Manliga experter smäller högst i riksdagen – av akademikerna som hörs är bara en fjärdedel kvinnor

Även om Finlands riksdag hör till världens mest jämställda parlament är de experter som hörs i utskotten oftast män. Av akademikerna som hörs är bara en fjärdedel kvinnor.

De experter som hörs i riksdagen är oftast män, visar en utredning som Institutet för hälsa- och välförd (THL) har gjort i samarbete med riksdagens kvinnonätverk.

Av experterna som hördes i riksdagens utskott år 2017 var knappt 59 procent män, medan drygt 41 procent var kvinnor. Under tolv år har kvinnornas andel ökat med 7,5 procent.

Verkligt skev blir könsfördelningen när man granskar vem som hörs i vilka utskott.

I jord- och skogsbruksutskottet och grundlagsutskottet var 70 procent av experterna som hördes män.

De kvinnliga experterna var i majoritet i bara i bildningsutskottet, där deras andel var knappt 53 procent.

Mest manliga akademiker

Även när man granskar vilka experter som representerar olika samhällssektorer är könsfördelningen skev. Bland experterna från den offentliga sektorn var kvinnorna nästan lika många som männen. Men av representanterna för näringslivet var bara en dryg fjärdedel, eller 26 procent kvinnor.

Även bland representanterna för högskolorna och universiteten var kvinnornas andel bara 26 procent. Dessa forskare hördes särskilt i det viktiga grundlagsutskottet.

Utskotten har själva ett begränsat inflytande över könsbalansen bland experterna. Orsaken är att de ofta bjuder in organisationer som i sin tur själva väljer sina representanter. Utskotten kan ändå bjuda in enskilda experter, något som ofta sker i till exempel grundlagsutskottet.

Riksdagsledamoten Eva Biaudet (SFP), som är ordförande för riksdagens kvinnonätverk, är särskild överraskad över att just grundlagsutskottet hör så få kvinnliga experter.

– Vi har ganska många internationella avtal som är specifika och som grundlagsutskottet bevakar, tillämpar eller hör sakkunniga om. Det kan gälla kvinnors rättigheter, det kan gälla rättigheter för människor med funktionsnedsättning eller andra specialgrupper.

– Bland aktivisterna är merparten kvinnor, så för en människorättsaktivist känns det lite märkligt att fördelningen i grundlagsutskottet är så ensidig, säger BIaudet.

Vad är det som hindrar er kvinnor från att bjuda in kvinnliga experter?

– Det är en bra fråga. Det visar att att ansvaret ligger på såväl kvinnor som på män. Men det kan hända att man har stereotypa ideer om vem som är ledare och vem som är expert, säger Biaudet.

Kvinnor och män sitter i olika utskott

Könsfördelningen mellan experterna speglar delvis fördelningen mellan manliga och kvinnliga ledamöter i utskotten.

Svenska Yle har tidigare rapporterat att könsfördelningen bland medlemmarna fortfarande är skev. Efter riksdagsvalet 2019 är det betydligt fler kvinnor som besluter om vårdfrågor, medan männen dominerar i till exempel försvarsutskottet.

Enligt THL:s rapport har samma skevhet bestått under 20 år. Särskilt i försvarsutskottet och i jord- och skogsbruksutskotten har männen konstant haft stor majoritet.

I social- och hälsovårdsutskottet har däremot över 60 procent av medlemmarna nästan alltid varit kvinnor.

Överlag är kvinnorna för tillfället väl representerade i det parlamentariska beslutsfattandet i Finland.

Över 40 procent av riksdagsledamöterna har redan länge varit kvinnor, och efter riksdagsvalet 2019 är andelen 46 procent.

Av ministrarna i Sanna Marins regering är 63 procent kvinnor, och dessutom är de mäktigaste ministrarna – stats- och finansministrarna – kvinnor.

Artikeln uppdaterad 11.2.2020 klockan 18.09 med kommentar av Eva Biaudet.