Kommentar: Få finska pappor är hemma ensamma med sina barn – men nu har de alla chanser att bli bättre än svenskarna

Hittills har finländska pappor varit klart sämst i Norden på att ta ut föräldraledighet. Men den nya modellen är bäst i Norden för pappor som nu får en längre kvot än i både Sverige, Norge, Danmark och Island.

Finland behöver fler lattepappor

15:31

Finlands planer på en jämställd föräldraledighet fick stor uppmärksamhet internationellt, hos BBC, New York Times, CNN och Al Jazeera, för att nämna några.

Och visst är det unikt i världen, liksom att förslaget dessutom är könsneutralt och inte nämner mammor och pappor utan talar om två föräldrar helt enkelt.

Men låt oss ändå titta på just pappor och mammor en stund. För Finland är verkligen en udda fågel i Norden när det gäller hur pappor och mammor är hemma med sina barn.

Var fjärde pappa i Finland är inte föräldraledig alls

Finland har länge släpat efter de andra nordiska länder på flera punkter i föräldraledigheterna. Finland har haft en sämre flexibilitet i ledigheterna, och också en lägre ersättningsgrad för dem med bara 70 procent av lönen.

Skillnaderna tas upp i Agendarapporten Tre myter om familjeledigheter.

Framför allt har papporna i Finland varit sämst i Norden på att överhuvudtaget ta ut föräldraledighet: Var fjärde pappa i Finland tar inte ut en enda dag föräldraledighet, och största delen av de pappor som faktiskt tar ut sina pappadagar gör det under dagar då mamman också är ledig.

Finlands hemvårdsstöd är unikt i Norden

Det är ändå inte i bara pappaledigheterna som Finland sticker ut. Den avgjort största skillnaden i hur finländare och andra nordbor vårdar sina barn är att Finland erbjuder ett hemvårdsstöd tills barnet är tre år gammalt.

Inget annat nordiskt land har något liknande system.

Enligt Familjebarometern vill majoriteten av finländarna sköta barnet hemma tills det är 1,5–2 år gammalt. I realiteten har omkring hälften av Finlands tvååringar och 70 procent av Finlands treåringar plats i dagis. I resten av Norden är siffran 90 procent.

I Sverige, Norge och i Danmark ses det som självklart att barn över två år, ibland yngre, ska ha rätt till småbarnspedagogik, eller förskola som dagis heter i Sverige.

Inom finsk politik varierar synen på hemmamammans roll och dagvårdens kostnader så kraftigt att vi på bara några år fick se den subjektiva rätten till dagvård både avlägsnas och återinföras.

Men det är klart allt hänger ihop. När så gott som alla som lyfter hemvårdsstöd i Finland är kvinnor kan jämställdhet i hemmen och på arbetsmarknaden inte diskuteras utan att hemvårdsstödet berörs.

Handlar inte bara om sysselsättning

"Tänk att man ännu i dag har en politik som betalar för att kvinnor ska vara hemma", sade en norsk forskare i en intervju för HBL för några år sedan, då en rapport om nordisk familjepolitik gick hårt åt Finlands hemvårdsstöd.

Kanske är det hårt sagt, men också flera instanser i Finland kritiserar hemvårdsstödet i just sysselsättningens namn. I Sverige är sysselsättningsgraden bland kvinnor i barnafödande ålder klart högre än i Finland.

Det ska beaktas att sysselsättningsgraden i Sverige överlag är högre och att många småbarnsmammor i Sverige jobbar deltid.

Men det ska också beaktas att många av de kvinnor som är vårdlediga länge i Finland inte har något fast jobb att återvända till. De får söka jobb medan de är vårdlediga, på en arbetsmarknad som kan vara tveksam till att fastanställa kvinnor i barnafödande ålder.

Egentid med pappa avgörande

Island som införde sin långa pappakvot för redan 20 år sedan har märkt en stor skillnad inte bara på arbetsmarknaden, utan också i att papporna har fått en förstärkt roll och närvaro i sina barns liv.

Enligt WHO uppger isländska barn till exempel oftare än förr att det är lätt att diskutera sina problem med pappa.

Just pappornas ensamtid som föräldralediga med barnen verkar vara viktig på många sätt. Undersökningar också i Norden visar att pappor som aldrig är ensamma med babyn lätt får en roll som mammas assistent.

Sverige har 3 + 3 för mamma och pappa – förslaget i Finland är i praktiken 4,3 + 4,3

På den punkten är det mycket som kan bli bättre för Finlands pappor. Många finska familjer har inte ens koll på att familjens ekonomi kan tjäna på att pappan använder sin föräldraledighet.

En pappakvot ändrar på det här. Det nya förslaget gör dessutom Finland till det mest generösa i Norden räknat i antal inkomstrelaterade månader föräldrarna kan ta ut, både totalt och i kvot per förälder.

Även om en pappa skulle ge hela 2,3 månader av sin kvot åt mamman återstår 4,3 månader för honom, vilket är mer än både Islands och Sveriges 3 månader. Finska pappor har alltså alla chanser att bli bättre än de svenska på att vara hemma med sina barn.

Familjeledighetsreformen ska öka på jämställdheten inom arbetslivet och minska på löneskillnaderna mellan könen. Kanske kan fler föräldralediga pappor också leda till fler vårdlediga pappor.

Åtminstone skulle förslaget leda till att normerna på arbetsplatser och i hemmen bryts och fler finska pappor är föräldralediga, att de verkligen är hemma ensamma med sina barn utan att mammorna är där med dem.

För att bara vara mammas assistent låter inte särskilt kul alls.