Kristinestad i topp, Kaskö i botten bland de österbottniska kommunerna

Närpes, Kristinestad och Korsnäs hör till de kommuner som klarade sig bäst i Österbotten ifjol. Kaskö hör till de kommuner som har lägst årsbidrag i hela landet.

Flera kommuner i Österbotten uppvisar fina bokslutssiffror för fjolåret, medan andra utmärker sig negativt.

Kaskös årsbidrag hörde till de lägsta i hela landet ifjol. Kommunen hade omkring minus 500 euro per invånare till sitt förfogande efter inkomster och utgifter. Yle Österbotten har försökt nå stadsdirektör Minna Nikander för en kommentar.

Jakobstad är den kommun i Svenskfinland som hade högst verksamhetskostnader per invånare ifjol. Jakobstads kostnader var femte högst i hela landet.

Enligt stadsdirektör Kristina Stenman beror de höga kostnaderna per invånare delvis på stadens åldersstruktur.

- Vi har en ganska stor andel av befolkningen som är över 75 år. Det är en högre andel än i många andra kommuner och det betyder att det finns stora behov inom social- och hälsovården och inom äldrevården. Jakobstad är också en ort där vi har många arbetsplatser och storindustri. Det ställer mycket krav på vår infrastruktur.

Enligt Stenman har Jakobstad också haft en ganska svag befolkningsutveckling, så på rätt få invånare blir det ett stort tryck på kostnaderna.

Jakobstad har velat prioritera kultur och bildning

Jakobstad hade rätt höga inkomster ifjol men årsbidraget var ändå negativt.

Stenman säger att stadens kostnader är något för stora jämfört med vad inkomsterna är, men att man har önskat att prioritera mångsidiga kulturtjänster, ett mångsidigt bildningsväsende med bland annat arbetarinstitut och grundläggande undervisning i musik.

- Det är inte så stora kostnader men det är sådant som påverkar helheten.

Jakobstad har inte heller höjt sitt skatteöre på många år, säger Kristina Stenman.

- Vi har 21,25 procent som är ganska högt men inte riktigt så högt som i en del andra kommuner. Det påverkar förstås också inkomstsidan.

Enligt Kommunförbundet är det här året en liten andhämtningsperiod vad gäller driftsekonomin. Stämmer det också för Jakobstads del?

- Delvis, men i höst sker en minskning av grupperna inom småbarnspedagogiken. De senaste åren har vi haft en jättebra sysselsättningssituation i Jakobstad, vilket betyder att trycket på dagvården har varit stort. Vi har varit tvungna att grunda nya dagisgrupper. Nu ökar trycket ännu mer. Så jag vågar kanske inte för vår del säga att det skulle vara en andhämtningsperiod.

Vad kan Jakobstadsborna vänta sig i år när det gäller driftsekonomin, blir det stora nedskärningar eller annat?

- Vi jobbar med det här hela tiden. Tillsvidare har vi i Jakobstad inte haft diskussioner om till exempel permitteringar eller uppsägningar och jag hoppas förstås att vi inte skulle behöva gå in för det utan hitta andra sätt.

Stenman hoppas mycket på det gemensamma österbottniska välfärdsområdet för social- och hälsovårdens del som kommunerna planerar.

- Det skulle ge oss en bättre överblick över servicen och en bättre styrning av ekonomin. Jag hoppas att det ska hjälpa oss en del framöver. Jag tror inte att vi kommer att sänka på kostnaderna inom social- och hälsovården särskilt mycket, det skulle vara orealistiskt att tro det. Men kanske vi i alla fall skulle få en lite måttligare utveckling och kunna satsa på det förebyggande arbetet.

Kristinestad, Närpes och Korsnäs klarade sig bäst

Kristinestad, Närpes och Korsnäs hör till de kommuner som klarade sig bäst av de österbottniska kommunerna ifjol. Alla uppvisar ett plusresultat.

- Vi har i många år jobbat med att ha en stabil ekonomi, säger Korsnäs kommundirektör Christina Båssar.

- Vi har ju i tiderna varit väldigt beroende av pälsdjursnäringen som ibland gått väldigt bra och ibland sämre. Vi har försökt gardera oss mot svängningarna i skatteinkomsterna under en lång tid, och vi försöker vara väldigt noga med att hålla koll på vår egen ekonomi och kostnaderna under året.

När det gäller driftsekonomin ser Christina Båssar inga större orosmoln i år.

- Vi har budgeterat med ett litet minus också i år så om det inte händer något oförutsett har vi det också för 2020. På lång sikt är orosmomenten eventuella statliga reformer. Vi har också som många andra kommuner ett behov av att nyinvestera i våra fastigheter. Nu står Lärknäs på programmet för i år, ett jättestort projekt.

Bokslutssiffrorna är än så länge preliminära. För Korsnäs del är primärhälsovården ett litet frågetecken, säger Båssar.

- Vi har en tilläggsräkning att vänta men hur stor den blir har vi inte fått siffror på.