ökad skogsavverkning.

Projektet är svårt att säga nej till för de flesta regeringspartier. Kanske kan det bana väg för kompromisser i andra klimatfrågor.