Nordisk rapport: Hushållens inkomster har minskat i finländska kommuner - i resten av Norden är trenden den motsatta

Det har tagit en lång tid för Finland att återhämta sig från finanskrisen 2008. Det här märks genom att de disponibla inkomsterna i omkring hälften av de finländska kommunerna har minskat.

Här skiljer sig de finländska kommunerna från sina nordiska grannar där trenden varit den motsatta. Det framkommer i en rapport publicerad av Nordiska ministerrådet.

Andra orsaker som inverkat på att många kommuner lidit ekonomiskt är att perioden efter krisen sammanfallit med Nokias nedgång.

 - Det här ger väl någon slags anvisning om att ekonomin ska stimuleras, säger Kjell Nilsson, direktör för Nordregio som producerat rapporten å ministerrådets vägnar.

Vid sidan om de här orsakerna menar Nilsson att man också kan spekulera i huruvida medlemskapet i euron haft en inverkan.

Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i Sverige

Finland är det enda nordiska landet som är med i den europeiska monetära unionen. För små, exportberoende ekonomier påverkar valutans värde ekonomin.

- Den svenska kronan har fallit i värde, vilket innebär att svenska produkter har varit billigare.

Rapporten förtäljer också att den ekonomiska ojämlikheten blivit mindre i Finland.

I Sverige är utvecklingen den motsatta. Trots att alla nordiska länder i internationell jämförelse har små inkomstskillnader, har trenden i Sverige gått mot ökade klyftor.

- Ojämlikheten har ökat ganska markant i Sverige.

Det är det ökade antalet invandrare som delvis kan förklara utvecklingen, eftersom flyktingar i många fall blir låginkomsttagare.  

Moderata löneuppgörelser

En annan förklaring är att det framförallt är kapitalinkomsterna som ökat i Sverige medan löneökningarna inte varit så höga.

Efter att finansinstituten räddades har de med placeringar generellt sett fått utdelning, medan löntagarnas köpkraft inte ökat i motsvarande grad under en tid av moderata löneuppgörelser.

Rapporten State of the Nordic Region sammanställs av Nordregio på beställning av Nordiska Ministerrådet.

Rapporten behandlar ekonomi, demografi och arbetsmarknadsrelationer och publiceras vartannat år.