Trumps fredsplan är "en ensidig och orättvis plan för palestinierna" - men vad är alternativet, frågar sig ex-diplomat

USA:s president Donald Trump och hans goda vän, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, offentliggjorde nyligen sin vision av en fredsplan för palestinierna och Israel. Palestinierna avslog omedelbart förslaget.

Den nya visionen är en följd av Trumps välvilliga Israelpolitik. I planen betonas vikten av att Israels säkerhet kan garanteras, att israelerna får behålla sina bosättningar på ockuperat land och att palestinierna uppfyller en rad andra villkor.

Ett ställningstagande för den ena parten

Trumps plan är någonting helt annorlunda i jämförelse med tidigare förslag och förhandlingar som har förts, säger Thomas Hammarberg, svensk riksdagsledamot, diplomat, lärare, journalist och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2006-2012.

- Det här är helt nytt eftersom det är ett ställningstagande för den ena parten. Den andra parten - palestinierna - har inte ens varit med om arbetet, delvis för att de själva har reagerat mot USA:s partiska hållning men också för att den amerikanska ledningen inte har brytt sig om att försöka engagera dem i processen.

Enligt Hammarberg kan amerikansk och israelisk inrikespolitik också ha haft sin andel här. Den egentliga avsikten var kanske att stärka de här två politikerna [Trump och Netanyahu] under den närmaste tiden rent politiskt - och inte en seriöst genomtänkt plan för fred.

"Det finns inget bättre alternativ"

- Det är ett dåligt alternativ, men det finns inget bättre alternativ för palestinierna. Deras läge är rätt så hopplöst, det måste man erkänna. säger Pasi Patokallio, tidigare finländsk ambassadör i Israel (1998-2003).

Patokallio anser att den tvåstatslösning som det har talats om under de senaste 20-25 åren inte kommer att förverkligas. Han ser inte heller att det skulle finnas någon möjlighet till en enstatslösning - med araber och judar i samma stat.

- Det finns ganska få alternativ, och man kan inte heller gå tillbaka till den situation som rådde före 1967. Det har skett mycket sedan dess.

- Det är helt klart att en palestinsk stat inte kan bli suverän så som vi ser på begreppet. Den skulle till exempel vara demilitariserad.

Patokallio påpekar att man redan år 2000 kunde ha nått en lösning, och att parterna kom ganska långt då de förhandlade på allvar i Camp David och senare i Taba.

"Arabernas intresse på annat håll"

Enligt Patokallio skulle det vara bra om arabstaterna nu kunde säga något. Det har de inte gjort.

- De stöder på sätt och vis Trumps vision men de säger inte helt klart ut vilken position de intar.

Patokallio konstaterar ändå att frågan inte längre är lika stor som den var för 20 år sedan.

- Det finns andra saker som är mycket viktigare för araberna i dag jämfört med tidigare. Det gäller Iran, hela Mellanöstern, sunni- och shiamuslimer.

Araberna i Mellanöstern förenas kanske i dag mer av en gemensam rädsla för Iran än av palestiniernas öde.

- Och då det gäller Israel så handlar det inte bara om premiärminister Benjamin Netayahu. Oppositionsledaren Benny Gantz var också i Washington och han meddelade då att han stöder Trumps vision.

- Så man kan inte vänta sig någon radikal förändring i Israels politik, säger Pasi Patokallio.

"Man kan inte tala om en stat i det här sammanhanget"

Enligt Trumps plan är det en väldigt liten del av territoriet som ges till palestinierna, och det området ställs under den israeliska säkerhetstjänstens starka kontroll, säger Thomas Hammarberg.

- Palestinierna kommer inte att ha någon möjlighet att bestämma om sina egna affärer. De kommer inte heller att ha några möjligheter att kommunicera med omvärlden utan stöd från israelerna.

Hammarberg påpekar att man inte här kan tala om en egen palestinsk stat. Det handlar inte om en oberoende, självständig, självstyrande stat. Det här är någonting betydligt mindre, och det är därför palestinierna reagerar så starkt mot det.

- Palestinierna ska få en del av Västbanken - men inte den centrala delen. Det ges löften och det ställs villkor. Om palestinierna inte har nappat på det här förslaget inom fyra år kommer erbjudandet att tas tillbaka. Då tar Israel över också den delen av Västbanken, och därmed skulle Israel uppta hela Västbanken i framtiden.

- Den här sortens villkor skjuter sönder rätt mycket av den här planen, säger Hammarberg.

- Palestinierna skulle få också ett lite utrymme utanför det nuvarande palestinska området. Men sammanlagt är det område de får betydligt mindre än det område som de har haft under tiden efter Osloavtalet som ingicks 1993.

Osloavtalet ledde till grundandet av det palestinska självstyret på Västbanken och Gazaremsan och skulle öppna vägen för ett slutligt fredsavtal.

Tappar sitt område steg för steg - "Nu tio procent kvar"

Palestinierna är upprörda över att de stegvis har förlorat område efter område, och nu befarar de att det här är följande och kanske slutliga steg.

- Palestinierna har räknat ut att de enligt den nya planen skulle få tio procent av det ursprungliga palestinska område som fanns på 1940-talet.

Hammarberg säger att palestinierna känner sig väldigt kränkta. De har inte fått en chans att vara med om den här processen. Det har fattats beslut som nästan till punkt och pricka följer den linje som Netanyahu har dragit upp för Israel.

- Att palestinierna skulle visa tecken på förhandlingsvilja i det här läget är totalt orealistiskt.

Palestinsk kritik också mot den egna ledningen

Det finns också en stark opposition internt mot den egna palestinska ledningen. Kritikerna anser att ledarna har varit för mjuka och att det redan nu har kompromissats för mycket.

Risken för en ny intifada (palestinskt uppror) är uppenbar, särskilt i Gaza, påpekar Hammarberg.

"Klumpigt, och totalt bristande sinne för psykologi från USA:s sida"

- Det tråkiga är att den amerikanska ledningen inte har konsulterat personer som har kunskap om området, och att det inte finns psykologisk kunskap. Man har "kört på" alldeles otroligt klumpigt och nästan bäddat för en stark negativ reaktion både på palestinskt och arabiskt håll, säger Thomas Hammarberg.

Jag tror att det är stor risk för att det kommer att bli rätt mycket demonstrationer i arabvärlden

Hammarberg bedömer att det i fortsättningen kommer att bli svårt för amerikanerna att ro i land det hela. Enligt honom ser man redan nu vissa tecken på tvekan bland amerikaner och israeler.

- Det var planerat att den israeliska regeringen under helgen skulle ha beslutat att inleda annekteringen och överföra bosättningarna under total israelisk kontroll, men det har man inte fullföljt - uppenbarligen på uppmaning från amerikanerna. Det är tecken på att man börjar bli lite osäker på om det här kommer att fungera så snabbt och effektivt som man hade tänkt.

- Jag tror att det är stor risk för att det kommer att bli rätt mycket demonstrationer i arabvärlden - och kanske våldsamma demonstrationer. Motsättningarna kommer att öka.

- Jag ser det här som ett steg bort från möjligheterna att ha en seriös diskussion om de nyckelfrågor som det faktiskt handlar om, säger Thomas Hammarberg.