"Det luktar 70-tal" – Sisuradio byter namn, för ordet "sisu" känns för avlägset och värdeladdat för sverigefinländarna
Efter tiotals år som Sisuradio ska kanalen byta namn till Sveriges Radio Finska. Det här efter en undersökning hos publiken som associerar ordet sisu med en svunnen tid.

Sisuradio byter namn: Ordet sisu "luktar 70-tal"
Diskussionen om ett eventuellt namnbyte har pågått i många år och nu när det görs också innehållsmässiga kanalförändringar är det dags, namnet Sisuradio får ryka.
– Vi vill ha ett namn som bättre signalerar vad vi är, säger Sisuradios kanalchef Anne Sseruwagi.
Kanalen som ska nå både gamla och nya generationer av sverigefinländare byter namn till Sveriges Radio Finska.
Baserat på publikundersökning
Namnet Sisuradio kom ursprungligen till på 90-talet genom en lyssnartävling. När det nu är dags att byta namn är det en lyssnarundersökning som delvis ligger bakom.
När Sisuradio inför sin programförnyelse undersökte vad målgruppen önskar av kanalen kom också namnet upp och det visade sig finnas en stark tudelning kring det, en hatkärlek som Sseruwagi beskriver det.
– Väldigt stor del av kommentarerna var positiva. Men det fanns också de som sade att det låter gammaldags, det låter så Finland, det låter inte som vårt liv i Sverige i dag, säger Sseruwagi.
Starka känslor förmedlar inte neutralitet
"Det luktar 70-tal" var en av kommentarerna. De yngre sverigefinnarna kopplar ordet sisu till de äldre generationernas arbetsinvandring till Sverige.
Hur mycket har den eventuella namnkopplingen till Suomen Sisu diskuterats?
– Egentligen inte alls, men jag vet att det är det som syns i andra mediediskussioner för jag får alltid den frågan. Det var en sak vi noterade, det är en fråga som alltid funnits men aldrig lett till att vi bytt namn.
Framför allt handlar namnbytet enligt Sseruwagi om programförnyelsen. Men det är inte heller bra att ha ett namn som väcker för starka känslor.
– Vi konstaterade att namnet Sisu inte är neutralt. Vi har ett namn som inte är vad vår journalistik ska vara, det vill säga oberoende.
Namnet Sveriges Radio Finska förmedlar dessutom att kanalen är en del av Sveriges radio, och följer tydligare samma logik som bolagets övriga språkvarumärken Sameradion och Radio Romano, förklarar Sseruwagi.
Kanalförnyelse för att nå nya generationer
Kanalen som fyllde 50 år i fjol står mitt i ett förändringsarbete för att i framtiden bättre nå ut till också de nya generationerna av sverigefinländare. Kanalen är i dag mycket mer än bara broadcastradio och ska bland annat satsa på poddar.
Det här är människor, svenskar, som oftast aldrig bott i Finland och som kanske inte behärskar finska fullständigt, men som ändå är intresserade av sitt finska kulturarv och sin finska identitet, förklarar Sseruwagi.
Kanalen ska nu satsa mer på program riktade till den yngre generationen, som är starkt förankrade i Sverige.
– Det är ju så att vi är en brokig skara människor, vi är inte bara stolta över våra finska rötter utan vi stör oss på dem och vi älskar dem. Och samtidigt är vi inte alltid helt och hållet finskspråkiga, en del av oss talar bara svenska. Och alla ska hitta något hos Sveriges Radio Finska, det är det vi försöker förmedla.
700 000 svenskar har finskt påbrå
Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter, tillsammans med samer, judar, romer och tornedalingar.
De fem nationella minoritetsspråken är finska, samiska, jiddisch, romani chib och meänkieli.
Det beräknas bo upptill 700 000 sverigefinnar eller svenskar med finländskt ursprung i Sverige. Förutom en egen radiokanal har sverigefinnarna också en egen flagga och en egen dag i kalendern.
Flest invånare med finska som modersmål bor det i Norrbottens län och Mälardalen. Där finns 26 kommuner där medborgarna har rätt att använda finska i sina kontakter med myndigheterna, i förskolan och inom äldrevården.
Sisuradio fyllde 50 år i fjol. Kanalen firade sitt jubileum bland annat genom att samla utvalda godbitar ur arkivet på sin sajt.