Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Riksdagen skulle ta ställning till Mäenpääs kritiserade invandringsuttalande, men ingen debatt blev av – ärendet gick direkt till grundlagsutskottet

Från 2020
Riksdagsman Juha Mäenpää på sin plats i riksdagen.
Bildtext Riksdagsledamot Juha Mäenpää på sin plats i riksdagssalen.
Bild: Lehtikuva

Debatten uteblev, då riksdagens plenum på torsdag skulle ta ställning till ett eventuellt åtal mot riksdagsledamot Juha Mäenpää (Sannf.). Nu ska grundlagsutskottet behandla frågan om riksåklagaren får väcka åtal för uttalanden som kan anses som hets mot folkgrupp.

Frågan är känslig, eftersom den handlar om hur stor yttrandefrihet och immunitet de finländska riksdagsledamöter har.

Det var meningen att riksdagen skulle föra en debatt om fallet Mäenpää efter torsdagens frågetimme. Men det blir ingen debatt riksdagsgrupperna hade kommit överens om att först låta grundlagsutskottet uttala sig.

Här kan du läsa hela begäran om åtalstillstånd.

Hets mot folkgrupp att tala om främmande arter?

Riksåklagaren utreder om Mäenpää bör åtalas för hets mot folkgrupp, på grund av hans uttalanden om asylsökande och främmande arter i plenisalen i somras.

​Riksåklagaren hade bett om samtycke till att väcka åtal på grund av Mäenpääs uttalande i riksdagens plenum i juni 2019. Fyra polisanmälningar hade lämnats in.

Polisen överlämnade saken till åklagaren för åtalsprövning. Riksåklagaren bad om svar från riksdagen.

Polisen: Åtalbart

Polisens förundersökning kom fram till att det fanns skäl att misstänka att Mäenpää hade gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp.

Riksdagen måste ge sitt samtycke till ett åtal, eftersom det eventuella brottet gäller ett uttalande i plenum.

Enligt grundlagen behövs fem sjättedelars majoritet för att en riksdagsledamot ska åtalas. Det gäller för åsikter som ledamoten har yttrat i riksdagen eller för sitt beteende vid behandlingen av ett ärende.

Högtidlig invigning i riksdagssalen, med president och talmän framför Finlands flaggor
Bildtext Omedelbart efter riksdagens invigning tar man itu med frågan om hur stor yttrandefrihet riksdagsledamöterna har.
Bild: Lehtikuva

I normala fall debatteras frågor i en remissdebatt innan ärendena sänds till utskott för detaljbehandling och hörande av experter.
Sedan går frågan tillbaka till omröstning.

Den här gången hade riksdagsledamöterna accepterat att undvika debatt eftersom frågan ska behandlas i grundlagsutskottet. Förslaget ska ha kommit från talman Matti Vanhanen i ett möte med partiernas gruppordförande.

Sannfinländarna: Inget åtal önskvärt

Sannfinländarnas riksdagsgrupp är tillräckligt stor för att förhindra ett åtal. Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho har sagt att partiet kommer att rösta emot.

Vid riksmötets öppning på onsdagen sa Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio att det inte finns skäl att tillåta riksåklagaren att ta ställning till om det finns skäl att väcka åtal.

Han ansåg att det som Mäenpää sa inte fyller kriterierna för hets mot folkgrupp. Det har också Mäenpää själv hävdat.

Sannfinländarna vill att kriterierna för vad som anses vara hets mot folkgrupp ska ändras. Partiet har lämnat in ett lagförslag om saken.

Henriksson mot Halla-aho: Kan politik och juridik särskiljas?

Sannfinländarna anser att riksdagsledamöternas yttrandefrihet inte får begränsas och att politiker ska få uttrycka sig som de vill i riksdagen. Sedan är det talmannens uppgift att ingripa om någon uttrycker sig osakligt.

Partiordförande Jussi Halla-aho anser att politik och juridik ska förbli två skilda saker.

Svenska folkpartiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson, är upprörd över att Halla-aho redan uttalat sig om fallet och tagit ställning till brottet innan riksdagen ens behandlat det.

Grundlagsutskottet ska ändå inte ta ställning till det eventuella brottet i uttalandet. Det blir en principfråga, om och när riksåklagaren har rätt att åtala en sittande riksdagsledamot och i vilka fall.

Diskussion om artikeln